Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hedberg, Anders - 2. Hedberg, Olle - 3. Hedberg, Ruth - Hedbom, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedberg
344
Hedbom
lampsindustrin, Luma, i Stockholm
1930 och British Luma, Glasgow, var
H. en av de främsta drivande
krafterna och gjorde därvid betydelsefulla
insatser framför allt som
propagan-dist i tal och skrift. H. var styr.-led.
av Sv. Lumaförb. 1931—40. Är 1937
utsändes H. av Kooperativa förb. till
Förenta staterna på en omfattande
föreläsningsturné om sv. kooperation
och sv. socialpolitik. H., som besökt
Förenta staterna flera gånger, äger
ingående kännedom om amerikanskt
affärsliv och amerikansk kultur. Han
tjänstgjorde 1943—45 som verkst. dir.
i Beader’s Digest ab., som utger tidskr.
Det bästa, för vilken H. var red., och
återvände därefter till sin
verksamhet i Kooperativa förb. — H. utsågs
till led. av Internat,
handelskammarens distributionskommitté 1932 och
av Internat, arbetsbyråns
rationaliseringskommitté 1936. — Gift 1) 1920
—29 med Margareta Tigerschiöld; 2)
1937 med Erna Kulisek. M. D.
2. Hedberg, Gari Olof (O 11 e),
författare, f. 31 maj 1899 i Norrköping.
Bror till H. 1. Efter studentex. i
Stockholm 1919 studerade H. ett par
år vid Stockholms högskola, bl. a.
litteraturhistoria, företog några resor
till utlandet och bosatte sig därefter,
i samband med sitt giftermål, på
en gård i Verveln i Östergötland. Han
gjorde 1930 en uppmärksammad debut
med "Bymmare och fasttagare", en
roman om en ynglings misslyckade
försök att bryta sig ut ur den
konventionella kulturmiljöns tvång,
fortsatte med den på högskoleminnen
byggda "Skära, skära havre" (1931)
och vann sitt konstnärliga genombrott
med "Får jag be om räkningen"
(1932), i vars skildring av en
hjärtsjuk handelsresandes sista dagar
insprängts reflexioner om livets värde,
senare återupptagna i "Jag är en
prins av blodet" (1936), där hjälten av
egen vilja går i döden. Kärleken
mellan mannen av börd och kvinnan av
folket liar skarpsynt men ändå
varsamt behandlats i "Fria på narri"
(1933) ocli dess fortsättning "Iris och
löjtnantshjärta" (1934), där han på
allvar riktar satiren mot
borgerlighetens avarter, medan den olyckliga
kärleken till en brottsling analyseras
i den moraldebatterande "Att få
tillhöra dig" (1935) och en gammal
stillsam fröken, fri från alla passioner,
får sitt porträtt påminnande om
"sagans goda fé" i "Josefine eller Säg
det med blommor!" (1940). I
romantrilogin "Grop åt andra" (1937),
"Mota Olle i grind" (1938) och
"Stopp! Tänk på något annat"
(1939; samtliga utgivna i ett bd
1945 under titeln "Karsten
Ivirsewet-ter"), skildras hur den företagsamme
Olle Hedberg.
unge Karsten Kirsewetter från sitt
gröna självsvåld utvecklas och
mognar till allvar ocli ansvarskänsla. I
romanserien "Vad suckar
leksakslådan?" (1941), "Sista sommarlovet"
(1942), "Vackra vita tänder" (1943),
"Slå dank" (1944) och "Den felande
länken" (1945) äro de tre
förstnämnda volymerna skarpsinniga ocli fint
kännande studier i
ungdomspsykologi, i vilka H. mera konsekvent
utnyttjat motivet far och son. Fjärde
och femte delarna, som skildra den
unge Bo Svenningssons utveckling
till en vuxen och mogen människa,
accentuera ytterligare det drag av
fylligare och mindre bitter
människoframställning, som efter hand kommit
till synes hos H. Utan att uppge
kravet på avslöjande av
lagbundenheten i de mänskliga beteendena har
H. i denna serie bitvis infört ett
metafysiskt perspektiv, som ger ökad
inre spänning åt hans syn på
personlighetens problem. Ett avsnitt
av den fjärde delen, betitlat
"Lindras livets kval av likars jämmer?",
gavs under namnet "Rabies" som
drama i Hälsingborg 1945. -—■ H.
ansluter sig knappast till någon
litterär tradition inom landet utan
lians mönster torde vara att söka
hos den franska naturalismen, med
vars teknik och stilideal hans
skildringskonst företer stora likheter. Hans
författarskap står därför ganska
isolerat i sv. modern litteratur, där
lian intar en rangplats. Han har —
med stöd av kritik och publik — nått
denna position icke på grund av
frodig berättarfantasi, tv de yttre
händelseförloppen äro i hans böcker
torftiga och föga märkliga, utan på grund
av sin klara och diskreta
framställningskonst och sin säkerhet som
psykolog och moralist. Inom sitt
begränsade område är han en naturalist,
som — ibland med pinsam noggrann-
het —- registrerar miljöns detaljer på
ett sätt, som förhöjer den
misantro-piska grundstämningen. I en sober,
exakt och etsande stil —
kännetecknad även av inströdda personliga
reflexioner, som ibland kunna antaga
epigrammets distinkta, allmängiltiga
form — har lian genom hela sitt
författarskap med osviklig precision
vänt sin ironi och satir mot
borgerlig brackighet, egoism och fåfänga.
Mycket av hans bitterhet och cynism
är dock endast en förklädnad för
desillusionerad idealitet ocli verklig
medkänsla. Han ger — ehuru inte lika
ofta — positiva karaktärsteckningar
av den grupp människor han
sympatiserar med: de stillsamma,
eftertänksamma, uppoffrande och föga
beskäftiga. Världshändelserna — speciellt
första världskriget — lia indirekt satt
avgörande spår i hans författarskap.
Åt den aktuella debatten av
tidsidéerna har detta däremot ägnats endast
i begränsad omfattning. Mest
påfallande är den antinazism, som kommit
till uttryck i vissa av romanerna och
som 1939 fick sin skarpaste
formulering i "Ut med blondinerna!", en av
de tyska judeförföljelserna föranledd
satir. — Gift 1923 med förf. Ruth H.,
f. Gollin (H. 3). — Litt.: H. Ahlenius
i Bonniers litterära magasin 1937;
ö. Lindberger i Ord och Bild s. å.;
S. Ahlgren, "Orfeus i folkhemmet"
(1938); A. Strindberg, "Människor
mellan krig" (1941). B. A.
3. Hedberg, Ruth Ingår,
författarinna, f. 8 juli 1900 i
Staffans-torp, Malmöh. län. Föräldrar:
grosshandlaren Fredrik Collin och
He-lene Pehrsson. — H. avlade
studentex. i Stockholm 1920 ocli fil.
kand.-ex. vid Stockholms högskola 1925. —
Hon debuterade under pseudonymen
Elsa Eschillius med romanen "En
vecka i Skåne" (1934), en kvick satir
över mänsklig lumpenhet av olika
arter. I sin följ. roman "Fru Dygd
och fru Lusta" (1942) liar II.
ytterligare utvecklat genren. Med
träffsäker psykologi nagelfar lion där de
mindre tilltalande sidorna hos ett par
kvinnliga representanter för
Stockholmsbourgeoisien. I fråga om stil,
teknik och motivval företer hon
tydliga likheter med maken, men äger
självständighet speciellt inom
områden, där hennes kvinnliga
iakttagelseförmåga och goda
karakteriserings-konst komma till sin rätt. —• Gift 1923
roed förf. Carl Olof (Olle) Hedberg
(H. 2). B—z.
Hedbom, Karl Johan, läkare,
far-makolog, f. 4 juli 1859 i Sala, † 2
okt. 1924 i Uppsala. Föräldrar:
hyttarbetaren Anders H. och Johanna
Evert. —- Efter mogenhetsex. i
Uppsala 1879 blev II. fil. kand. där 18S2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
