Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Henning, Uno - Hennings, Lennart, pseud. för Berg, Ruben G:son - Hennings, släkt - 1. Hennings, Rudolph - 2. Hennings, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henning
414
Hennings
2. Henning, Knut Uno,
skådespelare, f. 11 sept. 1S95 i Stockholm.
Bror till H. 1. — Efter att 1911—13
ha genomgått Schartaus handelsinst,
blev H. antagen till elev vid
Dramatiska teaterns elevskola, där han
tillbragte åren 1915—17; sistn. år antogs
lian till premiärelev samt erhöll 1918
anställning som skådespelare. Han
stannade vid Dramatiska teatern till
1925, varefter han en kortare tid var
engagerad vid Vasa-Teatern under A.
Ranfts ledning. Han liar därefter
tillhört ensemblerna vid Oscarsteatern
(1926—27), Dramatiska teatern (1927
—29), Blanche-Teatern (1930—31),
Oscarsteatern (1930—31), Gösta
Ekmans scener (1931—35). Sedan sistn.
år är han engagerad vid Dramatiska
teatern. — H. erhöll redan som ung
vid Dramatiska teatern mycket
betydande roller i ganska tät följd, bl.
a. titelrollen i Strindbergs "Mäster
Olof", versupplagan, och bar upp den
med ett markant, lidelsefullt
scen-temperament, som understöddes av en
ypperlig apparition. Senare erhöll H.
roller även inom andra genrer; en
utmärkt och intensiv prestation var
Claude i Bollands "Spelet om
kärleken och döden". H:s gestaltning av
den fanatiske idealisten Féréol i
"Diktatorn" av Jules Romains och
senare, 1933, av Larry Renault i
Kaufman och Ferbers "Middag kl. S"
visade, att i honom fanns inte bara
en scenisk lyriker med ett intensivt
temperament utan kanske framför
allt en ypperlig
karaktärsskådespelare. Under sina senare år vid
Dramatiska teatern har lian skapat en serie
lysande karaktärsstudier, bland vilka
märkas Brutus i Shakespeares
"Julius Cæsar" och Jacques i "Som ni
behagar", Karl-Johan i S. Stolpes
"Döbeln", Ejlert Lövborg i Ibsens
"Hedda Gabler", Antonius i
Shakespeares "Köpmannen i Venedig" och
Jodl i M. Stiernstedts "Attentatet".
Uno Henning.
Samtidigt som han tolkat
härskargestalter som Karl-Johan har hans
lyriska ådra fått utlopp i roller som
titelrollen i S. Lagerlöfs "Gösta
Berlings saga" och Mortimer i Schillers
"Maria Stuart". H. har i sådana roller
givit prov på en
karaktärsframställ-ning på höjden av vad sv.
skådespelarkonst f. n. kan uppvisa. Han kan ge
uttryck åt en naturlig upphöjdhet och
nobless, som särskilt kommer till sin
rätt i skildringen av förbrända,
desillusionerade gestalter. En viss
benägenhet för forcering har med åren
ersatts av ökad balans i tekniken.
Karakteristiska drag i H:s konst samlades
i det utmärkta spanska porträttet —
mättat av ödesmärkt lidelse — av
Leonardo i Lorcas "Blodsbröllop". H:s
naturliga fallenhet för kostymspel, både
i plastik, röst och förmåga att bära
upp en dräkt, har medfört, att han
mindre begagnats i den moderna
repertoaren, särskilt komedin, ehuru lian
också på detta område har nått vackra
framgångar. — Gift 1926 med Ragni
Wetlesen, f. Wærn Frisell, vars dotter
i första äktenskapet, skådespelerskan
Eva H. (f. 1920), under 1940-talet
uppmärksammats i flera filmroller.
S. T.
Hennings, Lennart, pseud. för
Berg, Ruben G:son.
Hennings, släkt av tyskt ursprung,
vars äldste kände medl. var
godsägaren Johann Christoph H. (f. 1745, †
1S04), som innehade flera egendomar
i Mecklenburg. Hans son, godsägaren
Johann Christoph H., blev far till
godsägaren Rudolph Wilhelm Friedrich
Hermann H. (f. 1810, † 1884), som
några år vistades i Danmark och 1845
flyttade till Sverige, där han
förvärvade Nblhaga egendom invid
Alingsås. Söner till den sistnämnde voro
jordbrukaren Rudolph H. (H. 1),
fartill pedagogen Beth H. (H. 3), samt
borgmästaren i Trosa William Oscar
H. (f. 184S, † 1889), far till
diplomaten Einar H. (H. 2). S. L.
1. Hennings, Rudolph Theodor
Alexander, jordbrukare, f. 12 dec. 1S41
på Baadesgaard, Laaland, Danmark,
† 24 juni 1921 på Lugnhamn i Eds
skn, Stockholms län. Föräldrar:
godsägaren Rudolph Wilhelm Friedrich
Hermann H. och Frieda Johanne
Clausen. — H. kom vid fyra års ålder till
Sverige, blev efter skolgång i
Alingsås och Skara student i Uppsala 1859
och utexaminerades från Ultuna
lant-bruksinst. 1863. Han var inspektor
på Nolhaga vid Alingsås 1863—66,
förvaltare på Sätuna i Björklinge skn,
Uppsala län, 1866—71 samt
föreståndare och förste lärare vid Örebro
läns lantbruksskola på Lund 1871—
77. Han arrenderade Vallstanäs i
Norr-sunda skn 1877—1910 och Sanda i
Kudolph Hennings,
Österhaninge skn 1910—20, båda i
Stockholms län. — H. var led. av
Ul-tunaikommittén 1877 och av styr. för
Ultuna lantbruksmst. 1878—89 samt
adjungerad led. av styr. vid inst:s
omorganisation 1891. Av
Lantbruks-akad. var han led. sedan 1884 och
föredragande på dess lantbruksavd.
1894—1919, och i Stockholms läns
hushållningssällskap tillhörde han
bl. a. förvaltningsutskottet 1889—
1918, varjämte har var led. av
större styr. för Allm. sv. utsädesfören.
i Svalöv 1890—92. Bland
betydelsefullare åtgärder till lantbrukets
höjande, som tillkommo på H:s initiativ
eller genom hans medverkan, märkas
ordnandet av de allm. sv.
lantbruksmötena 1886—1906 samt inrättandet
av maskin- och
redskapsprovnings-anstalter i Ultuna och Alnarp 1897
och av hushållningssällskapens lokala
fältförsök 1900; han tillhörde styr. för
provningsanstalterna 1897—1918,
därav som ordf. från 1906, oeh var ordf.
i styr. för fältförsöken 1900—06 samt
blev, då försöksverksamheten 1907
uppgick i Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, v.
ordf. i anstaltens styr. I tillkomsten
av bl. a. lantbruksriksdagen (sedan
1906) och av 1907 års arrendelag tog
han aktiv del. Han erhöll Illis quorum
1906 och Stockholms läns
hushållningssällskaps guldmedalj s. å. samt
blev hedersled, i Lantbruksakad. 1907
och fick dess stora guldmedalj 1913.
— Gift 1870 med Louise (Lisen)
Charlotta Boberg. S. L.
2. Hennings, Einar, diplomat,
f. 2 dec. 1884 i Eskilstuna. Föräldrar:
borgmästaren William Oscar H. och
Talborg Dahlström. Brorson till H. 1.
— H. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1903 och blev jur. kand. i
Uppsala 1907. Efter sex års tings- och
domartjänstgöring inträdde han i
Finansdep. ocli avancerade 1917 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
