Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godenius, släkt - Godenius, Ragnhild - Goertz, Georg Heinrich von, statsman, se Görtz - Goës, ätt - 1. Goës, Axel Theodor - 2. Goës, Axel - Goldkuhl, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Godenius
75
Goldkuhl
(f. 1788, † 1865). En tredje son till
•Takob G. var kyrkoherden i Grangärde
och Ludvika Daniel G. (f. 1752, †
1820)’, far till kontraktsprosten ocli
kyrkoherden i Björskog i
Västmanland Jakob Erik G. (f. 1781, † 1842).
En sonson till Anders G., disponenten
vid Fagerviks bruk i Nylands län,
Finland, Herman Ulrik Gustaf G. (f.
1844, † 1923), blev far till skulptrisen
Ragnhild G. (se nedan).
Godenius, Gerda Ragnhild,
keramiker, skulptris, f. 4 sept. 1877 i
Pojo, Finland. Föräldrar:
disponenten Herman Ulrik Gustaf G. och
Emelie Josefina Nilson. — G. genomgick
Finska konstfören:s skola i
Helsingfors 189S—1902 och dess
skulpturklass 1903 samt tjänstgjorde som
teckningslärarinna i olika skolor,
varefter hon ägnade sig åt konststudier
i Tyskland och Italien, särskilt
keramisk teknik. År 1907 bosatte hon sig
i Stockholm och inrättade en egen
ateljé med brännugn i Rönninge, där
hon personligen utförde såväl
drej-ning som gläser ing och bränning av
sina alster. Hon liar även varit
verksam som skulptris ocli deltagit i flera
utställningar såväl i Sverige som
utomlands. G. blev sv. medborgare
1932. — Ogift. Th. N.
Goertz, Georg Heinrich
von, statsman, se Görtz.
Goës, ätt, som enligt traditionen
härstammar frän Portugal, varifrån
den över Westfalen i Tyskland uppges
ha inkommit till östersjöprovinserna
vid slutet av 1400-talet. Ätten intogs
bland ridderskapet i Kurland 1620.
Den äldste med visshet kände
stamfadern, ryttmästaren vid Livreg. till
häst Nicolaus G. (f. 1640, † 1694),
naturaliserades som sv. adelsman 1672
jämte sina tre äldre bröder, vilka
själva slöto sina ättegrenar. Nicolaus
G. blev farfars far till bröderna
läkaren Henrik Edvard Theodor G. (f.
1790, † 1869), som var en skicklig
botanist och zoolog, och kaptenen Per
Axel G. (f. 1795, † 1S52), stamfäder
för ättens nu levande två grenar. Till
den äldre av dessa hörde Henrik
Edvard Theodor G:s son, läkaren ocli
naturforskaren Axel Theodor G. (G.
1). Till den yngre ättegrenen hörde
Per Axel G:s sonson, teckningsläraren
Axel G. (G. 2).
1. Goës, Ax el T lieo d or, läkare,
naturforskare, f. 3 juli 1835 på Sätra
i Röks skn, östergötl. län, † 20 aug.
1897 i Stockholm. Föräldrar:
sjukhusläkaren Henrik Edvard Theodor
G. och Henrietta Sofia Goës. ■— G.
blev student vid Uppsala univ. 1854
och avlade där med. kand.-ex. 1S60 och
med. lic.-ex. 1864. Åren 1865—70 var
lian guvernements- och
garnisonsläkare på den västindiska ön S:t Bar-
thélemy, som då tillhörde Sverige, ocli
efter återkomsten till hemlandet blev
han provinsialläkare i Boxholms
distrikt 1871 samt erhöll transport
till Visby distrikt 1S79 ocli till Kisa
distrikt 1885; han tog avsked 1895.
G. var en av grundarna 1877 av den
medicinska tidskr. Eira. År 1879
promoverades lian till med. liedersdr vid
Köpenhamns univ. — G. delade sin
faders livliga naturvetenskapliga
intressen, och under dennes ledning hade
ban redan tidigt under vidsträckta
strövtåg lärt känna särskilt floran
och molluskerna i stora delar av s.
och mell. Sverige. År 1861 deltog han
som läkare ocli naturforskare i Otto
Torells expedition till Spetsbergen;
den marina faunan studerade han där
och senare kring norska Finnmarken
på hösten s. å. samt, med understöd
av Vet. akad., utanför Sveriges
västkust 1862. För sina arktiska
forskningar belönades lian 1866 med Vet.
akad:s Linnémedalj i guld. Under sin
vistelse i Västindien utförde G.
omfattande undersökningar över
Karibiska havets naturförhållanden och
ägnade därvid havsfaunan särskild
uppmärksamhet. Såväl vid kusterna
som på större djup, till 750 m under
havsytan, samlade ban en mängd
värdefulla naturalier, som han liemsände
till Riksmus. G. publicerade talrika
vetenskapliga, ej minst medicinska,
arbeten. I flera skrifter behandlade
lian de till urdjuren hörande
fora-minifererna, bl. a. i "A synopsis of
the Arctic and Scandinavian recent
marine Foraminifera" (1894). — Gift
1867 med Gerthrud Adriana (Addy)
Ulrich. S. L.
2. Goës, Carl Axel,
teckningslärare, f. 6 jan. 1873 i Frustuna skn,
Södermani. län, † 21 mars 1937 i
Billdal i Askims skn, Göteb. län.
Föräldrar: stationsinspektoren Carl
Fredrik Henrik G. och Fredrika
Vilhelmina Matilda Lang. Kusins son till
Axel Goës.
G. 1. — G. arbetade som
dekorationsmålare i Förenta staterna 1887—94,
genomgick Tekn. skolan i Stockholm
1894—99 och framträdde sedan som
tecknare och bokillustratör. Han var
anställd vid W. Zachrissons officin i
Göteborg 1899—1905 och innehade
egen klichéanstalt där 1905—12,
samtidigt som lian tjänstgjorde som
teckningslärare vid ett flertal olika
skolor i staden, bl. a, vid Slöjdfören:s
skola 1902—12. Åren 1909—26 var
ban teckningsinstruktör vid Göteborgs
folkskolor, ledde teckningskurserna
vid Nääs 1910—16 och var ledare
av-Sveriges allm. folkskollärarefören:s
fortbildningskurser i
hembygdskunskap och teckning från 1920. Han
redigerade Sveriges teckningslärares
årsskrift 1926—27 och 1928—29 samt
utövade ett omfattande
skriftställarskap med huvudvikt på
teckningsundervisning och hembygdskunskap. Han
utgav bl. a. "Skissblad till
teckningsundervisningen i skolorna" (1911),
"Lärobok i geografi" (tills, med E.
Bergsten m. fi., 1—2, 1920—24) och
"Arbetsövningar i historia" (tills,
med L. G. Sjöholm, 1—3, 1930—33).
— Gift 1901 med Ingrid Amalia
Smärling. Th. N.
Goldkuhl, släkt, härstammande
från sidenfärgaren i Osnabruck i
Westfalen, Tyskland, Johan Conrad
G., vars son Fredrik Wilhelm G. (f.
1732, † 1784), 1755 inflyttade till
Stockholm, där ban blev
tobaksfabrikör. Den vitt utgrenade sv. släkten
härstammar från en yngre son till
honom, postmästaren i Västervik,
majoren Johan Wilhelm G. (f. 1782, †
1853). En son till denne,
lasaretts-och stadsläkaren i Växjö, med.
liedersdr August Edvard G. (f. 1830, † 1904),
hade sönerna a) stadsläkaren i Växjö
Johan Henrik G. (f. 1865, † 1930), far
till överinspektören för
sinnessjukvården, docenten i psykiatri vid Uppsala
Axel Theodor Goës,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
