Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Grut, Torben - 2. Grut, Lennart - Grünberg-Sjöstedt, Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grut
124
Grünberg-Sjöstedt
Torben Grut.
akad. i Stockholm, där lian erhöll k.
medaljen. Efter studieresor som
Jenny Lind-stipendiat 1901—03 i
Tyskland, Frankrike, Italien och
Spanien blev G. 1907 arkitekt i
Byggnadsstyr. oeh 1924 slottsarkitekt vid
Ulriksdal. — Som arkitekt 1910—12 för
Stadion i Stockholm, vars kärva
tegelstil präglas av intryck från sv.
medeltid, kom G. att specialisera
sig på idrottsanläggningar av olika
slag och har utom nämnda
huvudverk utfört en rad tennishallar i
Stockholm, Paris och Bremen,
gymnastikhus, bl. a. i Norrköping,
badanläggningar m. m. samt typritningar
och förslag till dylika i Sverige och
utlandet. Bland viktigare projekt av
detta slag äro ritningarna till en
planerad högskola för fysisk fostran i
Stockholm, varmed G. varit sysselsatt
sedan 1911. Han har utfört drottning
Victorias Solliden på Öland i
italiensk villastil, Sveriges paviljong på
utställningen i Rio de Janeiro 1922,
dir. Victor Wallenbergs villa i
Saltsjöbaden, församlingshuset i
Djursholm, sparbankshus i Umeå och
Linköping, Stjärneborgs slott och
Sten-gårdsliults kyrka, båda i Småland,
Berga slott i Södertörn samt
Åse-bakkehus och Magleås corps de logis i
Danmark. Ombyggnaderna av sv.
legationens hus i Helsingfors i tessinsk
barockstil och av sv.
generalkonsulatet i Hamburg äro likaså G:s verk.
År 1922 kallades lian av dåv.
kronprinsen Carol till Bukarest för att
göra ritningar till två
stadionanläggningar oeh ett stort gymnastikhus för
armén, varav endast det sistnämnda
kom till utförande. Hans strävan har
varit ändamålsenlighet i
planlösningen och samtidigt fasthållande vid
nordisk tradition i form och äkthet i
material. Han liar även varit verksam
inom den moderna stadsplanekonsten.
Han blev led. av Konstakad. 1926. —
G. var sv. mästare i tennis 1896—97.
— Gift 1) 1902—08 med Else Kleen i
hennes första gifte; 2) 1909 med
Margit Torssell. — En son till G. är
löjtnanten William Oscar Guernesey G.
(f. 1914), som 193S segrade i modern
femkamp i landskampen mot
Tyskland och 1938—40 var sv. mästare i
denna gren. Tli. N.
2. Grut, William Lennart,
industriman, f. 8 juni 18S1 i Tuns skn,
Skarab. län. Bror till G. 1. — G. blev
underlöjtnant vid flottan 1902,
löjtnant 1904 och kapten i flottans reserv
1915 samt tog avsked 1936. Som
sjöofficer kom han 1905 till Siam
(Thailand) och Japan, varefter han 1906—
39 förblev verksam i Thailand och på
Malackahalvön, med huvudsaklig
bosättningsort i Bangkok. Under denna
tid utvecklade han en livlig
verksamhet inom skilda områden. G. var ordf.
i styr. för Siam cement co. ltd samt i
Paknam railway co. ltd och Meklong
raihvay co. ltd. Därjämte var han
ordf. i Menam motor boat co. ltd, som
skötte motorbåtstrafiken på
Menam-floden. G. arbetade även för
elektrifieringens modernisering och
utveckling och var 1909—39 disponent
(ma-naging director) för Siam electric
Corporation ltd, som levererade ström
till det elektriska kraft- och
spårvägs-nätet i Bangkok med
omgivningar. Åren 1920—40 var G. sv.
generalkonsul i Thailand. Som disponent för
Bernam oilpalms ltd och United
plan-tations ltd på Malackahalvön anlade
lian stora gummi-, kokos- och
olje-palmsplantager. — G. äger och bebor
Fyleskogs säteri i Ryssby skn, Kronob.
län. Han liar där startat företaget
Fylemåla bränntorv. — Gift 1906 med
Helen Conder. S. R.
Grünberg-Sjöstedt, Rosa,
operett- och operasångerska (sopran), f.
4 jan. 1878 i Stockholm. Föräldrar:
köpmanren David Löb Griinberg ocli
Dorotea Samuelson. — G. studerade
Lennart Grut,
Kosa Grünberg-Sjöstedt.
dels sång för Zulamith
Wellander-Svaneskog, Jeanette Jacobsson och G.
Bratt, dels plastik och scenisk
framställningskonst för Signe Hebbe.
Redan vid sin debut hösten 1898 på Sv.
teatern i Stockholm som Inga i
"Bröllopet på Ulfåsa" uppmärksammades
G. för sin röstbegåvning. Samma
höstsäsong överflyttades hon till en
annan Ranftscen, Vasateatern, oeh
vann där snart stor framgång som
O Mimosa San i "Geishan", en genom
sång, spel och apparition lika
intagande prestation. Från Vasateatern
övergick G. 1902 till A. Ranfts
resande operettavd., som hon tillhörde
under två år. Hon införlivade nu med sin
repertoar många större
sopranpartier, ss. Lille hertigen, Sköna Helena,
Lyckoflickan, Serpolette i
"Cornevil-les klockor", Sora i "Gasparone",
Gabrielle i "Wienerblod" oeh Sylvia i
"Söndagsbarnet". G. återvände till
Stockholm, när den därvarande
Ranftska operettavd. 1904 drog in på
Östermalmsteatern, oeh både där och
på den 1906 öppnade Oscarsteatern
blev hon en alltmer firad operettdiva,
företrädesvis som partner i genrens
mer seriösa kärlekspar. Under denna
operettens glanstid utvecklade hon
sina för konstarten ovanliga
röstresurser och sångkonst i exempelvis
Fiorella i "Frihetsbröderna",
Rosalinda i "Läderlappen", Laura i
"Tiggarstudenten", Dollarprinsessan
(Alice) jämte huvudpartier i
Le-håroperetter, ss. Angèle Didier i
"Greven av Luxemburg", Zorika i
"Zigenarkärlek" och Eva. G. företog
årliga konsertturnéer i Sverige oeh
utlandet, bl. a. 1907 tills, med Emma
Meissner i Förenta staterna. År 1914
övergick hon till operascenen och
framställde vid gästspel 1914—15 på
K. teatern Tosca, Leonora i
"Trubaduren", Santuzza i "På Sicilien" och
Nemea i "Konung för en dag". Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
