Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Grill, Baltzar - 2. Grill, Abraham - 3. Grill, Claës
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grill
106
Grill
Baltzar Grill, Målning (detalj) av M. Mijtens
d. ä.
därför ens tillnärmelsevis kunna
uppdriva vad regeringen hoppats. Till
utfyllnad i den åtrådda varan, som
man denna tid tillerkände en
oproportionerlig vikt för
statshushållningen, förmedlade då G. 1693 en viss,
begränsad silverimport från Sumatra
i Holländska Indien, där en svensk,
H. N. Grim, då var bergmästare.
Frånsett den måttliga kvantiteten, i valör
omkring sjättedelen av Salas
årsproduktion på dess höjd, blev affären
enligt sakkunnig sammanfattning
(Heekscher) en reell "förlust för alla
parter", alltså även för G. Ett
mystiskt egenvärde tillmättes
ädelmetal-len oavsett dess köpkraft. Så mycket
mera realistiskt såg han på en annan
produkt, glaset, en vara som under vår
stormaktsepok var högt skattad.
Förgäves hade man tidigare sökt skapa
en lönande och varaktig
glastillverkning i Stockholm, när G. genom vissa
konstruktiva nymodigheter i hyttan
på "Glasbruksholmen" (vid s.-ö.
hörnet av nuv. Kungsholmen) och en
stram förvaltning lyckades göra
produktionen både vinstgivande och
kvalitativt jämbördig med utlandets. —
Det är betecknande för G:s
ekonomiska sinne, att han vid sidan av
Urban Hiärne, tidens största sv.
ingenjörsbegåvning, kämpade för
hushållning med skogen. Han konstruerade
nya bränslebesparande järnspisar och
verkade i samma syfte för kakelugnars
införande i vårt land. I en släktbok
anges G. som "utmärkt skicklig
pro-berare, skedare, laborant och fackman
i glasblåsning". Han blev en förmögen
man med hus vid Drottninggatan i
Stockholm. — Gift 1671 med
Elisabeth Faltz. S. R., Cgn.
2. Grill, Abraham, köpman,
mecenat, f. 1674, † 20 mars 1725 i
Stockholm. Föräldrar: riksguardien
Anthony G. d. y. och Anna van Schlenge-
land. Brorson till G. 1. — G. bedrev
grosshandel i Stockholm tills, med
sin broder Carlos G. († 1736). Genom
lyckosamma och omfattande affärer
ökade han avsevärt sin från fadern
ärvda förmögenhet. Främst har han
gått till eftervärlden genom sin
hjälpsamhet ocli sitt högsinta
mecenatskap. Under Karl XII:s krig
försträckte han kronan vid flera
tillfällen stora summor, och med uppoffring
av 390 000 dlr kmt sålde han vid ett
tillfälle spannmål till nedsatt pris åt
nödlidande för att lindra
hungersnöden. Genom ansenliga donationer
grundade G. Borgerskapets änkehus i
Stockholm, som fick k. reglemente
1724; förebild var änkehuset Grills
hoffje, som brodern, myntproberaren
Anthony G. († 1725), skapat i
Amsterdam. — Gift 1) 1704 med Melena
Witt-maek, † 1710; 2) 1712 med Johanna
Catharina Groen, † 1713; 3) 1717
med Catharina Rozelius. S. L.
3. Grill, Claes, köpman,
skeppsredare, mecenat, f. 19 april 1705 i
Stockholm, † 6 nov. 1767, begraven
11 nov. s. å. i Maria kyrka i
Stockholm. Son till G. 2 i hans första
gifte. —• Det kapital G. ärvde från
burgna och ansedda, äldre fränder
hade varit placerat i dels
manufakturer (glas-, linne- och segelindustri),
dels bergshantering (ursprungligen
ädelmetall), dels skeppsfart (bl. a.
förbindelser med Ostindien) och
varvsindustri (Grillska varvet). G.
fullföljde alla dessa verksamhetsgrenar
under fäderneärvd anknytning till
Holland. Han uppges ha i affärssyfte
uppehållit sig i Amsterdam,
"handelns rätta högskola", och andra
holländska orter ända till fyra år i
sträck (1727—31). G. hade
dessförinnan, sona mycket ung, inträtt på sin
fader Abraham G:s kontor och blev
tjuguårig (1725) dennes efterträdare
och kompanjon med sin farbror, med
Abraham Grill, Målning (detalj) av G.
Desmarées.
vilken han grundade den välkända
firman "Carlos & Claes Grill". År 1736
övertog han ensam hela rörelsen. — G: s
första större kapitalinvestering synes
ha varit ett förlag till grundläggaren
av Gravendals bruksegendom i
Syd-västdalarna, den djärve,
mångfrestande Z. Grave. Då denne 1734 synes ha
blivit lämnad i sticket av sin
Göteborgsförläggare (H. Olsson Ström), en
inflytelserik riksdagspolitiker, är
möjligen G: s ingripande att se som ett led
i den sekellånga dragkampen mellan
Göteborg och huvudstaden om
bergslagsjärnet. — Visst är, att den
följande hattregimen genom sin faktiska
pri-vilegiering av Stockholms storfinans,
närmast export- och redarfirmorna,
under 1740-talets fortgång
uppmuntrat det Grillska huset, där en yngre
halvbror till G. 1747 ingick som
kompanjon, att likt många andra
"skeppsbroadelns" koryféer skrida till
direkta, successiva bruksförvärv i stor
skala. Gynnad av den inflation, som
hattarna i sin industriella iver icke
tvekat att släppa lös, blev G. inom fem
år ägare av tre stora bruk i Uppland
och Hälsingland (Söderfors 1748,
Österby 1750 och Iggesund 1753). Som
intressent i hattarnas fyra s. k.
växelkontor (1747—65) för
upprätthållande av den sv. valutan på utländska
betalningsplatser och tillika
riksdagsman samt bankofullmäktig (1748—56)
kunde G. påverka penningpolitik och
prissättning icke blott i allmänt utan
också (som motståndarna sade både
om honom och om de andra
trustbil-darna) i eget intresse. — G.
företrädde slutligen i högsta grad det
samspel mellan bruks- och
sjöfartsintressen, som utbildats inom tidens
främsta sv. rederiföretag, Ostindiska
kompaniet. Samspelet byggde på
järnets betydelse för kolonialexporten,
och ledningen av Ostindiska
kompaniet övergick, ju mer denna betydelse
framträdde, från Göteborg till
Stockholm, där ej mindre än fyra medl. av
släkten Grill, bland dem främst G.,
beklädde posten som kompaniets
direktörer. Utnämnd till kommerseråd
intog G. vid sidan av
halvbrodernkompanjonen och i mångsidig
beröring med skeppsbroadelns övriga
handelsfurstar (Kierman, Lefebure,
Petersen) en alltmera central ställning
i huvudstadens och rikets ekonomiskt
politiska liv. Det får anses som en
särskild heder för bröderna Grill, att
de till skillnad från andra associerade
i växelkontoren vid mössornas räfst
med dessa senare (1765—66) endast
drabbades av obetydliga böter
(sammanlagt 1 500 dlr smt), som
dessutom vid nästa partiskifte
återbördades. G. hade då redan gått bort från
både affärer och vittomspännande ide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
