Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallander, Wilhelm - Hallardt, Johan - Hallbeck, se även Hallbäck - Hallbeck, Hans Peter - Hallbeck, Svante - Hallberg, Beda - Hallberg, Emil, präst, se s. 251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallardt
250
Hallberg
Hans Peter Hallbeck. Litografi.
liöjande av landets hästavel. År 1893
bildade ban fören. Södra Dalarnes
hästvänner, med syfte att utveckla
den nordsvenska hästen till en
enhetlig ras, vilket skedde som reaktion
mot införandet av den i n. Sverige
mindre lämpliga ardennerhästen. fi.
utarbetade riktlinjer för avelsarbetets
bedrivande, och företaget vann allmän
anslutning i landets n. delar. H. blev
led. av Lantbruksakad. 1910. — Gift
1888 med Hella Maria Cecilia Dunér.
Hdt.
Hallardt, Johan Fredrik,
posttjänsteman, musikskriftställare, f.
1726 i Stockholm, † 5 juli 1794
därstädes. Föräldrar: vinskänken Johan
II. och Mariana Sandbeck. — H. var
1765 postkontrollör i Stralsund och
från 1770-talets början postinspektör
i Wismar samt kallades på senare år
kammarråd. •— Han var en
framstående amatörviolinist och en
betydande, kanske ledande kraft i Wismars
musikliv, därtill en flitig förf.
rörande musikalisk samtidshistoria. Hans
skriftställarverksamhet omfattade
åren 1773—87 och resulterade i åtta i
Mus. akad:s bibi. bevarade
huvudsakligen musiklexikaliska handskrifter,
av vilka de förnämsta äro "Musicalisk
Dictionnaire" (3 bd)’ och "Biografiskt
Musiklexikon" (4 bd). Hans skrifter
utgöra ett värdefullt sv. bidrag till
den i Europa under 1700-talets senare
hälft rikt florerande musikaliska
skriftställarverksamheten. H. är i sina
verk en typisk repr. för
upplysningstidevarvets filosofiska och estetiska
rationalism. Vad lian ger och vill ge är
en personligt präglad bild av det
samtida musiklivet i Europa.
Skildringarna av det sv. musiklivet äro de minst
givande. H:s bibi., omfattande såväl
böcker som musikalier, inköptes 1795
av Mus. akad. och utgör en av de
värdefullaste samlingarna i dess bibi.
— H. blev 1776 led. av Mus. akad. —
Gift men hustruns namn okänt. —
Litt.: T. Norlind i Sv. tidskr. för
musikforskning 1938. G. M.
Hallbeck, se även Hallbäck.
Hallbeck, Hans Peter,
missionsbiskop, f. IS mars 1784 i Malmö,
† 25 nov. 1840 i Gnadenthal,
Kapkolonien. Föräldrar: tunnbindaren,
åldermannen Jacob H. och Martha
Christina Stockman. — Efter tre
terminer vid Lunds univ. 1801—02 blev
H. informator i en herrnhutisk familj
i Göteborg och var 1803—10 lärare vid
herrnliutarnas privatskola där. Under
ett besök i den herrnhutiska förs. i
Christiansfeld i Slesvig 1804 anslöt
sig H. till läran och upptogs
formligen i brödrasocieteten i Göteborg 1807.
Åren 1S10—13 var han lärare vid
herrnliutarnas skola i
Gross-Henners-dorf och verkade 1813—17 i
församlingar på Irland och i England, där
han ingöt en ny samfundsanda; 1815
vigdes han till präst. Genom
lottdragning utsågs han 1817 till ledare för
den herrnhutiska missionen i
Sydafrika, där han verkade under resten
av sitt liv. Som missionär vann lian
myndigheternas förtroende och
grundade flera nya missionsstationer
bland hottentotter och kaffrer. Genom
uppoffrande arbete nådde han goda
resultat och lyckades t. o. m. utbilda
goda lärare bland infödingarna samt
upprättade ett seminarium för
utbildning av infödda lärare. Vid
slaveriets upphävande 1838 uträttade H.
ett storartat arbete genom att i sina
församlingar taga hand om
hundratals frigivna och ge dem
undervisning och arbete. Hans huvudstation
Gnadenthal åtnjöt världsrykte som
en mönsterstation. År 1836 vigdes H.
i Herrnhut till biskop. — Gift 1817
med Johanna Christiana Beck. —
Litt.: Carl Anshelm, "Biskop H. P. H."
(1—2,1927). G. C., B—z,
Hallbeck, Carl Svante, tecknare,
xylograf, litograf, skriftställare, f. 14
april 1826 i Göteborg, † 17 dec. 1897
i Everett, Massachusetts, Förenta
staterna. Föräldrar: handlanden Magnus
H. och Maria Katarina Söderberg. —
H. började som handelsbiträde i
hemstaden, besökte samtidigt den
Wahlströmska ritskolan och kom 1846 till
Köpenhamn, där han studerade vid
konstakad. till 1851, särskilt för
marinmålaren N. C. M. F. Dahl. Efter
återkomsten till Sverige företog han
1852 en resa genom landet ända upp
till Lappland, varunder lian utförde
bilderna till planschverket "Sverige
framstäldt i taflor". Han ägnade sig
först åt litografin och framställde
bl. a. flertalet bilder för "Blommérs
taflor" (1855) men övergick snart till
trägravyren ocli torde lia varit en av
våra flitigaste illustratörer i detta
manér. Från slutet av 1860-talet till
1887 var han tecknare och
illustra-tionsred. i Sv. Familj-Journalen.
Dessutom medarbetade han i Ny
Illustrerad Tidn., som tillkommit på hans
initiativ, Sv. Arbetaren, Illustrierte
Zeitung och Illustreret Tidende samt i
kalendrar ss. Svea och Nornan och
utförde illustrationer bl. a. till
Car-léns Bellmansupplaga (1856—61) ocli
till Hofbergs "Genom Sveriges
bygder" (1882). Delvis arbetade han med
reproduktionsgrafik, men i stor
ut-sträck ing utförde han själv
teckningarna. Hans rikhaltiga verk består till
stor del av landskap och realistiska
figurer, stundom humoristiskt eller
patetiskt uppfattade. Särskilt
intresserade han sig för arkitekturbilder
och marinmotiv. H. framträdde också
som skriftställare (bl. a. under sign.
Svante) och var konstanmälare i Nya
Dagligt Allehanda och Sv.
Familj-Journalen. Han flyttade 1887 till
Förenta staterna. — Gift 1870 med Clara
Emerentia Meijer. Th. N.
Hallberg, Beda Sophia,
initiativtagare till Första-majblomman, f. 11
febr. 1S69 i Onsala skn, Hall. län, †
9 maj 1945 i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Johan Anders
Andersson och Josephine Möller. — H. var
tidigt verksam inom frivilligt socialt
arbete och tog 1907 initiativet till
Första-majblomman för att skaffa
pengar till kampen mot tuberkulosen.
S. å. bildades Första-majblommans
riksförb., där hon från starten var
medl. av styr. och 1937 utnämndes
till hedersled. I den framgångsrika
verksamheten för
Första-majblommans spridning var H. den ledande
kraften. Som- erkänsla för denna
insats valdes hon 1919 till huvudman
och 1929 till hedersled, i Sv.
national-fören. mot tuberkulos. Även
utomlands uppmärksammades tidigt hennes
verksamhet; redan 1909 blev hon
korresponderande led. av Internat, fören.
mot tuberkulos och valdes 1913 till
hedersled, i Norske kvinders
sanitets-foren. År 1931 avlade lion ett besök
i svenskbygderna i Förenta staterna,
där hon bevistade invigningen av
ett tuberkulossjukhus, till vilket
medel insamlats genom försäljning av
Första-majblomman. Hon blev i
samband därmed hedersled, av
Majblommans Corporation of America och av
andra fören. i Förenta staterna. H.
var bl. a. led. av pensionsnämnden
i Göteborg. Hon erhöll 1914 Illis
quorum och innehade från 1938
he-derspension av sv. staten. — Gift 1888
med handlanden Johan Edvard
Hallberg. J. T.
Hallberg, Emil, präst, se s. 251.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
