Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granholm, Axel - Granholm, Eric - Granholm, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granholm
S9
Granholm
den rullande materielen och
verkstäderna, varvid den geotekniska
vetenskapen togs till hjälp för banarbetenas
del. Den hastighetsökning, som tiden
krävde, och även trafikolyckor, som
inträffade vid S. J. i början av G:s
chefstid, gjorde dessa åtgärder
nödvändiga. Vid genomförandet av alla
dessa kostnadskrävande arbeten sökte
G. dock alltid se till, att det befintliga
tillvaratogs i största möjliga
utsträckning. Ett stort driftstekniskt och
ekonomiskt framsteg innebar den på G:s
initiativ införda tryckluftsbromsen.
Vagnsreparationerna ha fått en
tidsenlig organisation med koncentration
till ett fåtal verkstäder och driftens
uppläggande efter
löpande-bandprincipen. — Beträffande frågan om
förstatligande av de enskilda
järnvägarna angav G. redan tidigt (frågan togs
upp av 1918 års järnvägskommitté)
sin mening, att vissa större enskilda
järnvägar ur nationellt
trafikekonomisk synpunkt borde införlivas med
S. J., och denna uppfattning har han
alltsedan dess hävdat. Det efter G:s
chefstid av riksdagen fattade
principbeslutet om statsinlösen av de
enskilda järnvägarna torde likväl gå
åtskilligt längre än han åsyftat. —■ S. J:s
buss- och biltrafik växte fram under
G:s chefstid. Nar sikten hade klarnat
beträffande det rätta förhållandet
mellan järnvägs- och busstrafik, lät
G. till järnvägarna anknyta buss- och
andra billinjer i stor utsträckning,
dels genom förvärv av befintliga linjer,
dels genom uppläggning av nya. — G.
hade också öppen blick för betydelsen
av goda förbindelser med våra
grannländer och med kontinenten, och han
deltog i ledande ställning i många
förhandlingar därom. Särskilda
förtjänster inlade han i fråga om
åstadkommandet av järnvägsförbindelsen med
Finland vid Haparanda samt rörande
förbättrandet av förbindelsen med
Tyskland genom utbytande av färj
förbindelsen Rügen—fastlandet mot fast
bro. Den vid S. J. med dess mängd av
anställda mycket betydelsefulla
personalpolitiken skötte lian med fasthet
och objektivitet och med den
inställningen, att verkets intressen skulle gå
främst. — Det var en imponerande
gärning, som G. under sin tjänstetid
som chef utförde, och lian satte i hög
grad sin personliga prägel på S. J:s
utveckling. Han har både före och
efter sin avgång från S. J. varit ordf.
i åtskilliga kommittéer. Såsom ordf.
i 1938 års taxekommitté fick han
fortsätta sitt ekonomiska arbete inom
S. J. på taxeväsendets område. Han
liar vidare som ordf. lett kommittéer
för omorganisation av såväl
Vattenfallsstyr. (1938) som Telegrafstyr.
(1940). Åren 1940—43 var han ordf. i
Axel Granholm.
Statens trafikkommission ocli hade
att verka inom ett vidgat område, där
han på grund av sin erfarenhet inom
det allmänna
kommunikationsväsendet utgjorde en god tillgång. Åren
1937—43 var han av K. M:t
förordnad ordf. i ab. Aerotransport. G. blev
förste hedersled, av Ing. vet. akad.
1932 samt led. av Krigsvet. akad. 1933.
År 1943 erhöll han Illis quorum. —
Gift 1903 med Magdalena (Magda)
Katarina Riist-Krog från Norge. M.
Granholm, Erie, präst, f. 25 febr.
1711 i Tuna skn, Medelpad, † 26 jan.
1776 på Värmdön, Stockholms län.
Föräldrar: kyrkoherden Jonas G. ocli
Margareta (Greta) Plantin. — G.
förlorade tidigt sin far och uppfostrades
från unga år i Finland. Senare
flyttade han med sin mor till Sverige,
studerade vid Uppsala univ., blev
fil. mag. där 1740, prästvigdes s. å. och
anställdes som huspredikant och
pri-vatsekr. hos den holsteinske envoyén
i Stockholm Johan von Pechlin.
Under det intrigspel, som föregick valet
av Adolf Fredrik till sv. tronföljare,
utvecklade G. stor aktivitet i de
holsteinska intressenas tjänst. Han
övergick i slutet av 1742 till det danska
partiet, blev en av de mest nitiska
förespråkarna för den danske kronprinsen
Fredriks kandidatur till tronfölj
ar-posten och fick som belöning
fullmakt som k. dansk hovpredikant med
500 riksdaler i årlig lön. Efter den
stora daldansen 1743 flyttade han till
Danmark men avslöjades som sv.
spion och lyckades blott genom C. G.
Tessins beskydd oskadd återkomma
till Sverige, där han 1745 utnämndes
till hovpredikant och 1747 hugnades
med en liten statspension. År 1749
fick han Värmdö pastorat. Som
kyrkoherde gjorde G. sig föga omtyckt och
låg jämt i delo med sina komministrar
och adjunkter. Han blev
kontraktsprost 1774. — Gift 1) 1743 med
Johanna Eva Christina Lindestolpe, †
1765; 2) 1768 med Margareta
Fredrika von Hauswolff. G. U.
Granholm, Carl Henrik,
försäkringsman, seglare, mecenat, f. 7 aug.
1850 i Stockholm, † 30 april 1933 där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
