Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hammarsten, Fredrik - 3. Hammarsten, Einar - Hammarstrand, släkt - Hammarstrand, Sven - Hammarström, Alexis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammarstedt
297
Hammarsten
och en samlande kraft. Hans
gudstjänster och bibelsamtal voro livligt
besökta. H:s predikningar voro
improviserade i formen men grundligt
förberedda i tanken och med djup i
perspektivet. Han talade lågmält
och stilla utan yttre åthävor. Han
undvek att predika över tidens
sociala ocli teologiska stridsfrågor utan
valde till ämne för sina
meditationer bibelordet belyst med det
dagliga livets erfarenheter. "Hans
predikan var en den ädlaste frukt av den
kyrkliga rosenianska väckelsen" (E.
Rodhe). H:s andaktsbok "Dagliga
betraktelser öfver kyrkoårets evangelier
och högmessotexter" (1—2, 1888; ll:e
uppl. 1921) blev en handbok för
husandakten bland den kyrkliga
väckelsens folk. Även hans övriga
predikosamlingar, utgivna efter åhörares
stenografiska uppteckningar, gåvo H.
en stor läsekrets. H. anses ha varit
den mest läste av sin tids
predikanter. Han tillhörde styr. för bl. a.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen från
1899 och för Sv. bibelsällskapet från
1908. — Gift 1879 med Elin Augusta
Emanuelsson. — En son till H. är
lektorn vid Högre allm. läroverket för
gossar å Norrmalm i Stockholm fil.
dr Olof Daniel H. (f. 18S6), känd
som förf. till läroböcker i biologi. —
Litt.: W. Arbin, "F. H." (1922).
E. B—n.
3. Hammarsten, Einar,
biokemist, f. 4 jan. 1889 i Norrköping. Son
till H. 2. — H. blev student i
Stockholm 1907 samt med. kand. 1912, med.
lic. 1917 och med. dr 1924, allt vid
Karol. inst. Efter förordnanden
därstädes som amanuens i kemi och
fysiologi samt som prof. i farmakologi
1914 och i kemi och farmaci 1917—IS
var han tf. laborator 1919 och
laborator 1919—28. Sistn. år utnämndes
han till prof. i kemi ocli farmaci vid
Karol. inst. Sedan 1918 är han
sakkunnig i Kontrollstyr. H. fick 1920
Sv. läkaresällskapets Alvarengapris
och 1942 Björkénska priset samt blev
1937 led. av Vet. akad. År 1945 blev
han fil. hedersdr vid Uppsala univ. —
H. har företagit flera utländska
studieresor och bl. a. bedrivit vetenskapliga
studier vid Carlsbergs laboratorium i
Köpenhamn. Han har utgivit ett stort
antal vetenskapliga arbeten, främst
över nukleinsyror, hormonet sekretin,
olika enzvmer och kromosomernas
struktur. — Gift 1) 1918—28 med
överläkaren Greta H., f. Norrbin; 2)
1928 med Anna-Lisa Lilliehöök.
P. H. T.
Hammarstrand, släkt, enligt
traditionen härstammande från
Tyskland. Sonsons sonson till landsfiskalen
i Älvsb. län Gustav H. (f. 1735, †
1787) är överjägmästaren i
Bergslagsdistriktet Einar Wilhelm H. (f. 1884).
En brorson till Gustav H. var
disponenten för Gustavsbergs
porslinsfabrik, slutligen grosshandlaren i
Stockholm Carl Fredric H. (f. 1784, † 1853),
far till prof. Sven H. (se nedan).
Hammarstrand, 8 v e n Fromhold,
historiker, f. 16 mars 1821 i
Stockholm, † 25 jan. 1889 i Uppsala.
Föräldrar: grosshandlaren Carl Fredric
H. och Charlotta Rebecka Schulz.
— H. blev student vid Uppsala univ.
1S39, fil. kand. där 1’852 och fil.
dr 1854. Han utnämndes 1S56 till
docent, 1859 till adjunkt och 1877 till
e. o. prof. samt var från 1882 prof.
i historia, allt i Uppsala. H. bedrev
djupgående studier i Riksarkivet 1852
—57 och i arkiven i Wien, München,
Dresden och Berlin 1857—58. Sina
forskningsresultat framlade han
främst i "Försök till en historisk
framställning af förhandlingarne om
Sveriges deltagande i trettioåriga
kriget" (1: 1—2; 1855, 1858) och
"Bidrag till historien om konung Gustaf
II Adolfs deltagande i trettioåriga
kriget" (1860), som fortfarande äga
intresse genom det i dem
redovisade källmaterialet. Efter
utnämningen till adjunkt 1859 kom H.
att under F. F. Carlsons
tjänstledigheter en följd av terminer
upprätthålla föreläsningsskyldigheten i
historia. Han behandlade där successivt
bl. a. den grekiska, romerska och
delar av den medeltida historien.
Föreläsningarna voro grundade på
självständiga källforskningar men på
grund av sin detaljrikedom måhända
mindre njutbara för åhörarna. I
sammanhang med H:s akademiska
föreläsningar tillkommo bl. a. hans
arbeten "Ättikas författning under
konungadömets tidehvarf" (1863) ocli
"Grunddragen af den soloniska
författningen" (s. å.). Mot slutet av sitt
liv ägnade han sig åt
författningshistoria. Hans "Romerska rikets för-
Alexis Hammarström.
fattningshistoria från Augustus till
vestromerska rikets fall" (2 häften,
1882, 1887) var ämnad som inledning
till en framställning av medeltidens
författningshistoria, som han dock ej
hann slutföra. Lärjungar ha vitsordat
hans kritiska samvetsgrannhet,
generositet mot andra forskare och
föredömliga plikttrohet i sitt ämbete. H.
blev led. av Vitt. akad. 1884. — Gift
1860 med Selma Lovisa Charlotta
Göransson. — Litt.: G. Jacobson, "Från
Geijer till Hjärne"’ (1945). B. B—é.
Hammarström, Alexis,
ämbetsman, politiker, f. 8 juni 1858 i
Bär-fendals skn, Göteb. län, † 21 jan. 1936
i Stockholm. Föräldrar:
smedsmästaren Niklas Hansson och Britta Maria
Andersson. — H. avlade mogenhetsex.
i Göteborg 1879, hovrättsex. i
Uppsala 18S2, blev v. häradshövding 1S85,,
tf. sekr. i Generaltullstyr. 1887, sekr.
1895 och byråchef där 1896. Åren;
1909—25 var han landshövding i
Kronob. län. — H. intog som
konservativ politiker en framskjuten plats
i vårt offentliga liv och var 1902—11
och 1914—19 led. av Första K.
(höger), där han flitigt anlitades i olika
kommittéer och utskott. Han
utarbetade förslag till 1904 års tullstadga
ocli var bl. a. led. av samtliga
tullkommittéer fram till världskriget. I
tullfrågan var han protektionist och
bidrog verksamt vid övergången från
frihandel till konsekvent
skyddstulls-lagstiftningibörjan av 1890-talet. Han
visade stor smidighet, då han som
ordf. i bevillningsutskottet trots stort
motstånd lyckades föra 1911 års
tullstadga i hamn. Åren 1893—94 och (ss.
ordf.) 1909—11 var han led. av
tobaksskattekommittén och 1916 av
skatteutjämnings- och
sockerbeskatt-ningskommittéerna. År 1903 tillhörde
ban tillfälliga utskottet, 1904—11 och
1914—18 bevillningsutskottet, där
han under flera år var ordf., samt
Einar Hammarsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
