Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hasselrot, Pehr - 5. Hasselrot, Berndt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hasselquist
326
Hasselrot
Pehr Hasselrot.
major i generalstaben 1899,
överstelöjtnant 1903 och överste och chef
för Västmanlands reg. 1906. År 1914
utnämndes lian till generalmajor och
1921 till generallöjtnant. — Åren 1914
—21 var han chef för Andra
arméfördelningen och 1922—26 inspektör för
infanteriet; sistn. år avgick han ur
aktiv tjänst. Under sin tidigare bana
var lian 1887—90 lärare vid
Krigsskolan, 1892—1902 vid
Krigshögskolan och 1896—1907 vid
infanteriskjut-skolan. Åren 1912—13 var han chef
för taktiska kursen för kaptener och
ryttmästare. Som sekr. i 1899—1901
års kommitté för utarbetande av
fält-tjänstreglemente hade han ett
avgörande inflytande på det välskrivna
reglementets avfattning. Som
inspektör för infanteriet främjade han
utvecklingen av vårt nuv.
kulsprutevapen och lade upp riktlinjerna för ett
nytt infanteriexercisreglemente. Åren
1923—31 var H. ordf. i direktionen
för Arméns pensionskassa. —• H.
utmärkte sig för klar och distinkt
intelligens. Vid ledandet av utbildning
och övningar framträdde hans
förmåga att skilja på huvudsak och
bisak och att snabbt sätta sig in i en
annans tankegång. Hans stora
sakkunskap ocli blick för väsentligheter
skaffade honom respekt. H. har
utgivit "Sveriges härordning" (1888; 7:e
uppl. 1904), "Infanterielden" (1S98)
och "Taktik" (1—2; 1899—1901), en
för sin tid mönstergill lärobok. Han
valdes till led. av Krigsvet. akad. 1898
och var 1904—06 red. av dess tidskr.
— Gift 1884 med Signe Christina
Emilia Salidén. F. M.
5. Hasse I rot, Berndt Fridolf
Engelbrekt, jurist, ämbetsman, f. 23
mars 1862 på Sämsholm i Norra Säms
skn, Älvsb. län, † 14 okt. 1930 på
Gripsnäs i Kärnbo skn, Södermani.
län. Bror till H. 4. — H. avlade 1881
mogenhetsex. i Växjö och 1885 hov-
rättsex. i Lund, där han 1918 också
blev jur. hedersdr. Efter sedvanlig
tingstjänstgöring, som 1888 medförde
v. häradshövdings titel, trädde H. i
tjänst hos Göta hovrätt, där han 1892
fick fiskalsfullmakt och 1894 blev
assessor. Förflyttad som assessor till
Svea hovrätt 1896 fick han sitt första
förordnande som revisionssekr. 1897
samt blev 1899 konstituerad
revisionssekr. och 1900 revisionssekr. Under
de närmast följ. åren hade han flera
kommittéuppdrag, bl. a. var han 1907
—08 ordf. i
banklagstiftningskommittén. Som riksdagens
justitieombudsman 1906—13 gjorde H. en betydande
insats, som gav honom stort
anseende för skicklighet, rättrådighet och
humanitet, samtidigt som den var
ägnad att befästa och fördjupa den
folkliga uppfattningen om
justitieombudsmansämbetets vikt och
opartiskhet. H. inskränkte sig icke till den
mera rutinmässiga sidan av sin
ämbetsförvaltning. Med oavlåtlig iver
ägnade han sig åt den utredning
av lagskipningens tillstånd och den
verksamhet för lagarnas förbättring,
som instruktionen ålägger
justitieombudsmannen. I många olikartade
ämnen gjorde han framställningar
till statsmakterna: om dödsstraffets
avskaffande, om lindring av
gammaldags hårda straffbestämmelser, om
borttagande av straffpåföljden
förlust av medborgerligt förtroende, om
skyndsammare rättskipning, om
praktiska förbättringar i
verkställighetsförfaranden. Åt sina
ämbetsberättel-ser gav lian genom sitt resonerande
och livliga framställningssätt en
personlig färg och fyllighet, som annars
icke brukade utmärka sådana
aktstycken. H. blev 1913 president i
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Redan några månader senare kallades
han till justitieminister i Hj.
Hammarskjölds ministär. Han beklädde
detta ämbete febr. 1914—mars 1917
och fick under denna tid fästa sitt
namn vid en mängd betydelsefulla
förslag, vilka ledde till lagstiftning:
1914 års strafflag för krigsmakten ocli
lag om krigsdomstolar, 1915 års
avtalslag och lag om äktenskaps
ingående och upplösning, 1916 års lag om
verkställighet av straffarbete och
fängelsestraff, 1917 års lagar om
expropriation, om fastighetsbildning i
stad, om äktenskaplig börd, om
adoption, för att nämna de mera
betydande. Under H:s statsrådstid tillkom
militieombudsmansämbetet. H. var
icke politiker i egentlig mening. Han
ställde sig gärna oberoende av
partipolitiska synpunkter men
framträdde dock både under och efter
statsrådstiden då och då i politiska frågor
och deltog 1920 i det fruktlösa försö-
ket att bilda ett nationellt
centerparti. — Efter sin återgång till
presidentskapet ledde han sin hovrätts
flyttning från Kristianstad till
Malmö, en förändring, för vilken han
mycket ivrat, och under hans egid kunde
hovrätten 1921 fira sin
hundraårsfest. Hans aktiva verksamhet som
president, kännetecknad även den av
energi ocli duglighet, blev
emellertid icke långvarig.
Strafflagskom-missionen, vars ordf. han var 1916
—23, tog en dryg del av hans
arbetskraft i anspråk, och tilltagande ohälsa
bröt snart hans krafter. Undler de
sista åren var lian mestadels ur tjänst
och vistades då med förkärlek på sin
gård Gripsnäs vid Mälaren. Han
avgick från presidentämbetet 1929. —
Genom sitt gifte intressent i den sv.
tändsticksindustrin var H. från 1903
ordf. i styr. för Jönköpings och
Vul-cans tändsticksfabriksab. och från
1917 ordf. i styr. för Sv.
tändsticks-ab. samt tillhörde styr. för flera andra
industriföretag. — Vid sidan av sin
krävande ämbetsverksamhet
medhann H. ett omfattande och
betydande författarskap. I sitt verk
"Handelsbalken jämte dithörande
författningar" (1—11, 1893—1908; 2—4
tills, med E.Håkansson; 1—4 ny uppl.
1910—12) gav han en brett lagd
framställning av handelsrätten och
angränsande delar av obligationsrätten
på grundval av rättspraxis men med
hänsyn också till doktrin, lagförslag
och utländsk rätt; den nya uppl. av den
första delen utgör en kommentar till
1905 års köplag. Under de följ. åren
utgav han en mängd smärre skrifter,
huvudsakligen behandlande
obligationsrättsliga spörsmål. Sedermera
sammanförde han sina skrifter i
samlingsverken "Juridik oeh politik" (1—
3, 1920—21; 3:e delen innehållande
politiska tal, riksdagsanföranden m.
m.) samt "Berndt Hasselrots
Juridiska skrifter" (1—10, med supple-
Berndt Hasselrot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
