Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolf - Gustav Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav IV Adolf
1G3
Gustav IV Adolf
ett kännetecknande uttryck för denna
G:s retorik må nämnas lians tal vid
doktorskreationen i Cambridge 1930
(se nedan). Inom sin rent personliga
verksamhetskrets har G. därjämte
ständigt utövat ett energiskt,
positivt inflytande på olika sv.
kulturområden. Representativa
nyckelpositioner inom vår idrott har han sålunda
förvaltat, då han från deras tillkomst
var ordf. i Sv. gymnastik- och
idrotts-fören:nas riksförb. 1903—32 och i Sv.
centralfören. för idrottens främjande
1908—32. Därjämte må bl. a. nämnas,
att han vid 1912 års Olympiska spel i
Stockholm var ordf. både i
organisationskommittén och i
underkommittén. Han tillhör pionjärerna inom
skidlöpning, särskilt skidhopp, samt
inom curling och bandy. Tennis
började han spela omkr. 1907. Men också
orienteringslöpning, segling, golf,
skytte och fiske lia i honom sedan
långt tillbaka en aktiv utövare,
överhuvud har han under 1900-talets tre
första decennier intagit en central
plats vid idrottens frammarsch inom
vårt land. — G:s insatser inom
kulturlivet kännetecknas av en mitt i
mångsidigheten påfallande, ihärdig,
samvetsgrann och fruktbar
koncentration på bestämda centrala
uppgifter. På den humanistiska
vetenskapens vida fält vilar sålunda
tyngdpunkten inom arkeologin. På dess
nordiska område liar G. sedan 1900
personligen planlagt och utfört
fältarbeten i Södermanland (Vagnhärad),
Uppland (Håga 1902—03),
östergöt-land (hällristningar vid Norrköping)
och Skåne (trakten kring Sofiero),
varom flera publikationer av hans
hand, främst i Fornvännen, vittna.
Därjämte har han dels understött
dylika undersökningar på flera håll i
vårt land, dels med stort intresse
verkat som Sv. fornminnesfören:s
beskyddare. För Sveriges betydelsefulla
deltagande i de senaste
internationella forskningarna inom klassisk
arkeologi liar G:s roll varit på en gång
initiativtagande, finansierande,
sammanhållande, delvis aktivt
medverkande och överhuvudtaget
dirigerande. Den liar utförts främst genom
ordförandeskap i olika kommittéer,
ävensom för Sv. institutet i Rom. Under
sin vistelse i Aten 1920 gav G. sålunda
uppslaget till en rad epokgörande sv.
arkeologiska fältarbeten (i Asine
1922, vari han själv deltog under sex
veckor, i Dendra, Berbati och Asea).
Expeditionen till Cypern
inspekterade han 1930, varvid lian utverkade,
att Sverige erhöll en betydande del av
fynden (omkr. 15 000 föremål). Som
ordf. för Egyptiska museet i
Stockholm har G. befordrat
undersökningarna i Egypten. Han är även kännare
av äldre kinesisk konst och
fornkunskap och innehar en egen, stor, gedigen
och kvalitativt högtstående samling.
Som ordf. i Kinakommittén från 1920
har G. dels befrämjat prof. J. G.
Anderssons betydelsefulla forskningar,
dels ock i samband därmed medverkat
vid tillkomsten av Stat. hist. mus:s
stora och dyrbara östasiatiska
samlingar ävensom en publikationsserie
rörande dessa. På samma sätt liar G.
befordrat Sv. orientsällskapets
verksamhet. Under sin färd i Iran 1934—
35 gjorde han exempelvis omfattande
och värdefulla inköp av fornföremål
för Nat. mus. Allt som allt kan det
sägas, att G. som föremålsforskare är
en vetenskapsman med fin
observationsförmåga i förening med
utpräglat systematisk läggning. — Sedan
1911 fungerar G. som uppslagsrik ocli
energisk ordf. i fören. Nationalmusei
vänner. Med utpräglat kvalitetssinne
och rika resultat samlar han
modern sv. konst, särskilt
bandteckningar ocli grafik. — En huvudhärd
för G:s arbete för sv. vetenskap är
den till Vitt. akad. knutna
Humanistiska fonden, vilken sedan 1930 under
hans personliga ledning understödjer
hithörande grenar av vår forskning.
Han blev preses i Vitt. akad. 1945.
— På medicinens område märkes G:s
sedan 1912 fortgående samvetsgranna
verksamhet som ordf. i Nationalfören.
mot tuberkulos. Därtill sluter sig
hans intresse för botaniken, som bl. a.
föranlett honom att från sina
utländska resor hemföra frön av
sällsynta eller eljest märkliga växtarter.
Deras odling har anförtrotts åt
Ber-gianska trädgården i Stockholm,
samtidigt som den bedrivits av honom
själv på Sofiero i Skåne, varvid lian
med glädje deltagit också i de
manuella omsorgerna vid arbetet. G. har
ingående kunskaper i jordbruk, och
sedan 1919 driver han jordbruket vid
Sofiero i egen regi. Han har även
ägnat uppmärksamhet åt
växtförädlingen och intresserat sig såväl för
förädlingen av sädesslag m. m. vid Sveriges
utsädesfören. i Svalöv som för
förädlingen av skogsträd. — Som gärder åt
G:s mångskiftande insatser för
forskningen och de internationella
vetenskapliga förbindelserna promoverades
ban till fil. hedersdr i Lund 1918
och till teknologie hedersdr i
Stockholm 1944. Därjämte har lian kreerats
till hedersdr vid förnämliga
nordamerikanska univ. (Princeton, Yale,
Chicago och Clark 1926 ocli Harvard
1938) samt vid univ. i Cambridge
(1929) och i Dorpat (1932). — G.
intar också en central plats i det
sällskapliga föreningslivet, särskilt i
huvudstaden. Han besöker sålunda ofta
Sällskapet Idun. — Bland G:s pub-
likationer märkas "Sweden and
swe-dish mentality" (tal i Cambridge vid
promotionen 1929; i övers. "Om
Sverige och svenskarna", i Sv.
turist-fören:s årsskrift 1930), "Tvvo
addres-ses at the Washington bicentennial
memorial celebration" (tal av G.
jämte J. M. Morehead vid
högtidlighållandet i Stockholms stadshus 1932 av
200-årsminnet av George Washingtons
födelse), "Discours de S. A. R. le
Prin-ce Royal de Suède au 3e centenaire de
1’université de Tartu" (tal vid
promotionen i samband med Dorpats univ:s
300-årsjubileum 1932), "A short
sur-vey of economic conditions and social
welfare arrangements in Sweden as
seen by a Swede" (hälsning till
Har-vards univ. vid promotionen 1938)’
och "H. K. H. Kronprinsens tal vid
försvarslånets medborgarfest på
Skansen" (1940). — G. har erhållit
två festskrifter, "Arkeologiska
studier, tillägnade H. K. H. Kronprins
Gustaf Adolf", utg. av Sv.
fornmin-nesfören. (1932; även på engelska)
och "Corolla archæologica principi
hereditario regni Sueciæ Gustavo
Adolpho dedicata", utg. av Sv. inst. i
Rom (Skrifter, 2, 1932). —
Publikationer rörande G:s resor och sport äro
F. Henriksson, "Med Sveriges
kronprinspar genom Amerika" (1926), S.
Lewenhaupt, "Axel Lagrelius’
Kinaresa, av honom själv berättad för Sten
Lewenhaupt" (1928), Anna Boberg,
"Genom Indien i kronprinsparets
följe" (1928) och J. Lagerberg,
"Kronprinsparets Orientresa" (1936) samt
B. Bellander, "Kronprins Gustaf
Adolf som sportfiskare" (1931). — G.
erhöll Illis quorum i 18 :e storleken
1939. — Förmäld 1) 1905 med
prinsessan Margareta av Storbritannien,
dotter till hertigen av Connaught och
Strathearn, † 1920; 2) 1923 med lady
LcnUse Mmmtbatten (av furstliga
huset Battenberg), dotter till markisen
av Milford Haven. N. F.
Gustav Adolf Oscar Fredrik Arthur
Edmund, Sveriges arvfurste, hertig
av Västerbotten, f. 22 april 1906 på
Stockholms slott, Föräldrar:
kronprins Grustav Adolf och
kronprinsessan Margareta, f. prinsessa av
Storbritannien ocli Irland. Om G:s ätt
se Bernadotte. — Efter studier vid
Lundsbergs internatskola i
Värmland 1918—24 avlade G. studentex.
på Stockholms slott 1925. Som
volontär vid Livreg: s dragoner genomgick
lian kavalleriskolan i Eksjö 1925—26
och Krigsskolan på Karlberg 1926—
27 samt blev fänrik i Livreg. till häst
1928. Därefter var han elev vid
Ridskolan i Strömsholm 1928—29 och
utnämndes efter genomgången kurs till
löjtnant vid Svea livgarde,
Västerbottens reg. och Livreg. till häst. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
