- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
203

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gylta, Bengt - 2. Gylta, Jöran - Gynnerstedt, Tage - Gynther, Sven Wilhelm - Günther, ätt - 1. Günther, Claës Efraim - 2. Günther, Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gylta

203

Günther

Jöran Gera i det längsta vid
konungens sida men sadlade liksom dessa
om, då situationen blev ohållbar.
Följ. år blev han lagman i
Västmanland och Dalarna, och efter
återkomsten från fredskongressen i Stettin
1570, där det nordiska sjuårskriget
avslutades, kallades han "överste
skattmästare". Efter kriget låg,
åtminstone tidvis, ledningen av
uppbörden för den första Älvsborgs lösen
i G:s händer. Ären 1571—72 var han
ståthållare i Stockholm och fick sedan
smärre diplomatiska uppdrag. Under
sista året av sitt liv bodde han i
Västmanland. — Gift 1547 med Ingeborg
Jacobsdotter Krumme. H. N.

2. Gylta, Jöran Bengtsson,
krönikeförfattare, † 1580 på Påtorp i
Fristads skn, Älvsb. län, enligt annan
uppgift i Tyskland. Bror till G. 1. —
År 1537 sändes G. till univ. i
Wittenberg, där han 1544 var inblandad i
något ofog, som medfört lians onåd hos
den sv. konungen. Under sin vistelse
vid detta univ. skrev han 1548—50
"Kurze Chronik der Schweden",
huvudsakligen en fri övers, av Olaus
Petris krönika i humanistisk anda
men med åtskilliga värdefulla tillägg.
Den ingår i Palmskiöldska samlingen
i Uppsala univ.-bibl. Berättelsen
avbrytes emellertid med år 1512. G:s
slutgiltiga version av krönikan gick
länge under den felaktiga
benämningen Kristoffer Anderssons krönika.
En "Relation om den skadha
Swe-righe af uthländska regenter utstådt
och lidit haffuer", som G. skall ha
sänt till Karl Gera, har möjligen
tillkommit i början av 1550-talet för att
förbereda G:s hemresa. Sedan han
lyckats blidka Gustav Vasa, reste han
1552 tillbaka till Sverige och
anlitades sedan tidvis i konungens kansli
och tidvis som politisk agent i
Tyskland. Han ansågs vara en mycket lärd
man. — Litt.: I. Svalenius,
"Kristoffer Anderssons krönika" (Hist. tidskr.
1941). H.N.

Gynnerstedt, Tage Vilhelm Karl,
ämbetsman, f. 2 jan. 1900 i Kalmar.
Föräldrar: fanjunkaren August G.
och Alma i Karlsson. — Efter
student-ex. i Kalmar 1918 blev G. vid Lunds
univ. fil. kand. 1920 och jur. kand.
1923. Sistn. år anställdes han som
amanuens vid domkapitlet i Lund,
där han blev stiftsnotarie 1931 och
sedan 1933 är stiftssekr. Han
tjänstgjorde 1930—32 som extra
föredragande å Ecklesiastikdep:s kyrkobyrå
samt biträdde 1932—33 och 1936—41
vid beredningen av
prästlöneregle-ringsärenden i nämnda dep. Vid sidan
av sin tjänst har G. dessutom innehaft
ett flertal uppdrag. Så var han 1934
—36 särskild skiljedomare i
arbets-tvister och 1935—36 ordl. i de lokala

Claës Efraim Günther.

skiljenämnderna i Malmö. Han är
sedan 1928 tryckfrihetsombud i Lund,
sedan 1938 ordf. i styr. för
dövstum-skolan därstädes och sedan 1939
förlikningsman i arbetstvister i Södra
distriktet (Malmöh. och Kristianst.
län). G. var juni—sept. 1936
konsultativt statsråd i A. Pehrsson-Bramstorps
ministär. — Gift 1926 med Helga
Göransson. R. A., Spr.

Gynther, Sven Wilhelm,
ämbetsman, f. 2 juli 1796 i Karlskrona,
† 23 april 1873 i Stockholm.
Föräldrar: regementsskrivaren Lars Gynter
och Helena Sofia Rääf. — Efter
studier i Lund antogs G. 1812 till
mönsterskrivare vid Andra sjöartillerireg.
i Karlskrona, blev 1825 reg.-skrivare
och 1835 överkommissarie vid flottan
samt erhöll 1836 titeln
amiralitetskammarråd. Åren 1840—48
tjänstgjorde han som chef för
kansliexpeditionen i det nyorganiserade
Sjöför-svarsdep. Sistn. år förordnades han
till landshövding och var 1851—62
landshövding i Västernorrl. län. G.
redigerade 1836—40 Tidskr. i
sjöväsendet och utgav "Blekings historia
och beskrifning" (1, 1847) samt
"Författningssamling för Kongl. Maj:ts
flotta" (1—9,1851—70). Han invaldes
1842 i Krigsvet. akad. — Gift 1831
med Maria Baeckström. A. Ag.

Günther, ätt, härstammande från
preussiske kammarmästaren Julius
Andreas G., som levde på 1600-talet.
Hans son, översten Christian Ernst
G. (f. 1685, † 1772), urspr,
flygeladjutant vid preussiska armén under dess
fälttåg i Flandern, övergick i sv.
tjänst 1707 som kapten vid Breitholtz’
infanterireg. Han adlades 1720 med
bibehållet namn jämte brodern,
överstelöjtnanten vid Upplands
stånds-dragonreg. Julius G. (f. 1691, † 1778).
Christian Ernst G:s son,
stabsrytt-mästaren vid Västgöta kavallerireg.
Gustaf Ernst G. (f. 1726, † 1796), blev

farfar till justitiestatsministern Claës
Efraim G. (G. 1), far till diplomaten
Ernst G. (G. 2). En son till denne är
diplomaten Christian G. (G. 3).

1. Günther, Claës Efraim,
jurist, politiker, f. 29 dec. 1799 på
Karlslund i Längbro skn, Örebro län,
† 22 juli 1861 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Christian Ernst G. och
Agneta Charlotta Carpelan. — G. blev
student vid Uppsala univ. 1817 och
fil. mag. där 1824. Han antogs 1825
till e. o. kanslist i
Justitieexpeditio-nen, blev 1826 e. o. notarie i Svea
hovrätt, fick 1830 häradshövdings namn
samt utnämndes 1840 till
protokolls-sekr. och 1842 till revisionssekr. Vid
riksdagarna framträdde G. som
anhängare av den richertska
lagreformen och som förespråkare för en
representationsändring. Då Oscar 11848
ombildade sin ministär i mera liberal
riktning, inträdde G. som konsultativt
statsråd. Vid 1850 års riksdag var G.
en av de få försvararna av Oscar I:s
förnyade representationsförslag, som
mottogs ogynnsamt av både
konservativa och liberala. Han avgick följ.
år oeh utnämndes då till justitieråd.
År 1856 kallades han i sammanhang
med Oscar I:s förnyade liberalisering
av sin konselj till
justitiestatsminister. Efter kronprins Karls
övertagande av regentskapet lämnade G. 1858
konseljen och återinträdde i Högsta
domstolen. Han blev serafimerriddare
1858. — Gift 1845 med Hilda Augusta
Sofia Grewesmühl. B. B—é.

2. Günther, Ernst Axel,
ämbetsman, diplomat, f. 28 sept. 1850 i
Stockholm, † 28 febr. 1927
därstädes. Son till G. 1. — G. inskrevs vid
Uppsala univ. 1870 och avlade
hov-rättsex. 1875. Han blev 1877 v.
häradshövding och 1886 tf. sekr. i
Kommerskollegium. Inom detta verk
avancerade G. till sekr. 1891 samt till
kommerseråd ocli byråchef för utrikes
handel och sjöfart 1897. Ären 1904—

Ernst Günther.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:49:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free