Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gislén, Torsten - Gislo, biskop, se Gisle - Gissler, Nils - Gistrén, släkt - Gistrén, Jonas Henrik - Giöbel, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gislo
67
Giöbel
Torsten Gislén.
var 193S—43 ordf. i Lunds
djur-skyddsfören. — En djurgrupp, som G.
ägnat stort intresse, är
tagghudingar-na, framför allt hårstjärnorna, på
vilket område han är specialist med
internationell ryktbarhet. I sin
drs-avh., "Echinoderm Studies" (1924),
har han bl. a. klarlagt dessas
historiska utveckling. Hans studier och
dykarundersökningar över de hårda
bottnarnas sociologi ocli
miljöförhållanden på den sv. västkusten äro
framlagda i det stora arbetet "Epibioses of
the Gullmar Fjord" (1—2, 1929—30).
I "A survey of the marine association"
(1931) behandlar G. sociologiska
problem i mell. Japans strandfauna.
Ett annat arbete från samma tid
är "Affinities between the
Echinodermata, Enteropneusta, and Chordonia"
(1930), vari han söker härleda
ryggradsdjurens förfäder från en grupp
paleozoiska tagghudingar. G. liar i ett
statistiskt zoologiskt arbete, "The
number of Animal Species in Sweden"
(1940), utrett antalet sv. djurarter
och på grundvalen därav
framdeduce-rat vissa allmänna lagar för
mikrofaunans spridning. I "Problem kring
Östersjön" (1941) dryftar ban
möjligheterna att genom fördjupande av
Öresund höja salthalten och
därigenom bl. a. förbättra fiskavkastningen
i Östersjön. Ekologiska
undersökningar har G. gjort över repr. för flera
djurgrupper; viktigast är den över
Echiu-rus (1940). — G. har företagit
forskningsresor bl. a. till England 1925,
Japan, Hawaii och Kalifornien 1930
—31 samt Tjeckoslovakien och
Jugoslavien 1934. Sina intryck från de
utomeuropeiska resorna liar ban
samlat i "Den uppgående solens land"
(1933) oeh "Från Hawaiis stränder
till New Yorks skyskrapor" (1935).
— Varmt intresserad för kyrkliga
strävanden var G. 1936—39 ordf. i
rådet för Lunds stifts kyrkobröder och
har bl. a. utgivit "Biologi och
kristendom" (1936) samt "Rasfrågor och
kristendom" (1939). — Gift 1928 med
Guro Johanne Weman. B. T—d.
Gislo, biskop, se Gisle.
Gissler, Nils, läkare, f. 20 febr.
1715 i Gissjö, Torps skn, Västernorrl.
län, † 19 nov. 1771 i Härnösand.
Föräldrar: bonden Olof Larsson och
Karin Nilsdotter. — Sedan G.
undervisats av hemsocknens kyrkoherde
Clemens Thelaus, kom han 1725 i
skola i Härnösand och blev 1733
student i Uppsala. Efter kort tid tvangs
han av fattigdom att avbryta
studierna och ta konditioner. När han 1737
åter från Sundsvall reste sjöledes till
Uppsala, förlorade ban vid fartygets
förlisning sin obetydliga egendom
men blev själv räddad och fick i
Uppsala hjälp och stöd av vänner. G. läste
först till präst och studerade
samtidigt en smula medicin under Rosén von
Rosenstein. Han blev senare
informator hos en apotekare i Stockholm
och fick även i uppdrag att vårda
dennes naturaliesamlingar. Därvid
väcktes hans liåg för naturvetenskap
och medicin — en inspirationskälla
var Linné, som G. gjorde
bekantskap med under dennes
stockholmstid. Från 1741 vistades han åter i
Uppsala ocli studerade för Rosén och
Linné, deltog under den förres
ledning i sjukvården i staden under en
epidemi, blev 1744 med. lic. och
disputerade s. å. för med. drsgrad på en
avh. om läkemedel. 1743 års riksdag
hade bestämt, att eftersom ingen
läkare funnes i Norrland norr om Gävle,
skulle, när nästa gång ett lektorat i
logik och fysik bleve ledigt vid
gymnasiet i Härnösand, detta förenas med
sysslan som provinsialmedicus i
Västernorrl. län. Till denna dubbla
befattning utnämndes G. 1744, ehuru
lian först 1762 erhöll särskilt arvode
för läkartjänsten. I Härnösand
anlade han en botanisk trädgård,
uppspårade hälsobrunnar i trakten,
bedrev undervisning, förvärvade stora
naturaliesamlingar och använde alla
tillfällen till att på sina vidsträckta
resor utforska bygdens natur ocli
kultur. Som läkare var han skicklig och
varmhjärtad; i brist på sjukhus
skötte lian ofta sjuka i sitt eget hem,
och i brist på apotek beredde lian själv
sina läkemedel. Han blev 174S led. av
Vet. akad. ocli har riktat dess
handlingar med talrika arbeten av ovanligt
mångsidigt och skiftande innehåll;
jämte medicin, zoologi och ekonomi
äro geologi, astronomi och arkeologi
representerade i hans författarskap.
— Gift 1745 med Maria Elisabeth
Wikar. P. H. T.
Gistrén, släkt, härstammande från
Giestra, sedermera Gestra by i Skär-
Jonas Henrik Gistrén. Målning (detalj) av
F. Westin 1832.
städs skn, Jönköp. län, där äldste
kände stamfadern, Måns i Giestra,
under 1600-talets senare hälft var
hemmansägare. Hans sonson Peter (f.
1672, † 1730), slutligen kyrkoherde i
Visseltofta ocli Verum i Kristianst.
län, antog släktnamnet Gistrenius
efter födelsebyn Giestra. Namnet
förkortades till G. av dennes son,
stadsläkaren i Karlshamn Lars G. (f. 1718,
† 1781), far till läkaren Jonas Henrik
G. (se nedan).
Gistrén, Jonas Henrik,
läkare, f. 7 juni 1767 i Karlshamn, † 21
maj 1847 i Stockholm. Föräldrar:
stadsläkaren Lars G. och Catharina
Klintorph. — G. blev student 1784,
med. lic. 1792 och med. dr 1794, allt i
Lund. Han liade under tiden även
studerat i Stockholm, där lian 1788—90
var adjunkt vid Allm.
barnbördshuset, samt i Köpenhamn. År 1793
återfick lian samma adjunktur, och
1798 erhöll han prof:s titel; av sin
vidsträckta praktik tvangs han 1805
att ta avsked från adjunkturen. Han
stiftade 1807 med sex kolleger Sv.
läkaresällskapet, blev 1804 led. av
Vet. akad. och var 1811 dess preses
samt blev 1816 hedersled, av
Sundhetskollegium. Han var en av
Stockholms mest anlitade och ansedda
läkare och efterlämnade talrika
medicinska arbeten, särskilt av obstetriskt
innehåll. — Gift 180S med Brita
Christina■ Hambrams. P. H. T.
Giöbel [jö ], släkt, härstammande
från en böhmisk glasblåsarfamilj
(enligt traditionen från Teplitz), som
via Norge inkommit till Limmared i
Södra Åsarps skn, Älvsb. län. Den
äldste med visshet kände stamfadern,
hyttmästaren vid Limmareds
glasbruk Simon G. (f. 1732, † 1788),
blev far till hyttmästaren vid
Liljedals glasbruk i Värmland Paulus G.
(f. 1759, † 1S29) och glasblåsaren vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
