Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hedberg, Tor - 4. Hedberg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedberg 342 Hedberg
Tor Hedberg.
slöt lian sig mer odelat till den sv.
1890-talsrörelsens strävanden. Hans
diktning visade redan genom sin
övergång till nya former, att lian
tagit intryck av den nya tiden och
dess män. Hans temperament såväl
som hans konstnärliga uttryck voro
dock för tunga och bundna för att
han skall kunna karakteriseras som
renodlad nittiotalist. År 1896 utgav
han ett häfte "Dikter", vittnande
om skönhetslidelse men också om
ensamhet och främlingskap. Mer
betydande är dock hans flödande
dramatiska alstring, varav den mest
typiska 1890-talsprodukten är
idédramat "Gerhard Grim" (1897),
skrivet på prosa och blankvers. Där ställes
ett för H. betecknande problem:
motsatsen mellan tankens värld,
skönhetslivet å ena sidan, sinnevärlden med
dess frestelser å den andra. Mannens
verk ställes i motsats till hans kärlek
till kvinnan, som hotar fullföljandet
av detta verk. Bland H:s övriga
arbeten för scenen förtjäna nämnas det
muntra lustspelet "Guld och gröna
skogar" (uppf. 1895, tr. 1903), de
djupsinniga, symboliska dramerna
"Giorgione" och "Antonios frestelse"
(1901), också de behandlande konsten
och livet som stridiga kraftfält, ocli
vidare "Karlavagnen" (1910) och
"Borga gård" (1915). Men H:s största
skådespel och mest betydande
diktskapelse överhuvudtaget är "Johan
Ulfstjerna", utg. 1907, tre år efter
det den finländske nationalhjälten
Eugen Schauman dödat
generalguvernören Bobrikov. Det är ett verk
buret av innerlighet och kraftfullt
patos i förening. Johan Ulfstjerna,
som reser sig ur försoffning och
ynklighet och utför en stor och befriande
gärning, är den mest levande
gestalten i Tor Hedbergs diktning. Också
H: s senare produktion upptages
framför allt av dramatisk diktning,
däribland de två sköna idédramerna i
klassisk dräkt "Perseus och
vidundret" (1917) och "Teseus, konungen"
(1921), lustspelen
"Nationalmonu-mentet" (1923) och "Vad kvinnan
vill" (1924) samt det färg- och
stämningsmättade skådespelet
"Rem-brandts son" (1927). II:s lyriska
produktivitet manifesterade sig i
ytterligare tre diktsamlingar: "Sånger och
sagor" (1903), "Vandraren och andra
dikter" (1910) och "Hemmets sånger"
(1922). Hans lyriska form
utvecklades mot en allt större enkelhet och
innerlighet. Som kritiker ägde H. en
säregen pondus, baserad på rik
beläsenhet ooh en säker och avvägd smak.
Hans konstkritiska insats blev av
särskild betydelse genom det stöd ban
gav Konstnärsförb. Urval av lians
förnäma konst- och litteraturkritiska
skriftställarskap utgöra "Ett
decennium" (1—3, 1912—13) och "Konst
och litteratur" (1939). H. författade
vidare monografier över bl. a. Zorn
(1—2, 1923—24), Bruno Liljefors
(1902 och 1906), Richard Bergh (1903)
oeh Karl Nordström (1905). — Gift
1911 med skådespelerskan Stina H., f.
Holm (H. 7). — Litt.: H. Ahlenius,
"T. H. En studie över hans diktning"
(1935). J. E.
4. Hedberg, Karl Birger, regissör,
f. 3 maj 1866 i Stockholm. Bror till
H. 2 och H. 3. — Efter att 1884 lia
avlagt mogenhetsex. debuterade H.
1886 som Valentin i "Faust" vid det
Engelbrecht-Hwasserska sällskapet.
Åren 1887—89 var H. knuten till Nya
(sedermera Sv.) teatern i Stockholm
och 1889—93 till Hjalmar Selanders
sällskap. Därefter följde några åt
litterär verksamhet ägnade år,
varunder han bl. a. författade de tre
komedierna "Syskon", "En äkta man"
och "Hjärtats begär". Ären 1900—
11 var H. förste regissör vid Sv.
teatern och 1911—29 vid Dramatiska
teatern. Under sin verksamhet vid
Dramatiska teatern utförde han ett
betydande antal insceneringar, varibland
kunna nämnas T. Hedbergs "Johan
Ulfstjerna", Hj. Söderbergs
"Gertrud", Ibsens "En folkfiende" och
"Hedda Gabler", Oehlenschlägers
Karl Hedberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
