Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellner, Brynolf - 1. Hellner, Johannes - 2. Hellner, Erik - Hellners, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellner
306
Hellners
vid Stockholms högskola. Han tog
flitigt del i de stora kulturhistoriska
inventeringsarbetena under 1020-talet,
bl. a. Nord. mus:s
prästgårdsundersökningar, snabbinventeringen av
Sveriges kyrkor, Samfundet S:t Eriks
stockholmsregistrering m. m. Efter en
kortare tid vid Stat. hist. mus. knöts
H. 1930 till Nord. mus., där han 1932
blev amanuens och 1942 andre
intendent vid museets avd. för de högre
stånden. H. har under senare delen av
1930-talet fortsatt Sigurd Wallins
arbeten ss. ledare för undersökningar
av hantverk, herrgårdar, boställen och
städer. I hans vetenskapliga
författarskap ingå verk om herrgårdsväsen,
stadskultur, kyrkobyggnader,
gravmonument, järnsmide, silversmide,
bruksförhållanden och skråväsen. H.
är sedan 1942 medl. av Sv.
musei-mannafören:s styr. samt riksordf. i
Sv. ungdomsringen för bygdekultur.
— Gift 1931 med Hedvig (Hedda)
Sofia Svedelius. M. R—g.
1. Hellner, Johannes, jurist,
politiker, finansman, f. 22 april 1S66 i
Svedala skn, Malmöh. län. Föräldrar:
folkskolläraren Sören Hansson ocli
Hanna Persson. — Efter
mogenhetsex. 1885 blev H. fil. kand. 18S7, jur.
kand. 1891, jur. lic. 1895 och jur. dr
1896 på avh. "Hustrus förmåga af
rättshandlingar enligt svensk
förmögenhetsrätt" (1895), allt i Lund. Hans
uppsats till 1896 års nordiska
juristmöte, "Om giltigheten af utomlands
ingångna äktenskap" (1896), väckte
på sin tid mycken uppmärksamhet. År
1896 utnämndes H. till docent i
civilrätt i Lund men avbröt redan 1897
sin lovande vetenskapliga bana för
att ägna sig åt praktiska uppgifter
av skilda slag. År 1897 tjänstgjorde
H. som sekr. i riksdagens särskilda
utskott för bankfrågan, blev 1898
adjungerad led. av Svea hovrätt, 1899
led. av lagbyrån och 1902 byråchef
för lagärenden inom Justitiedep. samt
konstituerades samtidigt till
revi-sionssekr. På denna nyckelpost i sv.
lagarbete gjorde H. under en kort tid
en mycket betydelsefull insats. Efter
att ha tjänstgjort som sekr. vid
Karlstadskonferensen 1905 blev han
konsultativt statsråd i den första
staaff-ska ministären s. å., och då denna
avgick 1006, utnämndes H. till
justitie-råd vid endast fyrtio års ålder. Hans
stora praktiska begåvning och intresse
för ekonomiska frågor drog honom
emellertid över till näringslivet,
varför han redan 1007 avgick som
justi-tieråd för att bli dir. i Sv.
trävaru-exportfören., där han kvarstannade
till 1911. Därmed trädde H. i
förbindelse med det sv. näringslivets stora
expansion under 1900-talets första
årtionden. Han har sedan handhaft en
Johannes Hellner.
mängd uppdrag i olika företag ocli
överallt givit prov på sin ekonomiska
framsynthet och eminenta
arbetsförmåga. Bland de många olika
uppgifterna kunna nämnas ledamotskap i
styr. för Stockholms enskilda bank
(1044—46 ordf. där), trafikab.
Grängesberg—Oxelösund, ab. P. A.
Norstedt & söner, Luossavaara—
Kiirunavaara ab., Lifförsäkringsab.
Nordstjernan och ordförandeskap i ab.
Nordiska kompaniet, Orrefors bruks
ab. m. m. Även i offentliga värv har
H. varit flitigt anlitad. Han var sv.
delegat vid fredskonferensen i Haag
1907 och utsågs s. å. till led. av
Permanenta skiljedomstolen där. Åren
1010—11 var H. liberal led. av Första
K. och under urtima riksdagen 1014
av Andra K. Under sin korta
riksdagsmannabana deltog H. även i
utskottsarbetet, bl. a. som led. av
kollektivavtalsutskottet 1910—11 (ordf. där
1911) ocli av det s. k. tobaksutskottet
1914. Åren 1909—14 var H.
tryckfri-hetskommitterad och beklädde 1912—
17 den betydelsefulla ordf.-posten i
processkommissionen. Sin mest kända
insats har han emellertid gjort som
utrikesminister i den Edénska
koalitionsministären 1917—20. Det var i
en ytterst brydsam tid som H. övertog
utrikesledningen. Det första
världskriget befann sig i sitt slutskede och
det gällde för Sverige att trots
påfrestningar av olika slag fullfölja den
traditionella neutralitetspolitiken ocli
bl. a. ta ställning till de ömtåliga
Finlands- oeh Ålandsfrågorna.
Särskilt gällde det att hos västmakterna
återställa det åtskilligt rubbade
förtroendet till Sveriges
neutralitetsvilja och säkerställa de för vår
folkförsörjning vid denna tidpunkt
livsviktiga förbindelserna väster ut. Som
utrikesminister verkade H. efter
kriget för Sveriges inträde i
Nationernas Förbund. H. lyckades i de flesta
av sina strävanden, vilket väl torde
sammanhänga med den realistiska
blick och det sinne för praktisk
politik, som utmärkt II: s offentliga
gärning. På Utrikesdep:s uppdrag liar
han sammanställt oeh utgivit
dokument till belysning av Sveriges
politik gentemot Finland och dess
inställning till Ålandsfrågan 1918:
"Memorandum rörande Sveriges politik i
förhållande till Finland under tiden från
Finlands s j älvständighetsf örklaring
till det finska inbördeskrigets slut"
(1936). — H. blev serafimerriddare
1920. — Gift 1915 med Agnes Ekman.
’ B. E—r.
2. Hellner, Erik Seved
Johannes, tandläkare, f. 26 juli 1894 i
Torekov, Kristianst. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Anders Nilsson och
Elin Hansson. Systerson till H. 1.
— Efter studentex. i Lund 1913
avlade H. tandläkarex. 1918. Han
studerade krigsskador vid
käklasarettet i Düsseldorf 1917. År 1919
öppnade han praktik i Jönköping,
vilken han 1926 flyttade till Djursholm,
och sedan 1940 är han praktiserande
tandläkare i Stockholm. Han
tjänstgjorde vid Tandläkarinst. som
assistent 1926—27 och som tf. laborator
1027—31 samt är chef för
Serafimer-lasarettets tandpoliklinik sedan 1034.
—- H. har blivit känd genom sina
undersökningar rörande tandpulpan,
varvid han främst ägnat intresse åt
dess biologiska egenskaper, patologiska
anatomi och sjukdomsbehandling, och
i en rad uppsatser har han ur
experimentell synpunkt behandlat pulpans
förändringar. Därjämte har han
studerat bl. a. rotbehandlingen och
tandrötan, särskilt tandrötan orsakad av
kosten. H. har varit styr.-led. i Sv.
tandläkaresJällskapet 1933’—35 och
sedan 1941 samt tillhör sedan 1931
redaktionen för dess organ Sv.
tand-läkaretidskr., vars huvudred, han blev
1940. Han är även red. för tidskr.
Acta odontologica scandinavica sedan
1941. — Gift 1) 1924—33 med Sara
Emilia Kellgren-, 2) 1934—36 med
förf. Solveig Viveka Starfelt; 3) 1939
med Britta Nielsen. S. L.
Hellners, Einar Julius,
affärsman, försäkringsman, f. 21 april 1888
i Gråmanstorp skn, Kristianst. län.
Föräldrar: grosshandlaren Jacob
Jacobsson och Elledina Nilsson. — Efter
mogenhetsex. 1906 i Hälsingborg
utexaminerades H. 1907 från Göteborgs
handelsinst. S. å. anställdes han som
tjänsteman vid faderns kontor i
Hälsingborg. Bedan påföljande år
fortsatte han emellertid sina studier,
denna gång utomlands. Åren 1008—11
tillbragte lian sålunda i Tyskland,
England, Frankrike och Byssland,
där han bedrev merkantila studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
