Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herner, Sven - Hernlund, släkt - 1. Hernlund, Hugo - 2. Hernlund, Vilhelm - Hèrnod, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hernlund
431
Hèrnod
Hugo Hernlund.
har han främst behandlat gamla
testamentets religion. För sin religiösa
åskådning har han verkat som
med-red. av tidskr. Kristendomen och vår
tid. I "Bibeln eller den heliga skrift
med förklaringar" (1—3, 1931—39)
har han sammanfattat sin exegetiska
åskådning. Vid kyrkomötet, där han
representerat Lunds teologiska
fakultet 1910, 1925, 1926 och 1929, har
han bl. a. hävdat en evangelisk
uppfattning om bekännelseskrifternas
auktoritet och prästlöftenas innebörd.
Han var stadsfullmäktig i Lund 1923
—34. — Gift 1900 med Jenny Emilia
Maria Aurén. G. C., (B—z).
Hernlund, släkt, härstammande
från Västergötland. Den ledes
sannolikt tillbaka till en ryttare Nils från
Herrlunda (nu Härlunda) skn i
Skarab. län, vilkens tillnamn skrives
dels Herrlund, dels Hernlund. Den
äldste med visshet kände stamfadern,
vaktmästaren vid
inkvarteringskommissionen Jonas H. (f. omkr. 1738,
† 1782) möjligen son till ryttaren Nils,
blev stamfar för släktens Eksjögren,
och dennes yngre bror, bryggaren i
Marstrand Erie H. (f. 1753, † 1802),
blev stamfar för Göteborgsgrenen. Till
den förra hörde Jonas H:s sonsons
son, landskapsmålaren Carl Ferdinand
H. (f. 1837, † 1902), till den senare
Erie H:s sonsons son,
läroverksrektorn och kommunalpolitikern HugoH.
(H. 1). En son till den senare är
kartografen och kommunalpolitikern
Vilhelm H. (H. 2).
1. Hernlund, Carl Hu g o, skolman,
kommunalman, f. 13 okt. 1848 i Lilla
Edet, Fuxerna skn, Älvsb. län, † 10
juni 1914 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Johan Erie H. och
Carolina Charlotta Wedberg. — H. avlade
mogenhetsex. i Göteborg 1867 samt
blev i Uppsala fil. kand. 1875 och fil.
dr 1882 på avh. "Bidrag till den
svenska skollagstiftningens historia
under partitidehvarfvet 171S—1809;
1, 1718—1760" (i Norra
latinläroverkets årsberättelse 1882). H. var 1875
—80 e. o. amanuens i Riksarkivet och
tjänstgjorde sedan 1876 även vid olika
läroverk. År 1882 var han tf. byråchef
i Ecklesiastikdep., och följ. år blev
han lektor i historia och modersmålet
vid läroverket i Visby, där lian 1883
—84 även var rektor. Som rektor vid
Nya elementarskolan i Stockholm
1884—1914 gjorde H. betydande
pedagogiska och organisatoriska
insatser. Den fria flyttningen ersattes
med ett fast klassystem, och
inrättandet av en s. k. praktisk
avslutningsklass med därav betingade ändringar
i de lägre klassernas
undervisningsplan fick betydelse för
omorganisationen 1904 av de allm. läroverken. För
sina stundom omstridda pedagogiska
idéer verkade H. även genom
uppsatser och artiklar, och han fortsatte sitt
skolhistoriska författarskap bl. a. med
arbetet "Johan Peter Lefrén och de
pedagogiska reformplanerna i Sverige
på 1820-talet" (1899). Tills, med K. A.
Melin och R. Steffen utgav han
läseböcker i modersmålet. — H. tillhörde
1889—1903 och 1905—11 Stockholms
stadsfullmäktige och 1888—90 samt
1904—06 överstyr, för Stockholms
stads folkskolor, 1906 som ordf.
Därjämte var han 1892—1910 led. av
Stockholms kyrkofullmäktige, från
1900 som ordf. Han var en av de
ledande krafterna i den 1893 bildade
Sv. nationalf ören., ocli lian deltog 1904
i bildandet av Allm. valmansförb., ett
fast organiserat konservativt parti.
Åren 1910^-11 var han led. av Första
K. Han erhöll 1914 Illis quorum. —
H. var en principfast och orädd natur
med en mycket stor auktoritet som
skolman. — Gift 1878 med Henrietta
Amalia (Emy) Fatima Hedelius.
W. L.
2. Hernlund, Carl August
Vilhelm, kartograf, ämbetsman,
kommunalman, f. 10 febr. 1S88 i
Stockholm. Son till H. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1906 blev H. vid
Stockholms högskola fil. kand. 1910
och fil. lic. 1912. Han blev extra geodet
vid Rikets allm. kartverk 1910 och
geodet s. å. samt var observator där 1912
—20. År 1917 inträdde lian som extra
byrådir. i Lantmäteristyr. och var
där byrådir. 1920—30. Sistn. år
återvände han till Rikets allm. kartverk
som tf. arbetschef för ekonomiska
kartarbeten samt utnämndes följ. år
till arbetschef och 1937 till överdir.
och chef. -— H. har strävat till
rationalisering av sv. kartarbete bl. a.
genom att främja den fotogrammetriska
kartläggningsmetoden. Som sakkunnig
liar lian deltagit i statliga utredningar
bl. a. rörande ändrad stadsplanelag-
Vilhelm Hernlund.
stiftning, organisation av rikets
land-karteverk samt omorganisation (1936
—37) av Rikets allm. kartverk. Han
har publicerat uppsatser och
redogörelser för frågor rörande
triangelmätning, gränsreglering, kartläggning
m. m. — I Stockholms kommunala liv
har H. spelat en framträdande roll.
Han var led. av stadsfullmäktige 1922
—42 och därunder led. av
stadskollegiet 1926—36 och 1938—40 samt
förste v. ordf. från 1938. Därjämte har
han tillhört bl. a. stadsplanenämnden
och gatunämnden samt varit ordf. i
stadsfullmäktiges högergrupp. Sedan
1939 är han ordf. i Stockholms stads
byggnadsnämnd och sedan 1930 ordf. i
styr. för stiftelsen Wilhelm Govenii
minne. — Gift 1911 med Elsa
Tliere-sia Härd af Segerstad. S. L.
Hèrnod, släkt, vars äldste kände
stamfar, kronolänsmannen i Piteå
Michael Johansson, hade sonen
kronolänsmannen och gästgivaren Michael
Michaelsson (f. 1696), som antog
släktnamnet Dyhr ocli blev stamfar för en
vitt utbredd släkt i Norrland med
detta namn. En sonson till honom,
häradsskrivaren och
kronobefallnings-mannen i Skellefteå, assessorn Johan
Olsson Dyhr (f. 1765, † 1850), var gift
med Maria Elisabeth Hernodia (f.
1771, † 1837); hon tillhörde en av de
tre prästsläkter, vilka efter Härnösand
bildat släktnamnet Hernodius. Detta
namn, förkortat till Hèrnod, upptogs
av en son till Johan Olsson Dylir,
brukspatronen och skeppsredaren Carl
Magnus H. (f. 1S02, † 1856), far till
sjökaptenen och skeppshandlaren i
Härnösand under firma Hèrnod ocli
Häggström Johan Erik H. (f. 1S2S,
† 1874) och kronolänsmannen i Torp
i Medelpad Karl Robert H. (f. 1840,
† 1915), vilka blevo stamfäder för
släktens båda grenar. En son till Karl
Robert H. är industrimannen Torsten
H. (se nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
