Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gernandt, Christian - 2. Gernandt, Ernst - 3. Gernandt-Claine, Jane - 4. Gernandt, Wille - 5. Gernandt, John - Gerner, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gernandt
50
Gerner
keriab. G:s största insats som
bokförläggare —- med en
kapitalförlust av omkr. 300 000 kr. trots
statsunderstöd — var utgivandet av
vår första moderna encyklopedi, den
omsorgsfullt redigerade Nordisk
familjebok 1875—94 (planerad till 6
vol. men slutligen omfattande 18). En
förkortad uppl., Gernandts
konversationslexikon, utkom i 4 vol. 1890—
94. G. var Anders Jeurlings
förläggare, då denne 1889 startade
Stock-liolms-Tidn. År 1893 överlämnade G.
affärsverksamheten åt sönerna
Christian G. och Ernst G. (G. 2). Han
erhöll Litteris et artibus 1891. — Gift
1) 1854—82 med Christina Charlotta
Appelqvist; 2) 1882—90 med Carolina
~Wifstrand; 3) 1893 med Hedvig
Ulrico, Wikman. H. ö., B—z.
2. Gernandt, Ernst Hjalmar,
bokförläggare, f. 20 febr. 1860 i
Halmstad, † 5 jan. 1925 i Stockholm. Son
till G. 1. — G. utexaminerades från
Alnarps lantbruksinst. 1880 ocli
anställdes i faderns företag. År 1893, då
fadern drog sig tillbaka, övertogs
förlagsrörelsen av ett nvtt bolag, C. & E.
Gernandts förlagsab., med G. som
verkst. dir. och tills, med brodern
Christian huvudintressent. Under G:s
ledning började förlaget (med Gustaf
af Geijerstam som litterär rådgivare
1897—1902) utge skönlitterära verk
av Strindberg, Per Hallström, Gustaf
af Geijerstam m. fi. samt igångsatte
utgivning i stor skala av övers., ss.
romaner av Balzac, France, Hardy
och Kipling, av vilka en del utgavs
som billighetsserier. Förlaget
inköptes 1903 av Beijers bokförlagsab.; G.
kvarstod dock som dir. till 1912. Då
Nordisk familjeboks förlagsab.
bildades 1903, var G. jämte W. Landgren
den störste intressenten, och från 1914
var ban verkst. dir. för detta bolag.
— Gift 1884 med Emma Anna
Gustafva Adolfina Wiberg. H. ö., B—z.
3. Gernandt-Claine [-klän], Jane
Elise Wilhelmina, författarinna, f. 4
okt. 1862 i Lund, † 8 okt. 1944 i
Chi-non, Frankrike. Föräldrar:
fabrikören Herman Julius Gernandt och
Emma Elvira Gernandt. Brorsdotter
till G. 1. — Efter skolgång i Malmö
studerade G. vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1881—82. Hon
skrev som ung noveller under
signaturen Elna och framträdde i eget
namn 1886. År 1892 begav hon sig till
Paris, där hon 1894 gifte sig med den
franske upptäcktsresanden Jules
Clai-ne. Då denne i egenskap av konsul
beordrades till främmande länder, följde
G. honom till bl. a. Madagaskar,
Mau-ritius, Kapkolonien, Argentina,
Burma, Baku, Korfu och Helsingfors.
Från 1918 till några få år fore sin
död var hon bosatt i Paris. — G:s
Jane Gernandt-Claine.
egentliga debutarbete är "Fata
Mor-gana och andra berättelser" (1893),
som med sina fina skildringar
av-egendomligt sammansatta
själstillstånd visar hennes släktskap med
90-talister som Ola Hansson och Oscar
Levertin. I likhet med den senare
ägnade hon sig med förkärlek åt elegiskt
stämningsmåleri. Den idealistiskt
skildrade erotiken kom att förbli
huvudmotivet i hennes stora produktion.
Hennes böcker spegla i hög grad egna
intryck av länder och folk, t. ex.
"Pampan" (1900) med motiv från
Argentina, "I pagodernas land" (1903)
från Burma och "När sjön går hög"
(1905; 2:a uppl. 1908) från Grekland
ooh Kaukasien. Hon ägde en väl
utvecklad förmåga att fånga
främmande miljöer och åskådningar.
Under sin vistelse i Helsingfors slog
hon sig på historiska romaner med
sv. ämne ss. "Magdalena" (1913, om
Magdalena Rudenschöld) och "Vår
Kristina" (1918; på franska 1925)
med ämne från 1820-talets Skåne.
Hennes konstnärliga förmåga kom
dock bäst fram i hennes noveller, av
vilka hon gav ut flera samlingar, t. ex.
"En hemlös" (1901) och "Syner i
natten" (1908). G. framträdde som en
lyriker av elegisk och kontemplativ
läggning med ett tiotal
diktsamlingar, varibland märkes "En rosenslinga"
(1913). Hennes mest lästa verk torde
vara självbiografin "Mitt
vagabond-liv" (1929). Hon liar medarbetat i ett
stort antal tidn. och tidskr. i Sverige
och Frankrike. B—z.
4. Gernandt, Arvid Wilhelm
(Wille) Theodor, genre- och
landskapsmålare, tecknare, skriftställare,
f. 7 april 1863 i Stockholm, † 26 juni
1920 därstädes. Föräldrar:
dekorationsmålaren Arvid Theodor
Lundquist och Ulrica Wilhelmina
Edvar-dina Gernandt. Systerson till G. 1. —
G. var elev vid Konstakad. 1884—91
ocli målade under akademitiden ocli
1890-talet en rad tavlor, framför allt
med motiv från huvudstadens
kåkkvarter, som i honom hade en
entusiastisk skildrare. Han försökte sig
även i den monumentala stilen och
utförde bl. a. väggmålningarna i
restaurang Berzelius. Från 1889
medarbetade lian i tidskr. Kasper och
Söndags-Nisse med text och teckningar och var
även verksam som bokillustratör.
Småningom tvingades han av
sjukdom att överge både pensel och
ritstift ocli ägnade sig i stället åt
författarskap. Ett par romaner och en
novellsamling med motiv ur
stockholmslivet gingo tämligen spårlöst
förbi, men som medarb. i
Stockliolms-Tidn. publicerade han en serie
skildringar ur gångna tiders artist- och
bohemliv i huvudstaden, där hans
ljusa lynne och hans sinne för det
karakteristiska och komiska i förening
med kärleken till miljön tillvunno
hans små genrebilder en intresserad
läsekrets. — Gift 1914 med Augusta
Olivia Kristina Malmberg. Th. N.
5. Gernandt, John Charles Elis,
industriman, f. 13 maj 1869 i Malmö,
† 26 mars 1940 i Södertälje. Bror till
G. 3. — Efter mogenhetsex. 1887 i
Stockholm inträdde G. i faderns
fabriksrörelse och var chef för densamma
1890—92. År 1892 grundade han en
tjär-, färg- ocli fernissfabrik i
Helsingfors; 189S flyttade han med
fabriken till S:t Petersburg, där firman
växte till ett av de större företagen i
branschen. Efter
bolsjevikrevolutio-nen, genom vilken G. förlorade sina
ryska investeringar, återvände han
till Sverige, varefter lian 1927—36
drev en tjär-, färg- ocli fernissfabrik
i Riga. Sina sista år tillbragte han i
Södertälje. — Gift 1) 1895—1901 med
baronessan Regina Cecilia Helena von
Grotthus; 2) 1903 med Eugenia
Johanna Vinnat. T. D.
Gerner [j-], Martin, apotekare,
f. 16 okt. 1873 i Glostorps skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Per Göransson och Ingrid
Jönsson. — G. antogs till apotekselev 1890
samt avlade farmacie studiosiex. 1894
och apotekarex. 1899. Han
tjänstgjorde därefter vid apoteket i Trelleborg,
som han arrenderade 1907—24. Sistn.
år erhöll han privilegium på apoteket
Nordstjärnan i Göteborg, och 1930—
40 innehade lian apoteket Ugglan i
Stockholm. — G. har nedlagt ett
omfattande arbete på administrativa
och kårsoeiala uppgifter inom
apo-tekaryrket och tillhört talrika
kommittéer, som haft att utreda spörsmål
av vitalt intresse för kåren. Han liar
bl. a. utgivit "Apotekens
administration samt normer för fastställande av
de obligatoriska avgifterna" (1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
