Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hæffner, Johann Christian Friedrich - Hægermark, Harald - Hæggström, släkt - 1. Hæggström, Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haegermark
224
Hæggström
kyrkomusiken, vilken han fann
världslig och ovärdig. Ävenså sökte han
bevara de ’"grekiska tonarterna", som
han själv uttryckte det, d. v. s.
kyrkotonarterna, och önskade, att
koralsången helst skulle utföras
fyrstäm-migt vokalt. Den rytmiskt
utjämnande tendensen och den ofta något kärva,
harmoniken visa ett fast, kraftfullt
■och manligt drag, som i mångt och
mycket överensstämmer med andan i
Luthers verk. Den form H. gav
koralen har den i stort sett bibehållit in
i våra dagar, även om stridens vågor
gått höga om hans verk. Han har själv
framlagt och försvarat sina principer
i bl. a. Stockholms-Posten 1807,
Phosphoros och Elegant-Tidn. 1810 samt
Sv. Literatur-Tidn. 1813 och 1S21. —
Tack vare Geijer fick H. också ett
annat betydelsefullt uppdrag,
nämligen att redigera musiken till de a.v
Geijer och Afzelius utgivna "Svenska
folkvisor" (1—3, 1814—16). Idealet
för H. var därvid största enkelhet;
sålunda undvek han all kromatik i
liarmoniken och alla, som han tyckte,
onödiga utsmyckningar. Vid arbetet
med visorna trodde han sig f. ö. lia
funnit, att melodierna byggde på en
specifikt nordisk skala (se därom
"Anmärkningar öfver gamla nordiska
sången" i tidskr. Svea 1818). Att H:s
namn fortfarande är levande beror,
förutom på hans koralboksarbete, på
att han skapat den sv.
manskvartettsången, enkannerligen studentsången.
Ännu i dag räknas flera av hans körer,
ss. "Vikingasäten" (1814),
arrangemanget av melodin till "Viken, tidens
flyktiga minnen" (1818) och "Låt
dina portar upp" (1832), i sin förening
av enkelhet och storslagenhet som
några av den sv. studentsångens
förnämsta skatter. Till hans verk inom
manskvartetten hör också samlingen
"Svenska folk-visor satte för fyra
mans-röster" (1832). — På
solosångens område har H. framträtt med en
rad visor, vilka trycktes i de av O.
Ahlström utgivna samlingarna
"Musikaliskt tidsfördrif" och
"Skaldestycken satte i musik" och bland vilka
märkes "Hulda Rosa, fjäriln frågar".
Under Uppsalatiden blev formen
större och visorna romansartade, ss.
i det 1818 tryckta häftet "Svenska
sånger" med bl. a. "Manhem" (Geijer)
och ’^Sångens ö" (Atterbom), som haft
betydelse för den sv. romantiska
solosångens utveckling under 1800-talets
förra hälft. Bland H:s övriga verk må
nämnas det för sin tid i vårt land
märkliga passionsoratoriet "Försonaren på
Golgatha" (1809; omarb. 1829; text
av S. Ödmann), vilket vann samtidens
stora uppskattning och länge var den
stående långfredagsmusiken i Uppsala.
—- H. var helt igenom konstnär. Han
välvde stora och djärva planer, vilka
han dock saknade kraft och tid att
förverkliga. Han var utpräglad
romantiker. Sitt musikaliska ideal har
han uttalat i orden: "Händel, Gluck
och Bach äro Gud Fader, Gud Son och
Den Helige Ande i musiken." H. blev
1788 led. av Mus. akad. — Gift 1)
1787—1807 med operasångerskan
Gertrud Elisabeth Forselius,
sedermera gift med operasångaren Johan
Jakob Fahlgren, under vilkens
biografi hon är omnämnd; 2) 1807 med
Anna Magdalena Schylander. — En
son till H. var organisten Gustaf
Adolph H., f. 16 juni 1808 i Stockholm,
† 7 april 1863 i Uppsala, vilken blev
faderns efterträdare vid Uppsala
domkyrka. Han ansågs som en förträfflig
orgelspelare, särskilt då det gällde
Bach, och framträdde även som
tonsättare. — Litt.: C. A. Forssman, "Om
J. Chr. Fr. H:s verksamhet för
tonkonstens utveckling i Sverige" (1872);
uppsatser av G. Morin i Tidskr. för
kyrkomusik och sv. gudstjänstliv
1933 samt av C.-A. Moberg i
Kyrko-hist. årsskr. 1935. G. M.
Haegermark, Harald Oskar,
arméofficer, f. 13 nov. 1894 i Torsångs
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
kyrkoherden Gari Richard H. och Ida Levin.
H. blev underlöjtnant vid
Västmanlands reg. 1914, genomgick
Krigshögskolan 1920—22, var aspirant vid
Generalstaben 1924—26, utnämndes
till kapten vid Generalstaben sistn. år
och blev kapten vid Södermanlands
reg. 1933 samt major och lärare vid
Krigshögskolan 1935. Han utnämndes
till överstelöjtnant i Södermanlands
reg. 1938 och vid Norra skånska
in-fanterireg. 1939 samt till överste vid
Generalstabskåren 1941. Ären 1942—■
45 var han chef för Signalreg.; sedan
1945 är han ställföreträdande
militärbefälhavare i femte militärområdet.
H. var 1935—37 sekr. i kommittén för
utarbetande av fältreglemente. År 1939
invaldes han i Krigsvet. akad. — Gift
1922 med Aina Kerstin Tour. F. M.
Hæggström, släkt, vars äldste
kände stamfar Anders Klumb antog sitt
släktnamn efter sin fars hemman
Klumiben utanför Piteå. Anders
Ivlumb ägde Häggholmen utanför
Piteå. På denna holme anlades efter
stadens brand det nya Piteå, där
Anders Klumb sedan blev borgare.
Efter Häggholmen upptogs
släktnamnet Häggström av Anders Klumbs son,
kyrkoherden i Burträsk i
Västerbotten Abraham Häggström (f. 1702, †
1780). Dennes äldre son,
komministern i Umeå landsförs. Olof Abraham
Häggström (f. 1747, † 1810), blev
stamfar för alla nu levande medl. av
släkten; hans söner ändrade omkr.
1815 stavningen av släktnamnet till
Zacharias Hæggström.
Hæggström. Den äldste sonen var
handelsmannen, senare småbrukaren
Abraham H. (f. 1785, † 1850). Han
skrev en dagbok, utg. med
personhistorisk kommentar under titeln
"Arbetsliv i Skelleftebygden" (1944),
som belyser nordsv. vardag på
1830-talet. Hans bror var boktryckaren
och bokförläggaren Zacharias H. (H.
1), vars son, boktryckaren och
bokförläggaren Ivar H. (H. 3), blev
far till boktryckaren och
bokförläggaren Carl H. (H. 4). Den
sistnämndes son, disponenten Carl Göran
Zacharias H. (f. 1914), är sedan 1944
verkst. dir. för Almqvist & Wiksells
boktryckeri ab. i Uppsala och
Stockholm. En brorson till H. 3 är läkaren
i Stockholm Arvid Emanuel H. (f.
1882). En brorson till H. 1 var
bruks-ägaren Gustaf H. (H. 2). — Litt.: C.
Forsstrand, "Hæggströmska
boktryckeriet" (1913).
1. Hæggström, Zacharias,
boktryckare, bokförläggare, f. 6 aug.
1787 i Umeå landsförs., Västerb. län,
† 31 okt. 1869 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Olof Abraham
Häggström och Mcwia Renhorn. -—• Från
1804 bedrev H. studier i Uppsala för
den filosofiska graden, vilka han
dock på grund av fattigdom måste
avbryta med konditioner som
informator, tills han slutligen tills, med
barndomsvännen, den sedermera kände
historikern A. M. Strinnholm, skaffade
sig en utkomst inom boktryckeriyrket.
Som utlärda boktryckare startade de
under den nya
tryckfrihetsförordningens goda konjunkturer 1813 sin firma
Strinnholm & Hæggström i
Stockholm. Efter ett par år av intensiv
verksamhet kom firman på obestånd
och måste upplösas. Strinnholm drog
sig 1815 tillbaka, och H. övertog
ensam tryckeriet och den begynta
förlagsverksamheten, som han
upparbetade till ett av landets förnämsta bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
