Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Heintze, Wilhelm - 3. Heintze, Gustaf - Hejdenberg, Ferdinand - Heland, Martin - Heland, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heintze
389
von Heland
1889 en koralbok. — Gift 1875 med
Anna Carolina Wilhelmina Edman.
G. P.
3. Heintze, Gustaf Hjalmar,
tonsättare, musiker, f. 22 juli 1879
i Jönköping, † 4 mars 1946 i
Saltsjöbaden. Son till H. 2. —- H. var
elev vid Musikkonservatoriet 1897—
1900, dä han blev musikdir. Är 1910
blev han organist i Maria kyrka i
Stockholm, och 1902—18 var han
lärare i Richard Anderssons
musikskola där. Statens
tonsättarstipen-dium innehade han 1920—25. Han
valdes till led. av Mus. akad. 1942. —
H. började som konsertpianist men
framträdde sedan alltmera som
tonsättare av omisskännligt egen typ
men med inslag från musiker som Max
Reger och Christian Sinding. Bland
hans stora verk, präglade av frisk
omedelbarhet och gediget kunnande,
må nämnas två violinkonserter —■
därav den ypperliga nr 2 i e-moll (1922)
— fyra pianokonserter, varav den sista
(för två pianon i a-moll, 1936) utgör
hans huvudverk, två pianokvintetter
och två pianotrios. Bland publicerade
verk av H. märkas främst deni ståtliga
balladen för piano (1916) samt "4
pianostycken" (s. å.) och pianotrio i
h-moll, op. 17 (1944). —Gift 1909med
Nathalia Eklundh. G. P.
Hejdenberg, Peter Ferdinand,
baptistpredikant, f. 18 nov. 1827 i
Visby, † 4 okt. 1899 i Sundsvall.
Föräldrar: styrmannen Johan H. och
Greta Nordal. — Från fjorton års
ålder måste H. försörja sig själv. År
1846 fick han plats hos den
rose-nianske körsnären David Forssell och
blev följ. år omvänd genom en
predikan av Rosenius. Tills, med Forssell
gjorde han talrika predikoresor och
affärsresor i mellansv. bygder, höll
konventiklar och handlade med
pälsverk på marknaderna. I gemenskap
med Forssell drogs han till baptismen
under inflytande av den kände
sjömannen Fredrik Nilsson, som 1848 bildat
den första sv. baptistförs. Baptistiskt
döpt i Hamburg 1854 ordinerades han
till predikant och erhöll fullmakt att
förrätta dop. Medan hans hustru
under stora svårigheter skötte hans
pälsvaruaffär i Örebro, startad 1851,
ägnade sig H. åt sin religiösa kallelse
och grundade ett flertal baptistiska
förs. År 1857 slog han sig ned i
Sundsvall, där han grundade en
körsnärs-firma och blev en av stadens mest
betrodda män. —- H. utsattes för
många slag av förföljelse, hans barn
blevo tvångsdöpta, och själv blev han
många gånger häktad eller bötfälld
för brott mot konventikelplakatet
eller den tidens passförordningar.
Genom sitt besinningsfulla väsende, sin
utomordentliga vältalighet och sin fri-
Ferdinand Hejdenberg.
modighet blev han en av
religionsfrihetens främsta pionjärer i Sverige. —
Gift 1851 med Charlotta Ottilia
Landin. — Litt.: Emil Herlenius, "P. F.
H. En levnadsteckning" (1934). G. C.
Heland, Martin (Mårten)
Rudolph, grafiker och målare, f. 6 april
1765 i Björkviks skn, Södermani. län,
† 27 mars 1814 i Stockholm.
Föräldrar : mönsterskrivaren Gustaf Magmis
H. och Sara Lotta Aulin. — H. kom
efter bröderna Elias och Johan
Fredrik Martins hemkomst från England
1780 i lära hos dessa och utbildade
sig i olika grafiska metoder, ss.
linjeetsning, akvatinta, kopparstick i
punktmaner och mezzotint; han blev
också en skicklig tecknare och
akvarellmålare. L. Masreliez nämnes även
som hans lärare i teckning. H. var
bröderna Martin behjälplig både med
etsandet och akvarellerandet av deras
arbeten; år 1786, då bröderna
separerat, trädde han i Johan Fredrik
Martins tjänst. H:s konst visar starkt
beroende av den martinska tekniken
och uppfattningen, men som
kontur-etsare kunde han i sin trådlikt fina
linjestil och sin förmåga att samordna
den stora detaljrikedomen till en
helhet t. o. m. överträffa sin lärare
Johan Fredrik Martin, och som
akva-tintakonstnär räknas han jämte denne
som Sveriges främste. Hans grafiska
blad, som huvudsakligen utgöras av
landskapsutsikter eller
Stockholmsvyer, ofta med småfigurigt staffage,
äro utförda efter egna eller andras
förlagor och de flesta i akvatinta eller
konturetsning. Särskilt har han
arbetat efter Elias Martins teckningar
och akvareller; bland de mest kända
av sådana blad märkas aderton
stycken etsningar med motiv från
Forsmark i Uppland. Sannolikt har lian
även utfört det grafiska arbetet i en
mängd av de topografiska blad i
akvarellerad etsning, som utgivits i Elias
Martins namn, men som denne i
verkligheten endast gjort förlagorna till.
Efter J. Gillbergs död (1793)
uppdrogs åt H. att fortsätta graverandet
av Gustav III:g medaljhistoria; han
utförde endast åtta blad, varefter
arbetet avstannade. För A. F.
Skjölde-brands "Voyage pittoresque au Cap
Nord" (1801—02) etsade han sjutton
stycken av akvatintabilderna efter
utgivarens teckningar. Åren 1802—06
vistades H. på statsstipendium i Paris,
dels för att ytterligare förkovra sig
i teckning och akvatintametoden, dels
för att övervaka graveringen för
franska uppl. av Gustav III: s skrifter;
efter hemkomsten var han bl. a.
sysselsatt med att utföra gravyrer för
sv. uppl. av detta verk. Bland H:s
mest bekanta arbeten kunna
ytterligare nämnas två utsikter från
Sture-hof i Södermanland i akvatinta,
"Caf-fe-Beslaget" (akvatinta efter P.
Nord-qvists målning), "Eldsvådan på
Riddarholmen år 1802" och "Utsigt af
Höganäs stenkolsgrufvor" (båda efter
andras förlagor) samt "Skridskobanan
vid Haga" (efter egen teckning). Bland
hans talrika akvareller märkas en
serie Stockholmsvyer i
miniatyrformat (Hj. Wicanders saml., Nat. mus.).
— H. fick titeln k. hovgravör och blev
led. av Konstakad. 1796. Omkr. 1809
avbröt en sinnessjukdom hans
verksamhet. — Ogift. — Litt.: H. Frölich,
"Bröderna Elias och Johan Fredrik
Martins gravyrer" (1939). B. W.
Heland, von, ätt vars äldste kände
stamfar, Anders Sverkersson (f. 1570,
† 1650), var bonde på Hästa gård i
Skönberga skn, östergötl. län. Efter
denna gård bildades släktnamnet
Heland av hans sonsöner; bland dem
märkes reg.-kvartermästaren Claes
Eriksson Heland (f. 1645, † 1731),
vars son Gustaf, slutligen kansliråd
(f. 1680, † 1759), 1727 adlades med
namnet von H. Dennes äldste son,
statssekr. Johan von H. (f. 1713, †
17S6), blev farfar till bröderna
majoren i Jönköpings reg. Carl Gustaf von
H. (f. 1786, ‡ 1831) och
överstelöjtnanten och intendenten i styr. för
Telegrafverket Isak Fredrik von H. (f.
1801, † 1890), stamfäder för ättens
nu i Sverige levande båda grenar. Till
den äldre av dessa hör Carl Gustaf
von H:s sonsons son, kaptenen och
godsägaren Erik von H. (se nedan).
Till den yngre grenen hörde Isak
Fredrik von H:s son, översten Frans
Isak von H. (f. 1843, † 1923), som
även framträdde som tonsättare; han
utgav en rad enkla, melodiösa och på
sin tid uppskattade sånger ocli skrev
musiken ocli delvis även texten till
flera operetter, som med viss
framgång uppfördes på olika
stockholmsscener under 1S70- och 1880-talen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
