Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunilla Bielke - Gunnarson, Karl, pseud. för Schulze, Gunnar - Gunnarsson, Gottfrid - Gunnarsson, Gunnar - Gunne, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnarson
144
Gunne
Gunilla Bielke. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
åriga G., vars fader var Johans kusin.
Den blivande drottningen var
emellertid alls icke tilltalad av frieriet utan
måste med lock och pock övertalas att
giva Johan sitt ja. Hertig Karl
vägrade att infinna sig till bröllopet, som
firades 1585. Bland sv. drottningar
intar G. inte någon mera bemärkt
plats. Som sträng protestant bidrog
hon till att Johan, som tidigare stått
under inflytande av den katolska
Katarina, småningom svalnade i sitt nit
för ett närmande till katolicismen.
Hon lade ofta ett gott ord för en
motsträvig präst, och lika ofta sökte hon
medla mellan konungen och sina
anförvanter inom rådet. Då Johan avled
(1592), säges G. ett par dagar ha
hemlighållit dödsfallet för hertig Karl,
som sedan skall ha behandlat henne
onådigt. Som änkesäte fick hon
Brå-borgs gård i Östergötland. I hennes
äktenskap med Johan föddes endast
sonen Johan, hertig av Östergötland.
H. K.
Gunnarson, Karl, pseud. för
Schulze, Gunnar.
Gunnarsson, Johan Gottfrid,
apotekare, f. 17 maj 1866 i
Djursdala skn, Kalmar län, † 3 sept.
1944 i Malmö. Föräldrar:
lantbrukaren August G. och Kristina Lovisa
Nilsson. — G. blev apotekselev 1885
samt avlade farmacie studiosiex. 1888
och apotekarex. 1897. Han
tjänstgjorde därefter vid olika apotek till 1915,
då lian för sjukdom under några år
måste lämna apotekarbanan. Åren
1916—24 innehade han en
kemikalieaffär i Arlöv, och 1920—25
tjänstgjorde han tidvis på apoteken i
Limhamn, Arlöv, Odensbacken och
Svedala. Han innehade privilegium på
apoteket i Vellinge 1925—36. — G.
ägnade sig åt botanisk forskning och
företog talrika botaniska resor i
Sverige och utlandet. Han hade sär-
skilt anseende som en framstående
kännare av det mångformiga
björksläktet (Betula), som han bl. a. har
behandlat i O. A. M. Lindmans
"Svensk fanerogamflora" (1918; 2:a
uppl. 1926). Efter nära trettio års
studier utgav han "Monografi över
Skandinaviens Betulæ" (1925, med
tillägg 1935), som prisbelönades av
Apotekarsocieteten. Han publicerade
även ett arbete över Vellingetraktens
flora (1932). — Gift 1898 med Annie
Sofia Paulsson. S. L.
Gunnarsson, Gunnar Oscar
Ingemar, språkforskare, f. 29 aug.
1S99 på Meldersteins bruk i Råneå
skn, Norrb. län. Föräldrar:
agronomen Sven Oscar G. och Albertina
Bergman. — Efter studentex. i Luleå
191S blev G. fil. kand. 1921, fil. lic.
1930 samt fil. dr och docent i slaviska
språk 1931, allt vid Uppsala univ. År
1937 blev han tf. prof. i slaviska språk
vid Lunds univ. och följ. år innehava-
Gunnar Gunnarsson.
re av professuren. Han kallades 1939
till prof. i slaviska språk vid Uppsala
univ. G. har under flera perioder
studerat slaviska språk vid utländska
lärosäten, bl. a. 1928—29 för A.
Meil-let och A. Mazon i Paris, och företagit
studieresor till olika slaviska länder.
Sommaren 1922 var han medl. av Sv.
röda korsets hjälpexpedition till
Sa-maraguvernementet i Ryssland. G.
utsågs 1935 av K. M:t till sekr. i
kommittén för utvecklandet av de
sv.-polska kulturella förbindelserna. Han
tillhörde red. för Bonniers
konversationslexikon 1921—24 och var
initiativtagare till och huvudred, för
Norstedts uppslagsbok 1925—27 (2:a
uppl. 1939—42). Sedan 1942 tillhör
G. red.-kommittén och
arbetsutskottet för den under Sv. akad:s
medverkan av ab. Nordiska
uppslagsböcker startade encyklopedin och är
sedan 1944 bolagets jourhavande dir.
Han är medl. av Uppsala univ:s
årsskrifts red. sedan 1942. År 1929 blev
lian led. av Institut d’études slaves i
Paris och 1940 av Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala (dess
skattmästare sedan 1943). — G:s
drs-avh., "Reclierches syntaxiques sur
la décadence de 1’adjectif nominal
dans les langues slaves et
particuliè-rement dans le russe" (1931),
behandlar relationen mellan form och
funktion hos det slaviska adjektivet. Hans
nästa större arbete var också en
historisk syntaktisk-morfologisk
undersökning, "Studien über die Stellung
des Reflexivs im Russischen"
(Uppsala univ:s årsskrift 1935). I "Das
slavische Wort für Kirche" (Uppsala
univ:s årsskrift 1937) har G. tagit
upp ett etymologiskt problem, och i
andra avh. ocli uppsatser har lian
behandlat polska ordbildnings- och
betydelseproblem. Han har utgivit de
populärvetenskapliga studierna "Det
återuppståndna Polen"
(Student-fören. Verdandis småskrifter, 375,
1935), "Det fängslande Polen" (1939)
och essäsamlingen "Slavisk horisont"
(s. å.). Tills, med J. Trypucko utgav
G. 1944 "Polsk läsebok med ordlista
och kommentarer" samt 1945 "Polsk
grammatik". Han har även verkat som
övers, av rysk och polsk
skönlitteratur. Åren 1942—44 var lian suppleant
i Upplysningsnämnden. — Gift 1925
med Birgit Ella Anna Ekstrand. G. B.
Gunne, Carl Mikael,
landskapsmålare, museiman, f. 29 sept. 1893 i
Sundsvall. Föräldrar: byggmästaren
Carl August Olsson och Clara
Josefina Jansson. — G. studerade i
Uppsala, där han blev fil. kand. 1915, jur.
kand. 1920 och fil. lic. 1931. Efter en
kort tids tjänstgöring i Utrikesdep.
1920 blev han 1921 amanuens vid Nat.
mus., vars samling av modern konst
han förestod 1932—37. Med sin
omfattande utbildning och sitt spec.
intresse för den levande konsten har G.
Carl Gunne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
