Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Hammarskjöld, Carl-Gustaf - 8. Hammarskiöld, Ludvig - 9. Hammarskjöld, Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammarskjöld
293
Hammarskjöld
nant vid Första livgrenadjärreg. 1910
och till överste och chef för reg. 1914.
År 1919 befordrades han till
generalmajor och blev chef för Sjätte
arméfördelningen. Han var chef för
Generalstaben från 1922 till uppnådd
pensionsålder 1930. Till generallöjtnant
utnämndes han 1926 och till general
vid avskedet 1930. — H. var 1899—
1903 lärare i militärförvaltning vid
Krigshögskolan. Som sekr. i flera
kommittéer och kommissioner 1905—08
blev han uppskattad för
uppslagsrikedom och stor
formuleringsskicklighet. Han togs under de följ. ären ofta
i anspråk av Lantförsvarsdep. i
härordningsfrågor eller andra frågor av
de mest skiftande slag rörande
armén. Då härordningsfrågan 1913 blev
aktuell, fick H. det betydelsefulla
uppdraget att inom Lantförsvarsdep. ss.
ordf. biträda vid utarbetandet av ny
härordning, en utredning, som låg
till grund för den 1914 framlagda
propositionen om ny härordning. -—
Han tillhörde Försvarsrevisionen
1919—23. Under denna tid var han
okt. 1920—juni 1921 statsråd och
chef för Försvarsdep., men ban tog
avsked från statsrådsämbetet, sedan
riksdagen avslagit hans
proposition om förlängd tjänstgöring för
de värnpliktiga. I Försvarsrevisionen
bekämpade han majoritetens mening
om nedrustning. Hans reservation till
revisionens betänkande väckte stor
uppmärksamhet, och han själv
betecknade den som sitt militära
testamente. Han vände sig mot den s. k.
kategoriklyvningen, varigenom över
hälften av de vapenföra värnpliktiga
skulle undandragas vapenutbildning,
och uppvisade otillräckligheten i den
föreslagna utbildningstiden samt
påyrkade, att den organisatoriska ram,
som skapats genom 1914 års
härordning, skulle bibehållas och inga
indragningar av truppförbandskadrer
äga rum. Nödvändiga besparingar
inom denna ram motsatte han sig
emellertid ej. —• Som
generalstabschef nödgades H. leda arbetet vid
genomförandet av 1925 års
härordning, som han tidigare på allt sätt
sökt bekämpa. Han strävade därvid
att göra det bästa möjliga för att
neutralisera verkningarna av
nedrustningen inom de uppdragna gränserna.
För att hålla arméns fältduglighet
uppe ägnade han särskild
uppmärksamhet åt större fälttjänstövningar
och lyckades för anordnandet av
sådana, mitt under nedrustningsarbetet,
genomdriva ökade anslag. — H.
tillhörde Andra K. 1918—20 och Första
K. 1925—32. Han var där en
uppmärksammad talare i försvarsfrågor,
ehuru möjligheterna att nå positiva
resultat för försvaret voro
begränsade. H:s klara, skarpa hjärna
bemästrade snabbt problemen, och hans
förmåga att uttrycka sig formfulländat
och övertygande i skrift omvittnas av
Ludvig Hammarskiöld.
dem, som samarbetade med honom.
Han kunde på kort tid författa även
de mest betydelsefulla utlåtanden
eller motiveringar. Hans kvickhet och
hans humor voro kända i vida kretsar.
— Till led. av Krigsvet. akad. valdes
H. 1907. — Gift 1903 med Dora
Albertina Almgren. F. M.
8. Hammarskiöld, Peder Adolf
Ludvig Regnell, artilleriofficer,
historiker, f. 26 juni 1869 på
Sip-persta, Dingtuna skn, Västmanl. län.
Föräldrar: majoren Pär Theodor H.
och Sofia Gustava Regnell.
Brorsons son till H. 2.—H. blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg. 1889,
genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1S93—95 och var repetitör
där 1895—97 och artilleristabsofficer
1899—1904. Han blev major i armén
1909, var chef för Artilleristaben 1909
■—12, blev major vid Svea artillerireg.
1911, utnämndes till överstelöjtnant
Bo Hammarskjöld.
vid Boden-Karlsborgs artillerireg.
1913, till överste och chef för
Smålands artillerireg. 1915, till chef för
Svea artillerireg. 1922, till
generalmajor och chef för Andra
arméfördelningen 1926, till chef för östra
arméfördelningen och överkommendant för
Stockholms garnison 1928, till
gene-ralfälttygmästare och inspektör för
artilleriet 1929 och till
generallöjtnant 1933 samt övergick i
generali-tetets reserv 1934. — H. var sekr. i
artillerikommissioner 1900—02,
deltog i Bodenkommitténs arbeten 1905,
tjänstgjorde vid Generalstaben 1908
—09, var ordf. i artillerikommittén
1914—15 och 1922—23, led. av
studiekommissionen till tyska armén och
östfronten 1916, led. av kommittén för
utarbetande av
ställningskrigsinstruktion 1916—17, chef för
artilleriskjut-skolan 1919—20 och arméfullmäktig
1923 och 1925. — H. har med sina
forskningar i artilleriets historia
verksamt bidragit till att fylla en lucka
i vår krigshistoriska litteratur. Bl. a.
märkas de på gedigna
arkivforskningar grundade uppsatserna "De
äldre Vasakonungarnas artilleri"
(1942), "Artilleriet under Gustav II
Adolfs krig" (1943) och "Artilleriet
i slaget vid Jankow (Jankowitz) den
24 februari 1645" (1944),
publicerade i Artilleritidskr. År 1922 utgav
ban "Studie över artilleriets
samverkan med infanteriet". Han invaldes i
Krigsvet. akad. 1907 och var akad:s
styresman 1935—37. — Gift 1896 med
Gerda Cecilia Neijber. F. M.
9. Hammarskjöld, Bo Gustaf
Hjalmar, ämbetsman, f. 3 juni 1891
i Uppsala. Son till H. 6. — H. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1909 och blev
jur. kand. vid Uppsala univ. 1915.
En tid var han sekr. åt sin fader
under dennes statsministertid. Efter
sedvanlig tingstjänstgöring och en
tids amanuensanställning i Civildep.
Carl-Gustaf Hammarskjöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
