Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gibson, William - 4. Gibson, Jimmy - 5. Gibson, Constance - 6. Gibson, William - 7. Gibson, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gibson
58
Gibson
Jimmy Gibson.
sv. snickerierna fingo en räntabilitet,
som tillät dem att undan för undan
förnya sin apparatur från Jonsereds
tillverkning — en förnyelse, som
tidigare blott varit möjlig vid
metallverkstäder. — Till underlättande av
driften lät G. anlägga ett privat
telefonverk (det första i Sverige) i
början av 1880-talet samt en elektrisk
kraftcentral, som sattes i gång 1902.
Han införde också skyddsanordningar
vid maskinerna. G. blev led. av ett
flertal bank-, järnvägs-,
kraftverks-och industristyr. (bl. a. var lian
v. ordf. i Skandinaviska kreditab:s
centralstyr. 1911—17). Han
fullföljde också sin släkts sociala
traditioner, bl. a. genom byggandet av
ett nytt ålderdomshem i Jonsered
1899.’Han var 1894—1910 ordf. i.
Göteb. läns landsting samt 1885—87
och 1888—90 som moderat
protektionist och ivrig försvarsvän led. av
Andra K. År 1910 blev lian led. av
Vet. o. vitt. samh. ■— Gift 1872 med
Ingeborg Kjellberg. — Litt.: E.
Bergendahl "Partilie krönika" (1920—
21); C. R. Fredberg, "Från vår
merkantila och industriella verld.
Göteborg" (1, 1897). S. R., Cgn.
4. Gibson, Jolin James (Jimmy),
industriman, f. 26 dec. 1858 i
Göteborg, † 30 okt. 1932 därstädes.
Föräldrar: industrimannen James
Alexander G. och Martina Maria Julia
Barclay. Brorson till G. 2. — Efter
mogenlietsex. i Göteborg 1878 och
ex. vid Tekn. högskolan 1S81 samt
praktik i engelsk spinneriindustri
1S82 blev G. ingenjör och senare
överingenjör i familjeföretaget samt var
1917—26, efter G. 3:s död, disponent
ocli styr.-ordf. för firman. Till de
textila initiativen på Jonsered från hans
tid höra ett nytt bomullsväveri (1912)
med bl. a. bomullsremmar som
specialprodukt samt under krigsåren
1914—19 tillverkning av pappers-
garn, den första i Sverige. Som ett
synnerligen betydelsefullt led i
Jon-seredverkens pionjärinsats för den
mekaniska industrin i vårt land kan
betecknas G:s intresse för den sv.
uppfinningen av kullager. Han var medl.
av styr. för ab. Sv. kullagerfabriken
1909—32 och lät redan 1907 inmontera
kullager, de första av fabrikens
tillverkning, på Jonsereds bandsågar och
hyvelmaskiner. Också G:s sociala
expertis, särskilt beträffande
sjukkasseorganisation, sträckte sig utanför det
egna företagsområdet, ehuru det
naturligen i första hand var där man
drog fördel av den. Den frivilliga
försäkringsverksamheten på Jonsered
liar i vissa avseenden ansetts
förebildlig. Till sin politiska uppfattning
var G. frisinnad. Han var led. av
Andra K. åren 1909—11. — Gift 18S4
med Elisabeth (Lizzie) Wærn.
S. R., Cgn.
5. Gibson, Constance Tlieresia,
skådespelerska, f. 19 dec. 1869 i
Stockholm. Föräldrar: hattmakaren Johan
August Leonard Gottschalk och Emma
Olivia Lindeberg. — Efter att 1880—
89 ha tillhört K. teaterns balett knöts
G. till Södra teatern i Stockholm, där
hon i lustspelsroller, ss. Kerstin i A.
Wahlenbergs "På vakt", Hilma Palm
i G. af Geijerstams "Aldrig i livet"
och Clotilde i Meilhacs "Min kusin",
dokumenterade sig som en
charmerande ingenue, poetiskt omedelbar ocli
med ett livligt temperament. Sin
huvudsakliga insats gjorde G. på
Albert Ranfts scener i Stockholm och
Göteborg 1893—1902. Hennes smidiga
talang togs där i anspråk både i den
lättare komedin och det allvarliga
skådespelet. Särskilt intresserade hon
som Vasantasena i Sudrakas drama
med samma namn, vidare som Birgit
i det romantiska sagospelet "Ljungby
horn", Lady Windermere i Wildes
"Solfjädern", Anna i Halbes
"Ungdom", Christine i Schnitzlers "Äl-
Constance Gibson.
William Gibson.
skog", Perdita i Shakespeares "En
vintersaga" och Sargit i Didrings
"Midnattssol". Hos Ranft på Sv.
teatern i Stockholm 1911—25
representerade G. det älskliga och graciösa i
roller sådana som Valborg i
Björnsons "Ett handelshus" och Eunike i
Sienkiewicz’ "Quo vadis". Under åren
1926—32 vid Oscarsteatern i
Stockholm vann G. framgång främst genom
en lätt ocli ledig spelstil och sin
di-stinguerade apparition. Därefter har
hon endast tillfälligtvis uppträtt på
scenen ocli då företrädesvis vid
Dramatiska teaterns, Riksteaterns och
Folkparkernas turnéer. — Gift 1902
med kaptenen Olof Darling Gibson.
A. L.
6. Gibson, William,
industriman, f. 9 juli 1S73 i Jonsered,
Partilie skn, Göteb. län. Son till G. 3. —
G. blev underlöjtnant vid flottan 1894
ocli kapten 1904 men tog avsked ur
aktiv tjänst s. å. Han blev
kommendörkapten av andra graden i reserven
191S. Åren 1904—17 var han verksam
som disponent-assistent vid Jonsereds
fabrikers ab. Efter faderns död
sistnämnda år utsågs han till dir. för
bolagets textilavd. samt kvarstod i
denna egenskap till 1928, då lian
lämnade denna befattning och utsågs till
ordf. i bolagets styr. -— Under en
följd av år var G. ordf. i Partille
kommunalstämma och
kommunalfullmäktige samt i Jonsereds
municipal-fullmäktige. Han tillhörde Göteb. läns
landsting 1910—22. — Gift 1908 med
Aina Isabella Koch. S. R., Cgn.
7. Gibson, David Harry,
elektrotekniker, f. 20 april 1876 i Jonsered,
Partilie skn, Göteb. län. Föräldrar:
disponenten David G. och Ida
Charlotta Hecksclier. — Efter studier vid
Chalmers tekn. läroanstalt
emigrerade G. 1S97 till Förenta staterna,
i vilkas n.-v. utkant, särskilt Alaska,
lian verkade som konstruktör ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
