Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hazelius, Johan August - 2. Hazelius, Artur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hazelius
332
Hazelius
H., som tillhörde Manna samfund och
Manhemsförb., gjorde 1823—24 en
fotvandring genom Norge och Värmland,
delvis i avsikt att finna lämplig plats
för ett tillämnat bondehemman. Han
besökte därvid C. J. L. Almquist men
kom aldrig att definitivt ansluta sig
till dennes nybyggarkoloni i
Värmland. År 1S29 förordnades H. till
lärare i taktik och strategi vid
Ingenjörkårens läroverk, och 1S30 tillträdde
han den lärarplats i taktik, strategi
och krigshistoria vid Högre
artilleriläroverket å Marieberg, som han
innehade till 1857. För att främja
officersutbildningen, som vid denna tid inte
stod pà någon liög nivå, inrättade han
1831 i Stockholm en privat
läroanstalt, som han ledde till 1856 och där
även kravet på humanistisk bildning
skulle tillgodoses. H: s omsorg om
officerskårens bildning kom även till
uttryck i hans strävan att göra student
-ex. obligatorisk för officersbefordran,
och hans initiativ kröntes också med
framgång genom författningen 1835
om obligatorisk studentex. för
officerare. Reformen sågs till en början
med misstro på inflytelserikt håll,
men några tiotal år senare erkändes
allmänt de lyckliga verkningarna.
-—-H. utgav även läroböcker i artilleri,
fortifikation och krigshistoria, som
under många årtionden åtnjöto stort
anseende. Sedan han blivit chef för
Topografiska kåren, utverkade han
tillstånd att utgiva kårens kartverk,
vilket tidigare av politiska skäl
hemlighållits. Åren 1S33—35 och 1844—
60 redigerade han Krigsvet. akad:s
tidskr., där han själv publicerade ett
flertal artiklar. År 1836 blev han led.
av Krigsvet. akad. och var 1843—68
akad: s sekr. — Påverkad av generalen
J. P. Lefrén ivrade H. för modernare
grundsatser inom skolundervisningen.
Så förordade han ämnesläsning och
s. k. fri flyttning, införandet av
lan-castermetoden, utvidgning av
undervisningen i levande språk, förbud mot
aga o. s. v. En del av hans
pedagogiska idéer omsattes i praktiken vid
den tidigare av C. J. L. Almquist
ledda Nya Elementarskolan i
Stockholm. År 1846 blev han medl. av dess
direktion, vars ordf. han var
1862—-71. — H. tog livlig del i
försvarsdiskussionen, varvid han förordade
bibehållandet av indelningsverket,
kompletterat med en i fredstid övad
beväring. Han utgav ett flertal
uppmärksammade skrifter i frågan, bl. a. "Om
stående härar och folkbeväpning"
(1836), och tillhörde senare
Lantför-svarskommittén 1861—65. H. kom
sålunda i motsättning till milissystemets
förespråkare, vilka huvudsakligen
återfunnos i liberala kretsar, och drevs
småningom över till en rent politisk
polemik med den liberala oppositionen.
Det var naturligt, att H. med sin
nyromantiska grundsyn skulle komma
att omfatta konservativa idéer.
Framför allt motarbetade han tanken på
ministerstyrelse och parlamentariskt
statsskick, vilka han ansåg strida
mot grundlagen. — Sin politiska
verksamhet bedrev H. till en
början som journalist, varvid han
under 1830-talet medarbetade i Sveriges
Statstidn. för att senare övergå till
Post- och inrikes tidn:ar. I avsikt att
bryta den liberala pressens hegemoni
tog H. 1851 initiativ till en ny
konservativ tidn., Sv. Tidningen, som blev
ett på det hela taget regeringstroget
organ, även om den i många
väsentliga frågor förde en självständig
politik. År 1859 upphörde tidn. och
därmed också praktiskt taget H:s
verksamhet som journalist. Han
publicerade dock då och då inlägg i
kulturdebatten, särskilt i
undervisningsfrågor, samt utgav 1870 "Kriget mellan
Tyskland och Frankrike", ett arbete,
där han visade stort förutseende
rörande krigets utgång. År 1S67 valdes
H. av Västerb. läns landsting till led.
av Första K. Han förfäktade där sina
åsikter rörande försvaret och skrev
på dödsbädden ett ypperligt
anförande, som prof. H. L. Rydin i hans namn
uppläste vid behandlingen av
försvarsfrågan i Första K. — H. hade ett
oansenligt yttre, men lians entusiasm,
värmen i hans övertygelse och hans
förmåga att uttrycka sig i tal och
skrift gjorde, att lian utövade ett
avsevärt inflytande på
åsiktsbildningen i vårt land och mången gång kunde
genomdriva sina idéer. — Gift 1825
med Eva Lovisa (Louise) Svanberg.
— Litt.: Verner Söderberg m. fi.,
" J. A. H." (1936). F. M., (K. E. L.).
2. Hazelius, Artur Immmiuel,
Nordiska museets skapare och förste
styresman, f. 30 nov. 1833 i
Stockholm, † 27 maj 1901 därstädes,
begravd nära Hällestadsstapeln på
Skansen i Stockholm. Son till H. 1. — Efter
skolstudier dels privat och dels vid
Nya elementarskolan i Stockholm blev
H. student i Uppsala 1854 och
studerade huvudsakligen nordisk filologi
därstädes. Han blev fil. dr 1860. Åren 1860
—63 var han lärare i modersmålet vid
ovannämnda läroverk och 1864—68
lektor vid Högre lärarinneseminariet.
Vid sidan av en lärartjänst i en
privatskola ägnade lian sig sedan de
närmaste åren åt författarskap. Hösten
1872 började han sin verksamhet för
skapandet av ett sv. etnografiskt
museum, och som ledare för detta
kvarstod han ända till sin död. — Fadern,
som var en hängiven beundrare av det
götiska programmet och hade tillhört
Almquists Manhemsförb., lät sonen
växa upp i ett prästhem i Småland.
Under hans senare skolår liksom
under univ.-tiden fingo långa resor ock
fotvandringar under
mellanterminer-na ersätta den permanenta
lantvistel-sen. Dessa resor och färder utgjorde en
av impulserna till H:s livsverk, ock
de fortsattes under större delen av
hans liv. Vid sidan av de egentliga,
studierna i Uppsala spelade
deltagandet i de nordiska studentmötena ock
kontakten med skandinavismen en
synnerligen stor roll. Intrycken därav
satte spår i H:s samlararbete: Nord.
mus. kom att omfatta hela
Skandinaviens kultur. — Under läraråren i
Stockholm nedlade H. ett
omfattande-arbete på reformering av
modersmåls-undervisningen, bl. a. som medarb. i
den genom F. F. Carlsons försorg
utgivna "Läsebok för folkskolan"
(l:a-uppl. 1S68). I samband härmed
utgav H. "Fosterländsk läsning
förbara och ungdom" (1, 1868; ny uppl.
1869). År 1869 valdes han till sekr.
i det Nordiska rättstavningsmötet
och kom därigenom att invecklas i
en ganska omfattande polemik. H.,
som tidigare i en uppmärksammad
artikel i Sv. Literatur-Tidskr. 1868:
uppträtt mot bibelkommissionens
språkbruk och därvid anslutit
sig-till Rydqvists purism, kom i
rättstavningsfrågan i motsättning till
denne. I skriften "Om svensk
rätt-stafning" (1—2, 1870—71)
kritiserade lian Rydqvists etymologiska
stavningsprincip. — Alla dessa intressen
lämnade H. helt, när han 1872
grundade Skandinavisk-etnografiska
samlingen, som öppnades för allmänheten
följ. år och till sin huvuddel var
belägen i den s. k. Södra paviljongen,
Drottninggatan 71. Det närmaste
incitamentet till denna samling var en
strävan att bevara och som en enhet
sammanhålla en kollektion av sv.
folkdräkter, som visats på
Parisutställningen 1867, och de första åren spelade
folkdräkterna den mest
framträdande rollen i samlararbetet. Den
begynnande industrialiseringen och
omläggningen av jordbruksdriften och den
därmed följande allmänna nivelleringen
av vår gamla folkkultur öppnade
ögonen på åtskilliga personer för att
vår-gamla bondeodling i många
hänseenden var på väg att försvinna. I rask
följd grundades under denna tid
åtskilliga privata och allmänna samlingar av
allmogeföremål. I denna verksamhet
var det, som H. satte in sitt livsverk.
Med en sällspord energi och
målmedvetenhet under stora svårigheter ock
personliga uppoffringar skapade han
vårt centrala museum för folklig
kultur och vårt första friluftsmuseum.
H. ocli hans hustru gjorde otaliga
resor i snart sagt alla delar av landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
