Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjerdman, Olof - Gjers, se Giers - Gjerstad, Einar - Gjestvang, Even Christian - Gjöres, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjers
69
Gjöres
gjort för de experiment han företagit,
framför allt med sin egen röst. Han
visar, hur röstens klangfärg påverkas
av dess lufthalt, av
sinnesförnimmelser av olika slag o. s. v., hur olika
författare, t. ex. Tegnér och Fröding,
företräda olika rytmtyper, och drar
slutsatser angående rätta sättet att
läsa deras vers. Bland redogörelserna
för G:s fortsatta
instrumentalfonetiska undersökningar märkas "Gravis
och akut i jaså och andra ord" (Nysv.
studier 1927), där han söker närmare
bestämma de sv. accenternas
beskaffenhet med en apparat, som upptar
stämbandsvibrationer, samt
"Naturligt talspråk" (Skrifter utg. av
Samfundet för stilforskning, 1, 1935).
Tills, med Hilma Henningsson liar
han utgivit läroböcker i välläsning. I
"Dialekt i skriftspråk" (Årsskrift för
modersmålslärarnas fören. 1937)
dryftar G. möjligheten att berika
riksspråket med det värdefullaste ur
dialekternas ordskatt. Han liar flera
gånger ingripit i
kommateringsdebatten med yrkande på s. k.
tydlighetskommatering. Slutligen har lian
behandlat fonetiska ocli språkhistoriska
problem rörande en del asiatiska
idiom, ss. ainuspråket, framlagt den
rent litteraturhistoriska studien
"Frödings svar på Levertins angrepp"
(Samlaren 1933) och utgivit de
folkloristiska arbetena "Hon som var
värre än den onde. — En saga och
ett uppsvenskt kyrkomålningsmotiv"
(Saga ocli sed 1941) och "Staffan och
stjärnan i källan" (Saga och sed
1943). Sedan 1943 är G. led. av styr.
för Landsmåls- och folkminnesarkivet
i Uppsala. —- Gift 1913 med Emelie
Teresia Envall. G. B.
Gjers, se Giers.
Gjerstad, Erik Paul Einar,
arkeolog, f. 30 okt. 1897 i Örebro.
Föräldrar: bankofullmäktigen och
statsrådet Erik Agabus Nilson och Sofia
Magdalena Edblom. — Efter
studentex. i Stockholm 1916 studerade G. vid
Uppsala univ., där lian blev fil. kand.
1920, fil. mag. 1921, fil. lic. 1923 samt
fil. dr och docent i klassisk
fornkunskap och antikens historia 1926. I
detta ämne utnämndes han till prof.
vid Lunds univ. 1939. G. har sedan
1921 företagit studieresor i de flesta
europeiska länder, Främre orienten
och Förenta staterna. År 1922 var han
assistent vid de sv. utgrävningarna i
Asine i Grekland. Åren 1923—24
vistades han på Cypern och ledde då
utgrävningar på ett flertal platser,
samtidigt som han utförde ett
pionjärarbete om Cyperns förhistoriska
arkeologi, framlagt i det
grundläggande "Studies ön prehistorie Cyprus"
(drsavh., 1926). Detta arbete
fullföljdes under åren 1927—31, då den sv.
Cypernexpeditionen, vars
initiativtagare och ledare G. var, utforskade öns
arkeologi från stenåldern till
kristen tid. Resultaten framlade G. tills,
med J. Lindros, E. Sjöqvist och A.
Westholm i den stora publikationen
"The Swedish Cyprus Expedition"
(1—3, 1934—37; bd 4 under utg.).
Åren 1935—40 var G. föreståndare
för Sv. inst. i Rom, vilket genom hans
initiativ avsevärt utvidgades och vars
nybyggnad lian genomdrev. Samtidigt
utförde han 1938—39 viktiga
utgrävningar på Forum Romanum,
offentliggjorda i "11 Comizio Romano dell’ età
repubblicana" (1941). År 1938
föreläste han vid univ. i Utrecht. G:s
forskningar, som beröra vitt skilda
ämnen från alla perioder från
stenåldern till senromersk tid och
utmärka sig för klarhet och analytisk
skärpa, ha varit banbrytande, i
synnerhet betr. det östra
medelhavsom-rådiet, Hans periodindelningar och
klassificeringar ha sålunda blivit
grundläggande och allmänt
accepterats i internat, forskning. Bland lians
många skrifter märkas vidare "Tod
und Leben" (1928), "Cypriote
pot-tery" (1932), "The palace at Vouni"
(1932), "Cilician studies" (1934),
"Die Entwicklung der kyprischen
Skulptur von der archaischen bis zur
hellenistischen Zeit" (1936), "Studies
in Archaic Greek Chronology" (1—2,
1934—37), "Die Ursprungsgeschichte
der römischen Kaiserfora" (1944)
samt en populär skildring av
Cypernexpeditionen, "Sekler och dagar"
(1933). —Gift 1921 med Alfhild Livia
(Vivi) Berglind. A. W—m.
Gjestvang, Even Christian,
industriman, bilman, f. 28 sept. 1853 i
Kristiania, Norge, † 8 febr. 1932 i
Monte Carlo, Monaco. Föräldrar:
godsägaren Nils G. och Agnete
Saug-stad. — Efter handelsutbildning i
Kristiania 1869—72 etablerade G.
egen firma där 1873. Han flyttade
Einar Gjerstad.
Even Christian Gjestvang.
1890 till Sverige, där han s. å. i
Stockholm öppnade affär för pappers- och
tryckerimaskiner. Känd som
framstående pappers- och tryckeriexpert
anlitades han 1892 som riksbankens
värderingsman vid taxering av dess
sedeltryckeri. Sedan han 1895 blivit
sv. medborgare, ledde han 1896—97
återuppbyggandet av Nykvarns
nedbrunna pappersbruk i Södermanland
och var verkst. dir. i ab. Nykvarns
bruk 1897—1907, under vilken tid
bruksverksamheten där genomgick en
stark utveckling. G. var en av
stiftarna av Sv. pappersbruksfören. 1898,
kassaförvaltare där 1905—16 och red.
för Sv. papperstidn. 1898—1915. Han
var persisk generalkonsul 1898—1932.
-— Mest känd blev G. som innehavare
av landets äldsta importfirma för
bilar. Han var redan på 1890-talet
agent för Tangves gasmotor och
innehade 1898—1918 E. C. Gjestvangs
handels- ocli fabriksab. i Stockholm,
som 1902 importerade sina första
bilar. Han var 1903—32 styr.-led. i K.
Automobil Klubben, i vars stiftande
ban deltog, och själv ivrig utövare av
bilsport. —- Gift 1881 med Anna
Elisabet Kleiberg. S. R.
Gjöres, Axel, kooperatör,
politiker, f. 11 nov. 1889 i Smedjebacken,
Kopparb. län. Föräldrar:
bruksarbetaren Per Andersson och Johanna
Wippson. — G., som urspr, var
bruksarbetare, genomgick Brunnsviks
folkhögskola 1908—09 och fick därefter
som handelsbiträde 1910—13 den
första kontakten med den
konsumentkooperativa rörelsen. År 1913 blev
han medl. av Konsumentbladets red.,
och 1918—33 var han tidn:s red. Efter
studier vid Handelshögskolan i
Stockholm 1917—19 och vid Cooperative
college i Manchester, England, 1919
var han 1920—31 även red. för
Kooperatören. År 1926 efterträdde han A.
Orne som chef för Kooperativa förb:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
