Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göthe, Gustaf - Göthe, släkt - Göthe, Gustaf - Götherström, släkt - Götherström, Ragnar - Göthlin, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göthe
218
Göthlin
— G. liar gjort sig känd som en
kunnig och. skicklig lärare. Han liar
utgivit ett par större skrifter, "Karl XII.
Huvuddragen av hans arbete och
syften" (1919) och "Om Umeå
lappmarks svenska kolonisation" (1929,
drsavh.), som är ett betydelsefullt
bidrag till Nordsveriges historia.
Därjämte har han publicerat ett mycket
stort antal smärre skrifter och
uppsatser i politiska, pedagogiska,
historiska och geografiska ämnen. Under
många år har han nedlagt ett
intresserat arbete i Riksförb. för Sveriges
försvar. — Gift 1920 med Anna Maria
Berg. T. M.
Göthe, släkt från Vadstena, utan
känt samband med adliga ätten G.
Släktens med visshet kände äldste
stamfar, Lars Andersson († 1669),
från Götene skn i Skarab. län,
köpman, borgare och rådman i Vadstena,
hade sönerna Måns Larsson (f. 1644,
† 1701) och Anders Larsson (f. 1654,
† 1694), vilka efter faderns
födelsesocken kallade sig Giöthe, senare
skrivet Gjötlie och Göthe. Anders
Larsson G:s son, kommendören vid flottan
Johan Alexander G. (f. 1688, † 1764),
adlades 1717 under namnet
Göther-hielm. Hans ätt utdog på manssidan
med sonen, överstelöjtnanten Carl
Jakob Götherhielm (f. 1726, † 1789). —
Måns Larsson G:s son, kronofogden
på Vikbolandet Lars G. (f. 1670, †
1738), blev farfar till
slottsstenhuggaren och kaptenen vid Stockholms
borgerskap Johan Adolph G. (f. 1743,
† 1825), far till bildhuggaren Gustaf
G. (se nedan). En son till denne,
skogsinspektören i Småland,
överjägmästaren Carl Gustaf Per G. (f. 1835,
† 1907), blev far till jägmästaren
Gustaf Oskar Albert G. (f. 1868, †
1941), verkst. dir. för bl. a.
Smålandspostens boktryckeriab. samt Växjö—
Alvesta och Karlskrona—Växjö
järn-vägsab. Dennes söner Frans Gustaf
Wilhelm G. (f. 1899) och Axel
Torvald G. (f. 1901) äro även knutna till
Smålandsposten, den förre som
ansvarig utgivare, den senare som
verkst. dir.
Göthe, Erie Gustaf,
bildhuggare, f. 26 juli 1779 i Stockholm, † 26
nov. 1838 därstädes. Föräldrar:
slottsstenhuggaren och kaptenen Johan
Adolph G. och Christina Lovisa Blom.
—- G. började sin utbildning vid
Konstakad. omkr. 1796 och ämnade
först ägna sig åt arkitekturen, som
han studerade för J. L. Desprez. Han
övergick emellertid snart till
skulpturen och for 1803 till Rom, där han
trädde i förbindelse med Canova.
Under sin sjuåriga vistelse där utförde
han bl. a. en "Meleager" (1806) i
övernaturlig storlek, en sittande
"Bacchus" (1808, Nat. mus.), ett gravmo-
nument över en lady Temple på
protestantiska kyrkogården vid Cestii
pyramid samt en allegorisk grupp
"Ungdomen, som döljer kärleken".
Efter återkomsten till hemlandet 1810
hyllade han den nyvalde kronprinsen
Karl Johan med en kolossalstaty i
gips, som framställde prinsen talande
till rikets ständer. Den blev ingen
konstnärlig framgång; detsamma
gäller de monument han utförde över den
mördade Axel von Fersen (vid
Steninge i Stockholms län) och över
Magnus Stenbock, det sistnämnda på
uppdrag av ridderskapet och adeln i
Skåne. Han blev led. av Konstakad.
1812, v. prof. där 1815 och prof. 1827.
G. sysselsattes flitigt av hovet och
aristokratin med porträttbyster och
medaljonger. Bl. a. utförde han byster
i marmor av så gott som hela den
kungliga familjen, vidare av D. von
Schulzenheim, ryske ambassadören P.
van Suchtelen, skalden af Leopold (i
Sv. akad.) m. fi. Tidens estetik tillät
inte någon djupare individualisering,
och G. skulle väl knappast ha varit
den mäktig, men lian återgav de
avbildades drag utan alltför
underdånigt smicker. Den antika
motivkretsen, som ännu var så gott som allena
saliggörande inom skulpturen,
återupptog han i statyn "Hebe", som
likväl varken har den lätta elegansen
hos Canovas, den svala renheten hos
Thorvaldsens eller ens den sensuella
mjukheten hos Byströms många
Hebe-figurer. År 1818 fick han av konung
Karl XIV Johan det efterlängtade
uppdraget att utföra en
monumentalstaty av Karl XIII. Den göts i
brons av Carbonneau i Paris och
avtäcktes i Kungsträdgården i
Stockholm 1821. Lejonen kring sockeln
skulpterades av B. Fogelberg. G. for
1822 till S:t Petersburg, där hans
hovmannamässiga sätt skaffade
honom tillträde till inflytelserika
kretsar. Där utförde han sin "Liggande
bacchant" (marmor, Nat. mus.) samt
en staty i kolossalformat av
kejsarinnan Katarina II sittande. Bägge voro
färdiga 1826. Hans formspråk är
visserligen alltjämt nyklassieismens,
men i bacchantinnans liggande
gestalt är han mera oberoende av
direkta antika förebilder än i de
klassice-rande ungdomsverken. Detta gäller i
ännu högre grad om hans förnämsta
arbete efter hemkomsten, gruppen
"Venus och Amor" (Nat. mus.). I
direkt tävlan med rivalen Byström har
han där tagit upp ett älskvärt
genremässigt motiv, som skulle ha varit
helt borgerligt i en mindre idealiserad
utformning. Gruppen är en
kraftprestation av en konstnär, som hade
ett så tungt arbete med formen. Det
blev också hans sista verk av större
syftning. Några byster och
porträttmedaljonger av gängse snitt
tillkommo under de följ. åren, och kort före
sin död gjorde han utkastet till den
nya spira i gjutjärnsgotik, som
ersatte det nedbrunna krönet på
Rid-darliolmskyrkans torn (1838—41).
Den torde vara det första ex. på
järnkonstruktionens användning i
monumental arkitektur. Långt tidigare
hade G. likväl ritat smärre
gravmonument av likartad karaktär. ■—
Gift 1) 1S22 med Anna Elisabeth
Fris, † 1833; 2) 1834 med Wilhelmina
Albertina Röhl. Th. N.
Götherström, släkt, vars äldste
kände stamfar, kyrkoherden i
Harp-linge i Halland Laurentius Gudmundi
G. (f. 1681, † 1744), blev farfars far
till kamreren i Riksbanken Lorentz
Johan G. (f. 1786, † 1848). En son
till denne, förste lantmätaren i
Kalmar län Oskar Leonard G. (f. 1837, †
1909), blev far till disponenten och
platschefen i Stockholm vid ab.
Förenade superfosfatfabriker,
Hälsingborg, civilingenjören Gunnar Vilhelm
G. (f. 1884) och brandteknikern
Ragnar G. (se nedan).
Götherström, Ragnar Leonard,
brandtekniker, f. 28 okt. 1885 i
Oskarshamn. Föräldrar: förste
lantmätaren Oskar Leonard G. och Bertha
Augusta Sabelström. — G. blev
underlöjtnant vid kustartilleriet 1905,
löjtnant 1907, kapten 1916 och kapten i
reserven 1919. Han var tyjofficer vid
Karlskrona örlogshamn och fästning
1914—19. Från sistn. år har G. helt
tagits i anspråk för arbete inom
brandskyddet. Sedan 1919 är han
brandinspektör i Försäkringsab.
Mälaren. År 1920 blev lian red. för Sv.
brandskyddsfören:s tidskr.
Brandskydd, 1927 sekr. i och chef för
nämnda fören., vilken under hans ledning
utövat ett bestämmande inflytande
på utvecklingen av brandskyddet i
värt land. Särskilt betr. det
industriella brandskyddet har G:s insats som
organisatör, föreläsare och skribent
varit av betydelse. Bland hans
skrifter märkes "Handledning i
industriellt brandskydd" (1941). — Gift
1920 med Astrid Lannerstierna.
S. R., H. N—m.
Göthlin, Gustaf Fredrik,
fysiolog, f. 20 okt. 1874 i Viby skn, Örebro
län. Föräldrar: kronofogden Agaton
G. och Augusta Jansson. — Efter
mo-genlietsex. i Örebro 1893 blev G. med.
kand. i Uppsala 1900, med. lic. i
Stockholm 1905 och med. dr i Uppsala
1907. Han blev 1904 tf. laborator och
1907 laborator i experimentell
fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala
univ. samt 1917 tf. prof. och var 1918
—39 prof. i fysiologi därstädes. Han
har utgivit ett stort antal arbeten inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
