Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gärde, Natanael - Gärdin, Georg - Gödecke, August - Gödel, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gärdin
207
Gödel
slag till ny vattenlagstiftning tog G.
betydande del i tillkomsten av 1918
års vattenlag och var 1919—21
vattenrättsdomare i Norrbygdens samt 1921
—26 i Österbygdens vattendomstol.
Han var juni 1926—okt. 1928
konsultativt statsråd i C. G. Ekmans första
ministär, 1928—29 regeringsråd och
1929—30 justitieråd. Han var
justitieminister juni 1930—sept. 1932 först i
Ekmans andra ministär och därefter i
F. Hamrins ministär. Som
justitieminister genomförde han
bötesstraffets reformering genom införande av
dagsbotsystemet samt framlade för
riksdagen huvudgrunderna för en
rättegångsreform. Efter avgången
från statsrådsämbetet förordnades G.
till ordf. i den s. å. tillsatta
processlagberedningen. Den 1942 antagna nya
rättegångsbalken, som grundar sig
på beredningens 1938 avgivna förslag,
följer i allt väsentligt de av G. som
justitieminister uppdragna
grundlinjerna. Sedan Processlagberedningen
1944 avslutat sin verksamhet med
framläggande av förslag till lag om
nya rättegångsbalkens införande m.
m., har G. tagits i anspråk särskilt
för uppdrag inom
tryckfrihetslagstiftningen. Han är ordf. i den
sakkunnigutredning, som sistn. år tillsattes
för revision av
tryckfrihetsförordningen. — Politiskt är G. ansluten till
Folkpartiet ooh tillhörde 1938—45
Första K., där hans inlägg, särskilt i
juridiska frågor, vunno stort
beaktande genom sin grundlighet och
stränga saklighet. G. var bl. a. v. ordf.
i första lagutskottet. År 1941 var
han led. av kyrkomötet. Sedan 1939
är G. ordf. i Utlänningsnämnden och
sedan 1941 en av de kommitterade
till tryckfrihetens vård. Vid sidan
av sina många offentliga uppdrag har
G. hunnit med ett ganska omfattande
juridiskt författarskap, särskilt på
processrättens och vattenrättens
områden. Bland hans arbeten märkas
"Den nya vattenlagstiftningen" (i
Nytt juridiskt arkiv, 2, 1919),
"Samhället och lagarna" (i Festskrift
tillägnad presidenten friherre Erik Marks
von Würtemberg, 1931) samt
"Rättegångsbalken" (i Minnesskrift ägnad
1734 års lag, 1934). År 1942 blev G.
jur. hedersdr i Uppsala. ■—- Gift 1909
med Märta Brink. B. E—r, (Spr.).
Gärdin, Erik Georg, flygofficer,
f. 10 okt. 1891 i Hallens skn, Jämtl.
län. Föräldrar: fanjunkaren Per G.
och Kerstin Halvarson. — G. blev
underlöjtnant vid Västerbottens reg.
1913. Han tjänstgjorde vid
fortifikationen i flygtjänst 1919—26, blev
sistn. år kapten vid flygvapnet och
var chef för flygvapnets
stridsflyg-skola 1926 och 1927 samt avd.-chef i
Flygstaben 1932—34. Sistn. år ut-
August Gödecke.
nämndes han till major och chef för
Fjärde flygkåren, blev 1936
överstelöjtnant samt var 1936—37 chef för
Jämtlands flygflottilj och 1938—41
chef för Svea flygflottilj. Han blev
1940 överste, var 1941’—45 sv.
flygattaché i Berlin och blev 1945 chef
för östra flygbasområdet. G. blev
adjutant hos konungen 1932 och
överadjutant 1940. Han har bedrivit
studier och tjänstgjort vid flygvapnen i
Frankrike 1922, i England 1925, i
Italien 1930 och 1939 samt i Polen
1933. — Gift 1) 19-21—28 med Märta
Magdalena Emilie Sofia Wästfelt;
2) 1928 med Greta Arnander. F. M.
Gödecke, Peter August,
skriftställare, pedagog, f. 2 juni 1840 i
Norrköping, † 18 aug. 1890 på Vik
i Gårdsby skn, Kronob. län.
Föräldrar: grosshandlaren August G. och
Sara Kristina Sahlin. —- G. inskrevs
vid Uppsala univ. 1861 ocli blev där
fil. kand. 1869 och fil. dr 1872. Han
tillhörde sin tids
folkbildningspionjärer och blev av särskild betydelse
för folkhögskolorna i Mellansverige,
där han var föreståndare för
Herrestads, senare Lunnevads folkhögskola
i Östergötland 1869—73 och för
Vrana folkhögskola i Närke 1873—
76. Efter att 1876—79 ha varit
huvudred. för Aftonbladet utnämndes han
1880 till rektor för Växjö
folkskoleseminarium. G. blev även känd som
skriftställare och tillhörde under
uppsalaåren Namnlösa sällskapet, där
han framträdde under sign. Finn.
Han utgav bl. a. "Berättelser och
utkast" (1867) och verkade under
1S80-talet som litteraturkritiker särskilt i
Nordisk tidskr. Mest känd har han
blivit genom sin förtjänstfulla övers,
av Eddan (1877), belönad med
Letterstedtska priset. — Gift 1872 med Arma
Helga Maria Hall. R. A.
Gödel, Vilhelm, biblioteksman,
f. 5 nov. 1864 i Nora bergsförs., öre-
bro län, † 30 maj 1941 i Saltsjöbaden,
Stockholms län. Föräldrar:
bergsmannen Gustaf Israelsson och Gustafva
Andersdotter. — Efter mogenhetsex.
i Örebro 1S86 blev G. fil. kand. 1890,
fil. lic. 1895 och fil. dr 1897, allt i
Uppsala. Han blev e. o. amanuens vid
K. bibi. 1895, tjänsteman vid
Kammararkivet 1898 och amanuens vid
Riksdagsbibi. 1902 samt var dess
bibliotekarie och chef 1907—31 (från
1922 med titeln överbibliotekarie).
Som chef för Riksdagsbibi. utförde G.
en betydelsefull gärning. På grundval
av det av honom 1913 utg.
"Betänkande med förslag om utvidgning av
Riksdagens bibliotek" genomfördes
1918 en omorganisation av detta bibi.
till ett centralbibl, för den centrala
förvaltningen ocli ett specialbibl. för
statsvetenskaplig forskning. I sitt
betänkande "Samorganisation av
Riksdagsbiblioteket och den centrala
statsförvaltningen i bok- och
biblioteksavseende" (1923) förordade G. en stark
centralisering av de centrala verkens
boksamlingar under Riksdagsbibi :s
ledning, ett förslag, som emellertid
aldrig kom till utförande. G. var 1904
—12 red. för den sv. bokförteckningen
i Nya bokhandelstidn. och 1903—12
för "Årskatalog för svenska
bokhandeln" samt utgav de sv.
femårskatalogerna för 1896—1900 (1904) och
för 1901—1905 (1908). Bland G:s
bibliografiska arbeten kan vidare
nämnas "Svenska ortnamn.
Bibliografi" (1904). Han tog även
initiativet 1931 till "Årsbibliografi över
Sveriges offentliga publikationer". —
Som vetenskapsman ägnade sig G. åt
utforskande av den fornisländska och
fornsv. litteraturens öden i Sverige.
Redan i sin drsavh.
"Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige" (1S97)
hade han behandlat dessa frågor, och
han återkom därtill i arbetet
"Sveriges medeltidslitteratur. Proviniens"
(1916) samt även i historiken "Riks-
Vilhelm Gödel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
