- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
142

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gumælius, Sofia - 5. Gumælius, Torsten - 6. Gumælius, Olof - Gummerus, Henrik Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gumælius

142

Gummerus

Sofia Gumælius.

Från en anspråkslös början växte
firman genom sin ägarinnas
målmedvetna energi, oavlåtliga omtanke och
stora redbarhet till ett mycket
betydande affärsföretag, landets största i
sitt slag, med stor personal, filialer i
Göteborg (sedan 1891) och Malmö
(sedan 1895) samt dotterbolag i Oslo
(sedan 1914). Firman har haft stor
betydelse för annonsreklamens utveckling i
Sverige. G. ändrade 1881 firmanamnet
till S. Gumælii annonsbyrå. Företaget
ombildades 1908 till ab., vars verkst.
dir. hon blev. Vidare startade lion
1883 firman Gumælius & komp. för
försäljning av boktryckerimaskiner
och tryckeriutensilier, från 1908 ab.
De båda företagen sammanslogos 1918
till ab. S. Gumælius med ett
aktiekapital på 2 mill. kr. och uppdelades
1933 på ab. S. Gumælius annonsbyrå
och Gumælius maskinaffär ab. — G.
var i flera år skattmästare i
Lands-fören. för kvinnans politiska rösträtt
och i över tjugo år v. ordf. i den 1887
bildade Kvinnoklubben i Stockholm.
Hon var högt aktad och en av de
driftigaste och mest framgångsrika
affärskvinnor Sverige någonsin ägt. —
Ogift. — Litt.: W. von Sydow, "S. G:s
annonsbyrå 1877—1927" (1927).

H. ö.

5. Gumælius, Torsten Eerman
August Hummel-, industriman, f.
1 dec. 1873 i Stockholm. Föräldrar:
geologen Gustav David Vilhelm
Hummel och Wilhelmine Cordts. G.
adopterades av styvfadern, publicisten och
politikern Arvid G. (G. 3), som
tidigare varit gift med hans faster. -—
G. utexaminerades från Schartaus
handelsinst. 1891, från Falu
bergsskola 1893 och från Tekn. högskolans
avd. för bergsvetenskap
(bergshögskolan) 1897. Han var gruvmätare
vid Norbergs bergslags gemensamma
gruvförvaltning 1898—99, bitr. gruv-

ingenjör vid bl. a. Kantorps gruvor i
Södermanland 1899 och gruvmätare
vid Grängesbergs gemensamma
förvaltning 1899—1901. Han verkade
1902—09 som gruvingenjör vid och
1909—13 som disponent för grufab.
Dalarnes järngruvor vid Idkerberget,
Rämshyttan m. fi. gruvanläggningar
i s. Dalarna. Under hans ledning
igångsattes brytning efter moderna
metoder vid nämnda gruvor, särskilt
vid Idkerberget: nya gruvspel,
sovringsverk m. m. anlades, och
järnvägen Rämshyttan—Idkerberget
tillkom. Åren 1914—31 var G. disponent
och verkst. dir. för Norbergs
gruvförvaltning. Även där lät han företa
betydande utvidgningar och
moderniseringar av gruvdriften. Sålunda
byggdes nya anrikningsverk och gruvspel,
bl. a. Gustav Adolfs ståtliga nya
schaktlave vid Kärrgruvan. Även nytt
kontor och ett antal nya bostäder
uppfördes under hans chefstid. G. har
varit styr.-led. bl. a. i Norbergs
grufab., Allm. livförsäkringsbolaget Odén,
Nitroglycerinab. och Järnbruksförb.
samt fullmäktig 1920—31 i Sv.
ar-betsgivarefören. — Gift 1902 med
Elin Katarina (Lilly) Björkman.

S. R., H. N—m.

6. Gumælius, O l o f Arvid
Engelbrekt, industriman, f. 12 maj 1874 i
Avesta. Föräldrar: kamreraren Erie
Albert G. och Anna Carolina Sellin.
— G. genomgick Örebro läroverk och
var elev vid Avesta järnverk 1890—
92 samt ritare vid Dormsjö
mekaniska verkstad i Dalarna 1892—93.
Därefter praktiserade han 1893—94 i
Förenta staterna och var efter
hemkomsten åter ritare vid Avesta
järnverk 1894—96. Efter att ha
genomgått Filipstads bergsskola 1896—97
verkade ban som ingenjör vid Österby
bruk i Uppland 1897—99, och vid
Wikmanshytte bruk i Dalarna,
tillhörigt Larsbo-Norns ab., 1899—1914.
Därefter återvände lian till österby

Torsten Hummel-Gumælius.

bruk, där han var överingenjör 1914
—31. Åren 1931—39 var han
överingenjör vid Brukskoncernen ab.,
Fagersta. G. har ägnat ett livligt
intresse åt österby järnbruks tidigare
öden. Resultatet av sina forskningar
liar han framlagt i bl. a. "Några drag
ur Österbys historia" (1933). — Gift
1904 med Agda Maria Elgqvist.

S. R., H. N—m.

Gumme’rus, Henrik Johan,
präst, åländsk patriot, f. 27 maj 1774
i Ivoskie kapellförs., Åbo och
Björneborgs län, Finland, † 13 juli 1836 i
Högby skn på Öland. Föräldrar:
komministern Henrik G. och Johanna
Bäcksten. — G. blev student vid Åbo
akad. 1795 och prästvigdes 1799. S. å.
blev ban pastorsadjunkt i Lemlands
skn oeh 1807 i Finströms skn, båda på
Åland. G. är berömd som ledare för
den åländska bonderesningen i maj
1808. I april 1S08 hade Åland
ockuperats av ryska trupper, och i början
av maj beordrades allmogen att
omedelbart utlämna alla vapen och fartyg
till ockupationstrupperna.
Befolkningen på öarna, som med ovilja såg
de inhemska myndigheternas
eftergiftspolitik, blev alltmer orolig över
de ryska anspråken, och jämte
länsmannen Erie Arén trädde G. i
spetsen för en bonderesning, som
utgick från Finströms skn och snart
kom att omfatta hela Åland. Med ett
hundratal mestadels med störar och
påkar beväpnade bönder begåvo sig G.
och Arén i väg för att söka
tillfångata den ryske befälhavaren på fasta
Åland, vilken till en början undkom
men slutligen tvangs att ge sig fången
i Finströms prästgård. För att
avskära fienden återtåget besatte
bönderna under tiden det viktiga
Färj-sundet, och G. begav sig med en
mindre skara till Jomala, där han
med hjälp av sockenborna
oskadliggjorde alla dit förlagda ryska
trupper. Den avgörande striden stod dock
på ön Kumlinge ö. om huvudön, där
G. med understöd av en liten sv.
eskader och med hjälp av några smärre
ilandförda skeppskanoner
överraskade en rysk styrka på c:a 500 man,
som efter en kortvarig strid sträckte
vapen för bondehären
("Kumlingesla-get"). Följ. dag gav sig återstoden av
ryssarna. Därmed voro Ålandsöarna
praktiskt taget rensade från fiender,
vilket i hög grad var G:s förtjänst. G.
belönades för sitt mod och sin
rådighet med hovpredikants titel och
guldmedalj för tapperhet i fält samt
utnämndes senare på året till fältprost
vid den åländska fördelningen. År
1812 blev han kyrkoherde i Högby
pastorat på Öland, vilket lian
innehade till sin död. — Gift 1805 med
Maria Helena Hult. — Litt.: K. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:49:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free