Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georgii, August - Georgii, af Georgii, släkt - 1. Georgii, Carl Fredrik - 2. Georgii, Nils - 3. Georgii, Evert - Gera, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georgij
45
Gera
majoren Carl Fredrik G. och
Christina Hemberg. — G. blev 1822 kadett
vid Krigsakad. på Karlberg, 1829
fänrik och 1836 löjtnant vid
Värmlands fältjägarreg.; 1848 tog han
avsked från militärtjänsten. Han hade
som kadett haft P. H. Ling till lärare
i gymnastik, och denne övertalade
honom att omkr. 1825 genomgå
Gymnastiska centralinst., där han 1829 blev
extra lärare och 1835 lärare samt
1840—51 var överlärare, från 1846
med prof:s titel. Sistn. år lämnade
han sin tjänst där och verkade sedan
som sjukgymnast 1846—49 i Paris
och 1849—77 i London, där lian också
ledde skolgymnastik, samt därefter i
Stockholm. — G. var mycket
mångsidig och hade en ovanlig
arbetsförmåga. Han hade haft för avsikt att
utbilda sig till läkare och bedrev även
flera år medicinska studier vid Karol.
inst., vilka lian dock måste avbryta av
brist på medel. Han kunde emellertid
sköta undervisningen i anatomi vid
Gymnastiska centralinst., för vilket
lian även gjorde en mängd anatomiska
preparat, varjämte lian gav
behandlingar i sj ukgymnastik och
undervisade såväl i detta ämne som i
pedagogisk gymnastik ocli dessutom gav
lektioner i fäktning med värja, sabel
och bajonett. År 1862 erbjöds han att
bli föreståndare för inst., vilket han
dock avböjde. G. hjälpte vidare P. H.
Ling att införa gymnastik i sv.
armén och medarbetade i dennes
grundläggande "Reglemente för gymnastik"
(1836). Han kan även räknas bland
banbrytarna för kvinnogymnastik i
Sverige, i det han 1845 nedskrev en
rörelseföljd för Sjöbergska skolan på
Södermalm i Stockholm. G. utgav
tills, med Hj. Ling L. G. Brantings
efterlämnade skrifter och tills, med
P. J. Liedbeck P. H. Lings
"Gymnastikens allmänna grunder" (1834—40).
Själv publicerade lian på engelska
och franska arbeten om
sjukgymnastik samt en biografi över Ling,
varjämte lian 1869 ingrep i den sv.
försvarsdiskussionen med en småskrift,
"Om national fostran (med särskildt
afseende på nationalförsvaret)". -—
"Han är tvivelsutan en av dem, som
kraftigast bidragit till svenska
gymnastikens utveckling och utbredning
under generationen närmast efter
stiftaren. Han förtjänar därför att
hedras som en av dess store män"
(G. Moberg). — Gift 1859 med Emma
Sophia Catharina Liedbeck. G. T.
Georgij, af G e or g ii, släkt, vars
äldste med visshet kände stamfar är
hovapotekaren Peter Eberhard G. (f.
1686, † 1725), innehavare av
apoteket Kronan i Stockholm. Han
inflyttade 1709 från Hamburg till Sverige.
Söner till honom voro historikern
Nils Georgii. Karikatyr av J. T. Sergel
(Nationalmuseum).
Carl Fredrik G. (G. 1) och
medaljgravören Nils G. (G. 2). G. 1 :s son,
landshövdingen Evert G. (G. 3), blev
far till rikshärolden och statssekr.
Carl G. (f. 1787, † 1837), som adlades
1818 enligt 37 § R. F. med namnet
af G. Med dennes äldste son, kaptenen
i armén Carl Evert Abraham af G. (f.
1819, † 1890), utdog ätten på
manssidan.
1. Georgij, Carl Fredrik,
historiker, döpt 26 aug. 1715 i
Stockholm, † 12 april 1795 i Uppsala.
Föräldrar: hovapotekaren Peter
Eberhard G. och Brita Eleonora Ziervogel.
— G. vann magistergraden vid
Uppsala univ. och tjänstgjorde en tid i
K. M:ts kansli men återvände inom
kort till Uppsala och utnämndes 1751
till docent i historia vid univ., där
han sedermera 1753—81 beklädde
professuren i samma ämne. Som
historisk förf. liar G. knutit sitt namn
främst till de båda disp.-serierna
"Historia fcederum, præcipue
recen-tiorum Sueciam inter et Russiam"
(1—7, 1758—62) och "Historia
foede-rum, præcipue recentiorum Sueciam
inter et Daniam" (1—9, 1758—76).
I det sistnämnda arbetet granskade
han kritiskt bl. a. det för
Kalmarunionen grundläggande unionsbrevet,
som han på grund av dess formellt
otillfredsställande egenskaper
från-kände all rättsgiltighet. Han är
därigenom den förste, som i sv.
historieforskning satt den viktiga frågan om
Kalmarunionens rättsliga
förutsättningar under debatt. Ett
betydelsefullt arbete utförde G. vidare genom
att ordna och katalogisera
Palm-sköldska samlingen i Uppsala
univ.-bibl. — Gift 1758 med Maria
Elisabet Appelbom. B. B—é.
2. Georgij, Nicolaus (Nils),
me-daljgravör, f. 16 aug. 1717 i
Stockholm, † 6 april 1790 därstädes. Bror
till G. 1. — Vid femton års ålder kom
G. i lära hos J. C. Hedlinger och
studerade sedan även vid den
nyinrättade Ritareakad. Han deltog tidigt i
arbetet med myntstämplarna för K.
myntet och omhänderhade
självständigt eller tills, med D. Fehrman
denna syssla under Hedlingers
långvariga resor. Bland hans arbeten från
denna tid förtjäna framhållas de
bägge medaljerna samt
kastpenningen till Ulrika Eleonoras begravning.
År 1744 kallades G. till Ryssland, där
lian bl. a. utförde en medalj över
kejsarinnan Elisabet. Han återvände
1746 till Sverige och slog följ. år en
jetong för Vet. akad., varefter lian
begav sig på en studieresa till utlandet.
Han kom emellertid inte längre än
till Berlin, där han 1748 fick
anställning som k. hovmedaljör hos Fredrik
den store och erhöll överinseendet
över det preussiska myntet. Bland de
talrika medaljer, som han utförde
där, äro åtskilliga över Fredrik den
store, bl. a. med anledning av dennes
krigiska företag, en över lantgreven
Wilhelm av Hessen-Kassel och en
över fältmarskalken Keith. År 1782
återvände G. till Stockholm, där han
blivit led. av Konstakad. 1776 eller
1777. Han sysslade nu med estetiskt
författarskap och utgav ett par
smärre skrifter, "Theorie om zirater"
(1786) och "Något med svaga färgor,
eller uti prosa skrefne målningar och
fabler" (1787). G:s medaljer äro
elegant och smakfullt modellerade och
utförda med teknisk precision. —
Gift 1754 med Maria Schenk. — Litt.:
biografi av A. Baeckström i Nord.
numismatisk årsskr. 1938. Th. N.
3. Georgii, Pehr Eberhard (Evert),
ämbetsman, f. 20 aug. 1759 i Uppsala,
† 2 dec. 1808 i Stockholm. Son till G.
1. — G. studerade vid Uppsala univ.
och ägnade sig sedan åt domarbanan.
År 1783 blev lian v. notarie i Svea
hovrätt och ingick två år senare i Åbo
hovrätt. Han blev hovrättsråd 1797
och förordnades 1798 till
revisions-selcr. för finska ägodelningsmål.
Redan s. å. utsågs han till
underståthållare i Stockholm, och 1799 blev
lian en av dir. vid
Generaldiskontkon-toret samt 1802 landshövding i
Stockholms län. Han blev led. av Högsta
domstolen 1803. — G. åtnjöt stort
anseende för administrativ duglighet.
Han ägde klassisk bildning samt var
en god stilist och starkt musikaliskt
intresserad. År 1799 invaldes han i
Mus. akad. — Gift 1786 med Agata
Emerentia Gadd. W. L.
Gera, frälsesläkt från
östergöt-land. Namnet är bildat efter vapnet
(spets nedifrån, "gere"); något
samband med danska ätten Gere liar ej
kunnat påvisas. Väpnaren Knut Nils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
