Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hammar, Hugo - 3. Hammar, Gillis - Hammar, släkt - 1. Hammar, August - 2. Hammar, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammar
283
Hammar
Ing. vet. akad. 1919 (v. preses 1927—
30, hedersled. 1929), led. av
Örlogsmannasällskapet 1924 (hedersled.
1936), led. av Vet. o. vitt. samh. 1934
ocli led. av Krigsvet. akad. 1939,
varjämte lian invalts i flera utländska
lärda samfund. Han blev
heders-doktorsingenjör vid Rigas univ. 1929
ocli erhöll John Ericssonmedaljen
(från Förenta staterna) 1934 samt
Ing. vet. akad:s stora guldmedalj
1942. Han är bl. a. styr.-ordf. i
Elektriska svetsningsab. (Esab),
Göteborg, sedan 1927 (styr.-led. från 1904,
då bolaget bildades på hans initiativ),
ordf. i styr. för rederiet Transmark,
Göteborg, sedan 1928 och i styr. för
förvaltningsab. Gilius sedan 1931 samt
styr.-led. i Arbetsgivarnes ömsesidiga
olycksfallsförsäkringsbolag,
Stockholm, sedan 1918 och därtill led. i sv.
kommittén för Lloyds register of
ship-ping sedan 1919 och var ordf. där 1925
—38. Bland H:s skrifter märkas hans
"Minnen" (1, "Från Ölands alvar till
livets", 1937; 2, "Som emigrant i U.
S. A.", 1938), flera viktiga
skepps-byggerivetenskapliga utredningar,
arbeten rörande skeppsbyggeriets
historia och broschyrerna "Den svenska
varvsindustriens närmaste framtid"
(1916), varmed lian bidrog att hålla
den sv. spekulationen i varvsindustri
efter första världskriget inom sunda
gränser, samt "Diktatur eller frihet"
(1945), ett inlägg i den aktuella
socialiseringsdebatten. Till hans 80-årsdag
donerade vissa större företag 100 000
kr., vilka lian överlämnade till styr.
för Statens skeppsprovningsanstalt
som en fond för internationell
skeppsforskning. — Gift 1) 1893 med Betty
Maria Nilsdotter Nordemann, † 1919;
2) 1919 med Ida Charlotta (Cyssie)
Svensson. — Litt.: "Ab. Götaverken,
Göteborg, Sweden" (minnesskrift till
H. på 60-årsdagen 1924); "Götaverken
1906—1931" (1931); "Götaverken 1841
—1941" (1941). S. R.,H.N—m.
3. Hammar, Lars Henrik Gillis,
folkbildningsman, folkhögskoleman, f.
14 april 1887 i Vickleby skn, Öland.
Föräldrar: maskinisten Uno Henrik
Magnus II. ocli Kerstin Medelius.
Brorson till H. 2. — Efter att ha avlagt
mogenhetsex. i Kalmar 1908 och blivit
fil. kand. i Lund 1915 anställdes H.
1916 som e. o. ämneslärare vid
Birka-gårdens folkhögskola i Stockholm,
där han blev ord. ämneslärare 1918
och föreståndare 1930. Han är v. ordf.
i styr. för Sv. folkhögskolans
lärar-fören. sedan 1935 och led. av styr. för
Centralförb. för socialt arbete sedan
1937. — H., som uträttat ett osjälviskt
och högt skattat arbete för den sv.
folkhögskolans utveckling, har liksom
sin föregångare Natanael Beskow i
lärargärning och social verksamhet
särskilt anknutit till värdena i den sv.
frihets- och rättstraditionen. Framför
allt har II. förfäktat
historieundervisningens betydelse. Hans energiska
hävdande av demokratins
bildningsideal (bl. a. i tidn. Studiekamraten
och i skriften "Demokratins
bildningsproblem", 1937) och hans opposition
mot diktaturideologier ha under
senare år radikaliserat hans politiska
uppfattning och ställt honom i kretsen
kring tidn. Trots allt!, i vilken lian
medarbetat med ett flertal inlägg i
aktuella ämnen. Han har även under
andra världskriget tagit
betydelsefulla initiativ för förbättrandet av
flyktingarnas ställning i Sverige. H.
är ordf. i Radikala landsfören. sedan
dess bildande 1944. — I
Studiekamraten liar II. publicerat en del dikter. —
Gift 1919 med fil. mag. Carola
Elisabet Albihn. R. A.
Hammar, släkt från Uddevalla,
där den äldste kände stamfadern
Johan Jacob H. (f. omkr. 1742, † 1819)
var bleckslagare. En son till honom,
kyrkoherden i Jämshög i Blekinge,
häradsprosten Olof H. (f. 1784, †
1864), blev far till a)
landskamrera-ren i Blekinge Olof Rudolf H. (f.
1822, † 1907), far till landssekr. i
Västernorrl., sedan i Örebro län Olof
Arvid Constans H. (f. 1851, † 1918),
skulptören Carl Elias H. (f. 1853, †
1914) samt anatomen August H. (H.
1), och b) kyrkoherden i Nosaby i
Kristianst. län August II. (f. 1826, †
1903). En son till den sistnämnde var
militärläkaren Josef H. (H. 2).
Släktgrenar finnas i Argentina, Förenta
staterna och Sydafrika.
1. Hammar, Johan A u g u s t
Harald, anatom, f. 21 aug. 1861 i
Karlskrona. Föräldrar: landskamreraren
Olof Rudolf H. och Sally Maria
Ze-thræus. — Efter mogenhetsex. 1879
i Stockholm blev H. 1885 med. kand.,
1S90 med. lic. och 1892 med. dr,
allt i Uppsala. Han hade förordnan-
Gillis Hammar.
August Hammar.
den som amanuens i histologi 1883
—85, tf. lärare i ämnet 1886 och
1888—94 samt amanuens vid
Akademiska sjukhusets medicinska avd. 1887
—88, blev docent i histologi 1892 ocli
e. o. prof. i anatomi 1894 samt var
prof. i sistn. ämne 1898—1926, allt
vid Uppsala univ. Han liar
företagit flera utländska studieresor och
är led. av talrika in- och utländska
vetenskapliga samfund, däribland av
Vet. akad. sedan 190S, samt blev 1929
liedersdr vid Köpenhamns univ. och
hedersled, av Sv. läkaresällskapet.
H. erhöll av Vet. akad. Flormanska
priset 1897 och 1907 samt
Letterstedtska priset 1917, av Sv.
läkaresällskapet jubileumspriset 1907 och 1927
samt sekelmedaljen i guld 1927, av
Större akademiska konsistoriet i
Uppsala Björkénska priset 1909. Han
var 1906—18 led. av Uppsala univ:s
drätselnämnd. Ären 1895—99
redigerade lian Upsala läkarefören:s
förhandlingar, och 1936 erhöll han
fören:s sekelmedalj i guld. —- H:s
mycket talrika tryckta skrifter
avhandla många olika ämnen inom
anatomi, histologi och embryologi. Främst
har han vunnit internat, berömmelse
för sina mångåriga forskningar över
thvmuskörteln, brässen, dess anatomi
och histologi under olika åldrar och
förhållanden samt dess funktion
särskilt som giftbindande organ; större
sammanfattningar däröver äro hans
arbeten "tiber Gewicht, Involution
und Persistenz der Thymus im
Post-fötalleben des Menschen" (1906) och
"Die Menschenthymus in Gesundheit
und Krankheit" "(1926—29). Talrika
forskare ha fostrats under lians
ledning. — Gift 1SS9 med Nanna Helena
Sofia Billberg. P. H. T.
2. Hammar, Josef, militärläkare,
f. 15 nov. 1868 i Hälsingborg, † 5 aug.
1927 i Bouzaréa, Algeriet. Föräldrar:
rektorn, sedermera kyrkoherden Au-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
