Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Haartman, Gabriel Eric von - Hadding, Assar - Hadorph, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hadding
222
Hadorph
Gabriel Erie von Haartman. Målning av N.
Sehillmark.
1779 och reste s. ä. till Stockholm, där
han studerade under bl. a.
Hagströmer, samt besökte 1780 Uppsala. År
1781 blev han adjunkt i medicin och
prosektor i anatomi i Åbo samt s. å.
med. dr därstädes. År 1782 blev han
stadsfysikus i Åbo och 1784 förste
innehavare av professuren i anatomi,
kirurgi och obstetrik, som just
instiftats vid Åbo akad. av hans frände
Johan Haartman (H. 1). Efter dennes
död 1787 blev han 1789 hans
efterträdare som prof. i praktisk medicin;
1794 fick han ledningen av Åbo
länslasarett. — H., som redan 1806 blivit
en av direktörerna för Åbo
diskontverk, fick efter Finlands skilsmässa
från Sverige nya verksamhetsfält:
han blev 1811 preses för det
nyinrättade finska Collegium medicum, led.
av regeringskonseljens ekonomidep.
med statsråds fullmakt samt adjoint
hos chefen för finansexpeditionen,
vilken han följ. år efterträdde. -—- Två
gånger, 1794—95 och 1808—09, var
H. rektor för Åbo akad. År 1810
adlades han med namnet von H. Han
blev 1801 led. av Vet. akad. och 1810
ordf. i Finska hushållningssällskapet,
där han var en av stiftarna 1797. —
Gift 1) 1785 med Fredrica Lovisa von
Mell, † 1792; 2) 1796 med Fredrica
Sophia Fock. P. H. T.
Hadding, Assar Robert, geolog,
f. 10 jan. 1S86 i östra Broby skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: lantbrukaren
Nils Olsson och Elsa Lavesson. —
Efter mogenhetsex. i Kristianstad 190 j
blev H. fil. kand. 1909, fil. lic. 1911
samt fil. dr och docent i geologi 1913,
allt vid Lunds univ. Åren 1907—10
var han amanuens och 1911—25
assistent vid geologisk-mineralogiska
institutionen därstädes. Under 1910—11
samt 1913 och 1914 studerade han
vid Heidelbergs univ. Han var bitr.
lärare i geologi och mineralogi vid
Lunds univ. 1925—34 och utnämndes
1934 till prof. i samma ämnen
därstädes samt blev 1945 univ:s prorektor.
År 1908 avlade han reservofficersex.,
och 1915—19 var han löjtnant i
Vendes artillerireg:s reserv. — H. har
bedrivit geologiska fältarbeten i skilda
delar av Sverige och har företagit
resor till bl. a. Ryssland med
Basjkir-staten och Kaukasus. I sina första
arbeten behandlar han
paleontolo-gisk-stratigrafiska spörsmål. Drsavh.
(1913) skildrar den undre
dicello-graptusskiffern i Skåne oeh därmed
ekvivalenta bildningar. Av
minera-logiskt-petrografiskt innehåll äro
"Iakttagelser över melafyrerna i
To-1 ångatrakten" (1916) ocli*"Tektoniska
och petrografiska undersökningar
inom Fennoskandias södra randzon"
(1922). Redan som assistent införde
H. i Lund självständig undervisning
i mineralogi och petrografi. H. var en
av de första, som använde
röntgenografiska metoder inom mineralogin, och
den allra förste, som utnyttjade
rönt-genspektrografin för analytiskt
ändamål. Han utgav 1918—25 en rad
skrifter av röntgenografiskt innehåll,
genom vilka han bl. a. gav impulsen till
den kvantitativa
röntgenspektralana-lysen. Under senare år har H.
företrädesvis ägnat sig åt utforskandet av
Sveriges sedimentära berggrund och
i ett stort upplagt,
sedimentpetrogra-fiskt verk, "The pre-quaternary
sedi-mentary rocks of Sweden" (hittills 6
delar, 1927—41), behandlat
konglomerat och sandstenar,
glaukonitföran-de bergarter och kalkstenar. I
samband med dessa forskningar upptäckte
han i s.-ö. Skånes juraavlagringar
mäktiga förekomster av sedimentära
järnmalmer, vilka han skildrat i "Den
järnmalmsförande lagerserien i
sydöstra Skåne" (1933). Han har även
ägnat intresse åt meteoritproblemet.
—- H. blev led. av Fysiografiska
sällskapet i Lund 1921 och var skattmäs-
Assar Hadding.
Johan Hadorph. Samtida målning (detalj)
(Gripsholm).
tare där 1931—39. Livligt intresserad
för studenternas angelägenheter är
han ordf. i Skånska nationernas
gemensamma utskott sedan 1937 och var
ordf. i Akademiska fören. i Lund 1938
—45. — Gift 1913 med fil. mag. Anna
Lovisa {Visen) Jacobsson. S. H.
Hadorph (Hadorphius), Johan,
fornforskare, f. 6 maj 1630påHaddorp,
Slaka skn, östergötl. län, † 12 juli
1693 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Nils Jönsson och Anna
Bansdotter. — Efter skolgång i
Linköpings gymnasium 1642—48
inskrevs H. sistn. år vid Uppsala univ.,
där han närmast synes ha studerat
juridik. Från 1652 uppehöll han sig
på ett kungligt stipendium, tills han
1660 blev akademisekr. Genom denna
befattning kom H. i nära kontakt med
univ.-kanslern, Magnus Gabriel De la
Gardie, och med stöd av denne
lyckades han småningom skapa en ställning
inom den sv. statsförvaltningen för
sig och för fornvården. Från 1666
erhöll han ett särskilt anslag för sina
antikvariska forskningar och blev i
realiteten den tjänstgörande
riksantikvarien, ehuru titeln tilldelades
Verelius. Följ. år inrättades
Antikvitetskollegium i Uppsala, i vilket H.
blev assessor och sekr. År 1669 blev
lian sekr. i Riksarkivet. När
Antikvitetskollegium år 1692 ombildades
till Antikvitetsarkivet, blev H. dess
förste antikvarie och sekr. — H. var
i motsats till Olof Rudbeck oeh de
flesta av tidens fornforskare, med
vilka han var invecklad i häftiga
fejder, en nykter och saklig forskare.
Någon skapande begåvning hade han inte,
utan hans främsta insats utgöres av
hans flitiga och nitiska samlande och
av hans verksamhet ss. ämbetsman.
I denna senare egenskap lyckades H.
trots ekonomiskt mycket begränsade
resurser göra Antikvitetskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
