Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Hamilton, Alexander - 19. Hamilton, Raoul - 20. Hamilton, Carl - 21. Hamilton, Gilbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamilton
278
Hamilton
† 17 maj 1944 på Hedensberg i
Tillberga skn, Västmanl. län. Föräldrar:
godsägaren greve Gustaf Malcolm II.
och friherrinnan Sophia Lovisa
Hedvig Mariana Barnekow. Sonsons
sonson till H. 3. — Efter mogenhetsex.
i Uppsala 1875 och någon tids
lantbruksstudier blev H. 1879
förvaltare av Hedensbergs fideikommiss i
Västmanland. Han blev 1900
egendomens disponent, och från 1914 var han
dess innehavare. II. lade i dagen ett
synnerligen stort intresse för
lanthushållning, och han gjorde betydande
insatser i det allmännas tjänst. Som
led. av Västmanl. läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1890—
1925 inlade han stora förtjänster om
jordbrukshanteringens upparbetande
i länet. H. var led. av styr. för Sv.
smörprovningsnämnden 1896—1930,
ordf. i styr. för Västmanl. läns
sparbank 1918—38 och ordf. i styr. för
Sv. lantbrukarnes
olycksfallsförsäkringsbolag 1932—35. År 1913
belönades han med Västmanl. läns
hushållningssällskaps guldmedalj. H.
tillhörde 1902—03 Andra K. och var 1907—
19 led. av Första K., där lian sällade
sig till kammarens nationella parti;
1918—19 var lian led. av
konstitutionsutskottet. Han invaldes 1911 i
Lantbruksakad. — Gift 1882 med
Constance Isabella Giesecke. Å. Th.
19. Hamilton, Raoul Gustaf,
greve, godsägare, politiker, f. 17 okt.
1855 i Paris, † 10 jan. 1931 i
Stockholm. Föräldrar: godsägaren greve
Axel Hugo Raoul H. och Ann Mary
Russel-Cruise. Brorson till H. 8.
■—-H. vistades i sin ungdom mycket i
Frankrike och synes ha tagit
bestående intryck av den begynnande tredje
republikens politiska idéer. Efter
fadern ärvde han 1875 jämte andra
jordegendomar Ovesholm i Ivristianst. län,
där han var bofast hela sitt liv. H.
fäste tidigt uppmärksamheten vid sig
i sin hembygd och gjorde en snabb
karriär i kommunalpolitiken och
länets hushållningssällskap, där han bl.
a. var v. ordf. 1906—30. Vid tjugusex
års ålder invaldes han i landstinget,
där han kom att göra en betydande
insats, bl. a. som v. ordf. 1896—1907
och ordf. 1908—23. Synnerligen
betydelsefullt var även det arbete han
ägnade egnahemsrörelsen inom länet.
Kort efter uppnådd valbarhetsålder
insattes han 1892 i Första K., där
han anslöt sig till den moderata
gruppen bland protektionisterna och i
övrigt kom att utmärka sig för en
allmänt reformvänlig hållning. År
1909 flyttade han över till Andra K.,
väld på Liberala samlingspartiets
program. Med sin sparsamhetsivrande,
nykterhetsvänliga och utpräglat
antimilitaristiska inställning jämte sitt
Raoul Hamilton.
stora intresse för de mindre
jordbrukarnas villkor framstod han snart
som en av de ledande inom partiets
stora lantmannagrupp. Som ordf. i
den fjärde av de
försvarsberedningar, som K. Staaffs andra ministär
kort efter sitt bildande tillsatte 1911,
motsatte sig H. bestämt en
utsträckning av värnpliktstiden. Hans med
stor övertygelse hävdade uppfattning
ställde honom på en utsatt plats i
1914 års försvarsstrider och bragte
honom t. o. m. i motsättning till
partiets ledare, Staaff. Efter dennes död
1915 blev H., som 1913 invalts i
förtroenderådet, medl. av det
femmanna-råd, som utsågs att leda partiet. De
följ. åren befästes hans ställning såväl
i riksdagen: han var ordf. i
jordbruksutskottet från 1916, led. av hemliga
utskottet från 1917, Andra K:s v.
talman 1918—23 och från 1925 till sin
död, som i partiet, för vars
andrakam-margrupp han var ordf. (1918—mars
1920) under Edéns
statsministertid. Han efterträdde 1920 A.
Petersson i Påboda som den liberala
bonderiktningens främste man. Genom att
motsätta sig de socialdemokratiska
riktlinjerna för en
kommunalskattereform bidrog han till upplösningen
av Edéns koalitionsministär 1920. H.
spelade en roll även i regeringskrisen
i febr. 1921 genom sitt avvisande av
ministären L. De Geers förslag till
höjd kaffetull. — Också inom det
liberala organisationsarbetet var H.
verksam, bl. a. som ordf. i Frisinnade
landsfören. 1919—23. Vid partiets
sprängning 1923 fördes lian av sin
nykterhetspolitiska övertygelse in i
det folkfrisinnade partiet och var
ordf. för dess andrakammargrupp
1924—26. I mitten av 1920-talet
ägnade sig H. åt den nu åter aktuella
försvarsfrågan, ocli vid riksdagarna
1924 och 1925 väckte han motioner om
uppsättande av en s. k. maskinarmé.
Under sina sista sex år var han
ålderspresident i Andra K. Han blev 1905
led. av Lantbruksakad. och erhöll 1930
Illis quorum i 18:e storleken. — Den
högadlige storgodsägaren och
katoliken H. var en ovanlig förespråkare
för de obemedlade och eftersatta
folkklasserna i vårt land. Hans intresse
för framför allt
landsbygdsbefolkningens problem kritiserades stundom som
ensidigt, men även utanför de egna
meningsfrändernas krets
respekterades det varma patos, som präglade
hans framträdande. I samtidens
politiska liv tilldrog sig hans markanta
personlighet stor uppmärksamhet.
-—-Gift 1877 med friherrinnan Christina
Lovisa (Louise) Beck-Friis. G. G.
20. Hamilton, C a rlBastiat, greve,
arméofficer, f. 18 sept. 1865 i Lund,
† 1 aug. 1926 i Hälsingborg. Son till
H. 13. — H. blev underlöjtnant vid
Vendes artillerireg. 1885 och var 1891
—92 repetitör i artilleri, matematik
och mekanik vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan, vars högre artillerikurs
lian genomgått. Åren 1892—1902 var
han artilleristabsofficer och därunder
de tre senaste ären chef för
Artilleristabens konstruktionsavd. Under
denna tid avgjordes frågan om det sv.
fältartilleriets ombeväpning med ny
fältkanonmateriel, varvid H. utförde
ett omfattande och förtjänstfullt
arbete. Bl. a. företog han under
förberedelserna flera utländska resor för att
studera modernt fältartilleri. Åren
1899—-1900 var han led. av
kommissionen för prövande av ny
fältartil-lerimateriel, och 1911 var lian ordf.
i kommittén för utarbetande av
exercisreglemente för fälthaubitser. Han
kommenderades 1905 till tjänstgöring
vid Generalstaben och utnämndes 1907
till major där. Åren 1907—09 var han
stabschef vid Femte
arméfördelningen, blev 1909 överstelöjtnant vid Göta
artillerireg. och 1913 överste och chef
för reg. Han utnämndes till
generalmajor och chef för Sjätte
arméfördelningen 1922 och blev 1926 chef för
Första arméfördelningen. Åren 1912
—14 var han led. av Första K. oeh
tillhörde vid urtima riksdagen 1914
försvarsutskottet. H. blev led. av
Krigsvet. akad. 1902. — Gift 1892
med Ulrika Elisabeth Sofia
Lilliestråle. F. M.
21. Hamilton, Gilbert Hugo
Vilhelm, greve, jordbrukare, f. 2 juni
1867 på Hjälmsäter i Medelpiana
skn, Skarab. län, † 8 febr. 1945 i
Lidköping. Föräldrar: godsägaren
greve Wathier Gilbert H. och Emilia
Wilhelmina Amalia Röhss. Brorson
till H. 11, H. 12 och H. 13. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1886 blev H.
underlöjtnant vid Livreg:s husarer
1S88 och löjtnant 1S97, tjänstgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
