Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Gyldenstolpe, Nils - Gyler, Wulf - Gyllander, Hugo - Gyllembourgh, Carl Fredrik, friherre, militär, se Ehrensvärd - Gyllenadler, Samuel, biskop, se Enander - 1. Gyllenberg, Ossian - 2. Gyllenberg, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyler
17S
Gyllenberg
Hugo Gyllander.
lected by the Swedish Zoological
Expedition to Siam 1911—1912" (1913),
"Zoological Results of the Swedish
Zoological Expedition to Siam 1911—
1912 and 1914—1915: I. Snakes, IV.
Birds, V. Mammals" (1916) och
"Zoological Results of the Swedish
Expedition to Central Africa 1921:
Verte-brata I. Birds" (drsavli., 1924).
Dessutom har lian författat ett flertal avh.
i in- och utländska faektidskr. av
zoologiskt innehåll samt skrivit två
kapitel i prins Wilhelms "Bland
dvärgar och gorillor" (1922). — Gift
1917 med Sofia Margareta (Greta)
Emilia llcijkenskjöld. B. T—d.
Gyler, Wulf, tyskfödd
kansli-tjänsteman hos Gustav Vasa, † omkr.
1562. — G., som redan 1523 inkommit
till Sverige, trädde på hösten 1524 i
Gustav Vasas tjänst och vann snart
som sekr. för de tyska ärendena
konungens förtroende. Denne använde
honom främst som politisk rådgivare
och sv. sändebud i Tyskland och
Danmark. Det var genom hans åtgörande,
som magistraten i Rostock 1528
förmåddes att arrestera och avrätta den
s. k. Daljunkern, vilken efter sitt
misslyckade upprorsförsök i Dalarna
tagit sin tillflykt till staden. G.
deltog också i de förhandlingar, som 1531
ledde fram till den sv. konungens
förmälning med Katarina av
Sachsen-Lauenburg. Betydelsefullast men för
honom själv ödesdigra voro hans
underhandlingar med Lybeck. Därvid
lyckades han tills, med greve Johan
av Hoya i mars 1529 uppnå reglering
av Sveriges skuld och amorteringar
till hansestaden, en överenskommelse,
som godtogs av konungen, fastän de
sv. underhandlarna tvingats till
betydande eftergifter. G. kunde
nämligen som försvar för dessa framhålla
den hotande orosstämningen inom
landet — västgötaherrarnas uppror
utbröt i april 1529 — samt det lybska
folkpartiets avoghet mot Sverige och
befarade anknytning till Kristian II.
Men när den s. k. grevefejden erbjöd
Gustav Vasa tillfälle att lösgöra sig
från Lybecks tryckande ekonomiska
förmynderskap, vägrade denne
fullfölja överenskommelsen och inställde
amorteringarna på sommaren 1533.
Därmed föll domen över G:s lybska
politik, och misstänkt för förrädiska
stämplingar flydde han i juli 1534 ur
landet. Efter ett skeppsbrott utanför
Skånekusten anlände lian till
Köpenhamn, där lian öppet sällade sig till
Sveriges fiender, i det att lian trädde
i tjänst hos den danska huvudstadens
tillfällige behärskare, lybeckarnas
krigsherre greve Kristofer av
Oldenburg. Från 1536 politisk rådgivare
hos hertig Albrekt av Preussen, en
förslagen repr. för den mot Gustav
Vasa fientliga tyska furstekretsen,
blev lian genom sina intriger en
ständig källa till oro för den sv.
konungen. Åt sitt bittra hat mot sin forne
herre gav han 1538 uttryck i en
utförlig stridsskrift. — Litt.: G.
Carlsson i Hist. tidskr. 1922—24; R.
Bergström i Hist. tidskr. 1945. I. S.
Gyllander, Ernst Hugo,
författare, f. 22 okt. 1868 i Örebro.
Föräldrar: stadskamreraren Erland G.
och Augusta Maria Wiman. — Efter
mogenhetsex. 1887 i Örebro var G.
medarb. i olika tidn. 1887—95, bl. a.
berlinkorrespondent till Nerikes
Allehanda 1892—93, och bedrev studier
vid Uppsala univ. 1896—1902. Hans
författarskap omfattar fantasifulla
sagor; bl. a. har han varit en flitig
medarb. i "Barnbiblioteket Saga", där
lian publicerat flera samlingar av
honom själv författade sagor. I ocli
utom denna serie har han dessutom
utgivit ett flertal bearbetningar ocli
översättningar av klassisk barn- ocli
ungdomslitteratur, som blivit i hög
grad spridda och uppskattade.
Särskilt bör nämnas hans
ungdomsskildring "Jeanne dArc" (1927). G. har
utgivit "Figurer, fantasier och
tankar" (1918) och "Jönsson och andra
småsaker" (1925), två samlingar
bitande satirer och förfinade
stämningsstycken, som ingått i Ord och Bild
samt i Strix. Som poet redovisar
han en strängt sovrad alstring. Hans
lyriska produktion, "Dikter" (1895),
"Nya dikter" (1910) och "Rytmer"
(1925), innehåller pessimistiskt
färgad reflexionslyrik, ofta i en
epigram-matiskt tillspetsad form. Gärna
hämtar han sina motiv från historien,
framför allt den bibliska. G. liar varit
en flitig medarb. i Ord ocli Bild ända
från första numret 1892 samt i Strix
1900—30 och i dagspressen, ss. i
Stock-holme-Tidn., Aftonbladet och Nya
Dagligt Allehanda. — Ogift. J. E.
"Walter Gyllenberg.
Gyllembourg, Carl Fredrik,
friherre, militär, se Ehrensvärd.
Gyllenadler, Samuel, biskop, se
Enander.
1. Gyllenberg, Emil Axel Ossian,
landskapsmålare, f. 17 nov. 1884 i
Malmö, † 12 nov. 1943 i Malmö.
Föräldrar: direktören Emil August G.
och Anna Nilsson. —• Efter
mogenhetsex. i Malmö 1906 studerade G.
i Köpenhamn för N. V. Dorph och G.
Vermehren 1907 och för J. Rodhe
1908—09, i Paris 1910 och i Rom
1911. Han företog studieresor i
Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike
och Italien. G. fasthöll troget vid
den äldre danska landskapsskolans
traditioner. Hans produktion
omfattade i främsta rummet skånska
sommarlandskap, som han målade i ett
litet torrt och sakligt men kunnigt
manér. Ett mjukare anslag nådde lian
stundom i vinterbilder. Han är repr. i
Nat. mus. samt Malmö, Lunds,
Landskronas och Hälsingborgs mus. — Som
led. av styr. för Skånes konstfören.
och kommissarie för dess
utställningar under flera år utförde G. ett
förtjänstfullt arbete för konstens
popularisering inom landskapet. — Gift
1931 med Betty (Bessie) Katarina
Eriksson. Th. N.
2. Gyllenberg, Knut Anton
Walter, astronom, f. 5 april 1886 i
Malmö. Bror till G. 1. — Efter
mogenhetsex. 1908 blev G. fil. kand. 1911,
fil. lic. 1914, fil. dr 1915 ocli docent i
astronomi s. å., allt i Lund. Han
kallades 1921 till astronomie observator
vid Lunds observatorium, och 1929
uppfördes lian i första
förslagsrummet till professur i astronomi vid
Lunds univ. År 1929 kallades han till
prof. vid Heidelbergs univ. men
avböjde kallelsen. Han erhöll 1932 prof:s
namn. — G. har vid sina
observationer huvudsakligen använt
meridiancirkeln vid Lunds observatorium. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
