Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönvall, Grönwall, släkter - Grönwall, Karl Axel - Grönvall, Grönwall, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönstedt
132
Grönvall
sitt namn Grönvall. En yngre son
till Troed G. var garvaren ocli
rådmannen i Ängelholm Jöns G. (f. 17S8,
† 1850). En äldre son till denne,
gar-verifabrikören i Ängelholm Johan
Peter G. (f. 1817, † 1861), blev far till
garverifabrikören Nicanor Antonius
G. (f. 1851, † 1917), som 1S71
emigrerade till Amerika men 1874
återvände till fädernestaden, där han
slutl. 1899—1906 var verkst. dir. för
N. A. Grönvalls läderindustri ab.;
lian innehade viktiga hedersuppdrag
inom Ängelholms stadsförvaltning.
En yngre son till ovannämnde
garvaren Jöns G. var garverifabrikören i
Ängelholm Ludvig G. (f. 1831, † 1883).
Efter lians död övertogs hans rörelse
för stärbhusets räkning av hans
söner, garverifabrikörerna Vilhelm
Edvard G. (f. 1860, † 1930) och
Johannes Philip G. (f. 1864, † 1929), vilka
från 1887 fortsatte verksamheten i
eget namn. Under Vilhelm Edvard
och Johannes Philip G:s ledning
utvecklades det på 1880-talet
jämförelsevis anspråkslösa företaget redan
före första världskriget till en av
landets största läderfabriker. Firman
omvandlades 1911 till ab. Vilhelm
Grönvalls läderfabrik, i vilken bröderna
Vilhelm Edvard ocli Johannes Philip
G. voro verkst. dir:er. Vilhelm
Edvard G. var även verkst. dir. i
Malmgrens skofabriks ab. i Hälsingborg.
Han var en mycket betrodd
kommunalman och led. av stadsfullmäktige
i Ängelholm 1895—1914 samt av styr.
i Ängelholms sparbank till sin död.
Ledningen av de båda läder- och
skofabrikerna övertogs 1930 av Vilhelm
Edvard G:s äldste son Sture G. (f.
1897) och av Johannes G:s yngre son
Gösta G. (f. 1906), under vilkas tid
familjeföretagets snabba expansion
under 1900-talet har fortsatt. Firman
äger sedan 1935 aktiemajoriteten i
Malmgrens skoförsäljnings ab., sedan
1937 i ab. Ramlösa skofabrik och
sedan 1938 i ab. Klippans läderfabrik.
— Halvbror till ovannämnde
fällbere-daren i Ängelholm Troed G. (f. 1753,
† 1789) var Peter Troedsson († 1790),
son till fällberedaren i Ängelholm
Troed Persson (f. 1696, † 1751) och
sonson till Per Troedsson, smed i
Ängelholm († 1708). Peter Troedsson antog
namnet G. efter sin styvfar. Han blev
fällberedare och sämskmakare i Ystad
och stamfar för den där bosatta
gar-varsläkten G., som under de senaste
generationerna stavat namnet
Grönwall. En son till Peter Troedsson G.
var sämskmakaremästaren i Ystad
Troed Petter G. (f. 1765, † 1826), från
vilken alla nu levande medl. av släkten
härstamma. En äldre son till honom,
garverifaktorn i Ystad Andreas
Peter G. (f. 1792, † 1842), blev farfar till
Karl Axel Grönwall.
geologen Karl Axel G. (se nedan).
Bland Troed Petter G:s yngre söner
märkas a) kontraktsprosten ocli
kyrkoherden Lars G. (f. 1794, † 1883),
far till lektorn i Malmö fil. dr Troed
Axel Ludvig G. (f. 1838, † 1892), som
var en god mosskännare, samt b)
kyrkoherden fil. dr Johan Henrik G. (f.
1817, † 1894), far till reg.-läkaren
vid Karlskrona grenadjärreg. Johan
(Janne) Theodor G. (f. 1850, † 1932).
Grönwall, Karl Anders Axel
(Karl Axel), geolog, paleontolog,
f. 27 febr. 1869 i Ystad, † 12 mars
1944 i Lund. Föräldrar:
färgerifabri-kören Carl Johan G. och Carolina
Mathilda Lundbeek. ■— Efter
mogenhetsex. i Malmö 1887 studerade G.
vid Lunds univ. och blev där fil. kand.
1890, fil. lic. 1895 och fil. dr 1897.
Somrarna 1S93, 1896 och 1897 deltog
han som extrageolog i Sveriges
geologiska undersöknings
kartläggningsarbeten, men med början redan 1896
blev hans verksamhet ända fram till
1910 huvudsakligen förlagd till
Danmark. Därvid först assistent i
pale-ontologi vid Mineralogisk Museum i
Köpenhamn blev G. 1898 assistent
och paleontolog vid Danmarks
geologiska undersökning. Ären 1910—17
var han tjänsteman (från 1915
statsgeolog) vid Sveriges geologiska
undersökning i Stockholm, och 1917—34
var lian prof. i geologi och mineralogi
vid Lunds univ. — G:s vetenskapliga
författarskap rör främst Sveriges och
Danmarks geologi och paleontologi.
Hans drsavh. 1897 behandlar Skånes
siluriska bildningar. Hans
anställning vid Mineralogisk Museum i
Köpenhamn avsåg bearbetning av de rika
fossilsamlingarna där, och hans
arbete vid Danmarks geologiska
undersökning omfattade i första hand en
undersökning av Bornholms sedimentära
bildningar. "Bornholms
Paradoxides-lag og deres Fauna", G:s främsta
vetenskapliga verk, förelåg tryckt
1902. Beskrivningen till det geologiska
kartbladet Bornholm (tills, med V.
Milthers) trycktes 1916. En del av de
fossil (marina karbonbrachiopoder),
som hemförts av
Danmarksexpeditionen till Nordostgrönland 1906—08,
hade G. erhållit i uppdrag att
beskriva, och hans arbete därom blev
färdigt 1917. Vid Sveriges geologiska
undersökning utförde lian bl. a. två
omfattande praktiskt geologiska
utredningar, "Frågan om
djupborrningar i Skåne" (1913) och "Nordöstra
Skånes kaolin- och kritbildningar och
deras praktiska användning" (1915).
— Som prof. i Lund utförde G. ett
omfattande arbete på att lösa den
mineralogisk-geologiska
institutionens lokalfråga. Den nya
institutionsbyggnaden blev färdig 1930. G:s
livliga intresse för spridandet av
geologisk kunskap förtjänar särskilt
omnämnande. Han har i det syftet
verkat som föreläsare ocli ledare av
kurser, som läroboksförf. och som förf.
av artiklar för uppslagsverk och av
populärvetenskapliga uppsatser.
Under sin köpenhamnstid var G. en
uppskattad medl. av den sv. församlingen
och utförde bl. a. som sekr. i dennas
understödsfören. ett mycket
förtjänstfullt arbete. Ären 1914—16 var han
skattmästare i Geologiska fören. i
Stockholm. Han tog även livlig del i
verksamheten inom Skånes
natur-skyddsfören., där han var styr.-led.
1922—42 oeh utsågs till hedersled.
1942. År 1917 blev G. led. av
Fysiografiska sällskapet i Lund och 1935
av Videnskabernes Selskab i
Köpenhamn. —- Gift 1910 med Marie (Maja)
Rasmussen från Danmark. — Litt.:
biografi av A. Hadding 1944 i
Fysio-gr. sällskapets förhand!.; nekrolog av
J. E. Hede och Gerhard Regnéll i
Sydsv. Dagbladet Snällposten och
Lunds Dagblad 14 mars 1944; biografi
av J. P. J. Ravn i Meddelelser fra
Dansk Geol. Foren. 1944. N. Zn.
Grönvall, Grönwall, släkt från
Börringe skn, Malmöh. län, där äldste
kände stamfadern, Johan Olsson G. (f.
1705, † 1755), var ladufogde på
Fadderstorp. En äldre son till honom,
inspektören på Glimminge gård Olof G.
(f. 1734, † 1793), blev stamfar för
släktens nu levande äldre huvudgren
samt far till godsägaren,
hovkamreren Georg Theodor G. (f. 1777, †
1842) och kronofogden i Göteborgs
fögderi Jacob G. (f. 1779, † 1816). En
äldre son till Georg Theodor G.,
godsförvaltaren Lars Olof G. (f. 1807, †
1888), blev morfar till pedagogen
Martha G. (G. 3). — Från en yngre
son till stamfadern Johan Olsson G.,
lantbrukaren Christian G. (f. 1738, †
1799), härstammar släktens nu levan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
