Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartmann, Carl Gustaf - Hartmann, Ernst - Hartmansdorff, von, ätt - Hartmansdorff, August von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hartmann
317
von Hartmansdorff
av riksrådet Carl Bonde på medaljen
över denne har en viss barock elegans,
och överhuvudtaget ha hans porträtt
med undantag av de sist utförda en
tilltalande lätthet i uppläggningen
trots iögonenfallande brister i
gravyren. Bland hans övriga arbeten kunna
nämnas en medalj över segern vid
Düna (1703) med konungens porträtt
i djärv — och misslyckad — enface
samt medaljer över slaget vid Narva
och Karl XII:s död. — Gift 1) med
Anna Ekelund, † 1705; 2) 1707 med
Anna Maria Lindzell. — Litt.: S.
Stenström, "Arvid Karlsteen" (1944).
N. L. B.
Hartmann, Ernst Leonard,
industriman, f. 4 dec. 1864 i Stockholm,
† 12 jan. 1929 i Jönköping. Föräldrar:
bryggmästaren Johann H. och
Augusta Coneordia Wilhelmina Wilén.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1882 utbildade sig H. 1882—86 inom
bryggerifacket genom praktik vid
olika bryggeriföretag i Sverige,
Tyskland, Österrike, Belgien och Schweiz.
Åren 1886—87 bedrev han
bryggeritekniska studier vid Brauakademie
Weihenstephan, Freising. H. var
teknisk chef för C. G. Nyströms
bryggeri i Norrköping 1887 och för
Niirn-bergs bryggeri i Stockholm 1888—94.
Sistn. år förvärvade han Krönleins
bryggeri i Jönköping. Firman
ombildades 1902 till ab., och H. var sedan
ordf. i styr. och verkst. dir. i bolaget,
som under hans ledning starkt
utvecklades. H. kom att intaga en central
ställning inom sv. bryggeriindustri.
Han var medl. av styr. för Sv.
bryg-garefören. från 1897 och dess v. ordf.
från 1900. Hans kapacitet togs i
anspråk som ordf. och verkst. dir. i
Jönköpings hotell ab. 1895—1921, som
ordf. i ab. Stadsparkens turisthotell,
i ab. Visingsö turisthotell, i tidn. ab.
Smålands Allehanda och i olika
bankföretag. Inom det kommunala livet i
Jönköping spelade H. en
framträdande roll. Han var stadsfullmäktig från
1899 (v. ordf. 1917—19) samt led. av
drätselkammaren 1899—1914 (ordf.
1902—14). Han tillhörde landstinget
1905—28 och var 1907—24 ordf. i
dess förvaltningsutskott. I Jönköp.
läns hushållningssällskap var han led.
i förvaltningsutskottet från 1900 och
dess v. ordf. från 1923. Han beklädde
ordf.-posten i Jönköp. läns
skogsvårdsstyr. från 1923, i Smålands och
Blekinge handelskammare 1907—12
samt i Sveriges allm.
fjäderfäavels-fören. 1903—27. — H:s
vittomfattande intressen togo sig uttryck också
i litterär verksamhet. Han var en
flitig medarb. i sv. och tyska bryggeri-,
fjäderfäavels- och fiskeritidskr.,
utgav "Samlade bryggcritekniska
uppsatser" (1897), "Meddelanden från
Ernst Hartmann.
Jönköpings fjäderfäavelsförening"
(1903—07), "Sveriges allmänna
fjä-derfäavelsförenings årsbok" (1907)
och "Boken om Tenhults herrgård""
(1912) samt var verkst. led. i
kommittéerna för utgivande av Jönköp. läns
hushållningssällskaps 100-årshistoria,
av Jönköpings historia och av
Jönköpings stads gamla urkunder. —
Gift 1891 med Laura Veronica Heiss.
H. N—m.
Hartmansdorff, von, ätt, vars
äldste kände stamfar, Joakim
Hartman, var borgare i Pasewalk i
Pommern i början av 1500-talet. Hans son
Joakim Hartman flyttade till
Greifswald och omnämnes som borgare och
husägare där 1523. En sonsons sonson
till denne, Mattias Hartman (f. 1641,
† 1690), adlades 1683 som assessor i
pommerska hovrätten under namnet
von H. och var slutligen hovrättsråd
och assessor i Wismarska tribunalet.
Hans sonson, majoren Joakim
Christoffer von H. (f. 1696, † 1762), blev
far till a) majoren vid artilleriet, från
1817 riddarhusdir. i Finland
Christoffer Egidius von H. (f. 1742, † 1818),
som 1792 dömdes av Svea hovrätt till
tjänstens förlust och ett års fästning
som misstänkt för att ha känt till
mordplanerna mot Gustav III, b)
kor-netten vid Norra skånska
kavalleri-reg., slutligen godsägaren Adolf
Fredrik von H. (f. 1744, † 1795), vars
äldste son, översten och chefen för
Jönköpings reg. Christoffer Svante von
H. (f. 1771, † 1818), blev stamfar för
ättens nu levande gren, samt c)
reg.-kvartermästaren, kaptenen Jakob
Baltzar von H. (f. 1752, † 1802), far
till presidenten och politikern Jakob
August von H. (se nedan).
Hartmansdorff, Jakob August
von, ämbetsman, politiker, f. 12 mars
1792 på hemmanet Liatorp i Adelövs
skn, Jönköp. län, † 21 dec. 1856
i Stockholm. Föräldrar: reg.-kvarter-
mästaren vid Jönköpings reg. Jakob
Baltzar von H. och Fredrika
Grönhagen. — H., som tidigt förlorade
sin far, kom från ett obemedlat
hem och liade länge att kämpa med
ekonomiska bekymmer. Han inskrevs
vid Uppsala univ. 1806 och avlade där
ex. till rättegångsverken 1807 och
kansliex. 1808. Under en kortare
tjänstgöring i krigsexpeditionen 1809
uppmärksammades H. av
utrikesstats-ministern Lars von Engeström och
anlitades därefter i olika
administrativa och politiska uppdrag, bl. a. vid
fredsförhandlingarna med Danmark i
Jönköping 1809—10, vid pommerska
expeditionen 1S10—11, vid
handläggandet av de pommerska ärendena
både i Tyskland, dit han medföljt den
sv. armén 1813, och senare i Sverige
samt tjänstgjorde även i Karl Johans
fältkansli. Därigenom samt genom
utskotts- och kanslitjänstgöring vid
olika riksdagar alltifrån 1810 och
tjänstgöring i ett flertal ämbetsverk
— han hade bl. a. 1814 förordnats till
protokollssekr. i dep. för pommerska
och kolonialärenden —- vann han
insikt i en mängd olikartade frågor.
Åren 1816—21 var H. sekr. hos
riks-ståthållaren i Norge, under
ståthål-larskiftet nov. 1S18—april 1819 t. o.
m. den ende sv. ämbetsmannen i
Norge. Han stod i mycket starkt
kritisk inför norrmännen och fick en mera
oromantisk uppfattning av bonden
och demokratin än förut. Men han
lärde sig även att uppskatta det
norska, efter franskt mönster skapade
förvaltningssystemet för dess
enkelhet och effektivitet. I stort sett drevo
emellertid erfarenheterna i Norge H.
åt konservativt håll. I sin ungdom var
H. långtifrån någon rättrogen
konservativ. Kulturellt var lian
visserligen liksom sin generation tyskt
inriktad och hade bedrivit djupgående
studier i tysk filosofi och litteratur. Men
den i huvudsak konservativa
idéströmningen från detta håll saknade icke
liberala inslag och motverkades av
impulser i liberal riktning från den
nationellt och demokratiskt
orienterade vänkretsen i Götiska förb., vari
H. invalts 1811, från den liberala
riksdagsoppositionen samt främst från
hans nära vän, assessorn i
Bergskollegium Pehr Lagerhjelm. H:s allmänna
åskådning behärskades ständigt av
den för idealismens senare
statsfilosofi utmärkande "polaritetsteorien":
motsatserna, det allmänna och det
enskilda, voro enligt H. lika
nödvändiga, och statsmaktens uppgift var att
förena dem till harmonisk samverkan,
den vanliga teoretiska motiveringen
för konstitutionalismens princip. H:s
åsikter kunde annars vid skilda
tidpunkter starkt växla. Han har karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
