Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Herrlin, Axel - 2. Herrlin, Magnus - Herslow, släkt - 1. Herslow, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrlin
434
Herslow
Åxel Herrlin.
1923—24) följer H. det kantska
systemets rötter tillbaka ända till den
äldsta grekiska filosofin. H. har själv
angivit "kontinuitetstanken" som
nyckeln till sin forskargärning. Liksom
han sökte påvisa den historiska
kontinuiteten i filosofins utveckling genom
tiderna, ville han i sitt psykologiska
författarskap klargöra det
kontinuerliga sammanhanget mellan medvetet
och undermedvetet, normalt ocli
abnormt. Inom denna ämnessfär falla
hans skrifter "Själslifvets
underjordiska verld" (1901), "Snille och
själssjukdom" (1903), "Tillräknelighet och
själssjukdom. Till straffrättens
filosofi" (1904) samt "Minnet och dess
pedagogiska problem" (1909). I dessa
psykologiska undersökningar låter H.
filosofiska,
experimentalpsykologis-ka och medicinsk-psykiatriska
synpunkter gemensamt bidraga till
problemens lösning. För ett sådant
samarbete mellan filosofi och empiri hade
H. 1905 principiellt uttalat sig i
"Filosofi och fackvetenskap": "Den
spekulation, som isolerar sig från den
empiriska verkligheten, kan ej bliva
annat än en lek med rena begrepp,
vilken visserligen kan erbjuda ett
formellt logiskt intresse och uppamma en
viss skarpsinnighet men icke förmå
skänka vårt vetande ett reellt innehåll
eller utvidga det". H. upprättade
under sina första professorsår i Lund ett
psykologiskt laboratorium där, och
ehuru han inte själv var produktiv
som experimentell psykolog, ledde han
till sin död laboratoriets verksamhet.
På senare år ägnade H. detaljerade
forskningar åt pedagogikens historia.
Han blev led. av Vitt. akad. 1933. —
H:s beläsenhet omfattade i lika mån
humaniora och naturvetenskaperna,
och hans minne, som ständigt
förbluffade hans vänner, uppgick nästan till
en oförmåga att glömma vad som en
gång kommit inom hans erfarenhets-
sfär. Trots detta var H. inte blott och
bart mångvetare utan i eminent grad
problemintresserad, även om hans
förhållande till de specifikt filosofiska
frågorna präglades av en viss skepsis.
Hans vänsällhet och lians nästan
skrupulösa samvetsgrannhet gjorde honom
till en av de mycket få akademiker,
om vilka man kan säga, att de inte
haft några fiender. Sina minnen från
sekelskiftet, då han var en förtrogen
vän till Lidforss och Strindberg, har
han skildrat bl. a. i "Från sekelslutets
Lund" (1936). År 1935 utgavs
"Festskrift tillägnad A. H.". — Gift 1904
med fil. kand. Anna Maria
Björkegren. — Litt.: H. Larsson, "A. H."
(Hum. vet. samf:s i Lund
årsberättelse 1937—38). T. T. S., A. W.
2. Herrlin, Karl M a g n u s, läkare,
äipbetsman, f. 18 jan. 1878 i
Sparreholm, Södermani. län. Föräldrar:
civilingenjören och stationsinspektoren
Carl H. och Nicolina Mathilda Sofia
Euphrosyne Palmqvist. Kusin tillH. 1.
— H. avlade mogenhetsex. i Västerås
1897 samt blev med. kand. i Uppsala
1902 och med. lic. i Lund 1908. Efter
div. förordnanden, bl. a. vid
Stockholms epidemisjukhus 1912—15, var
han 1916—29 bostadsinspektör och
1916—27 fosterbarnsinspektör samt
1927—29 tf. förste stadsläkare, allt i
Stockholm. I Medicinalstyr. var han
amanuens 1913—14,
medicinalrådsassistent 1915—17 samt utnämndes
till medicinalråd och byråchef å
hälsovårdsbyrån 1929, där han kvarstod
till 1943. Han blev
marinläkarstipen-diat 1906 och avancerade till
marinläkare av första graden i reserven
1918. Han har liaft talrika uppdrag
och förordnanden på smittskyddets
och farsotsbekämpandets område, bl. a.
som karantänsläkare och
rödakorslä-kare, samt som ombud för Sverige
besökt utländska sanitetskonferenser
och -kongresser. — Gift 1920 med
Irm-gard Margareta Fältström. P. H. T.
Herslow, gammal skånsk
prästsläkt, härstammande från slotts- och
reg.-pastorn Ored Åstradsson Herslof
(† 1706). Hans sonson, kyrkoherden
och prosten i Kristianstad Jöran Peter
H. (f. 1731, † 1804), blev farfar till
kyrkoherden i Bosarp i Malmöh. län
Niclas Jöran H. (f. 1800, † 1866).
Dennes söner, publicisten och politikern
Carl H. (H. 1) och justitierådet Ernst
H. (H. 2), blevo stamfäder för
släktens nu levande båda grenar. Bland
H. l:s barn märkas filantropen Anna
Theodora H. (f. 1868), som varit
kommunalt och socialt verksam samt
erhållit Illis quorum, och bankmannen
Ernst H. (H. 3). En son till H. 2 är
överstelöjtnanten Carl Nicolaus H. (f.
1877), som 1929—40 var sv.
generalkonsul i Warszawa,
1. Herslow, Carl Christian Peter,
tidnings- och kommunalman,
politiker, f. 3 april 1836 i Karlskrona, †
18 sept. 1933 i Malmö. Föräldrar:
kyrkoherden i Bosarp Niclas Jöran H.
och Anna Christina Liljeborg. — H.
blev student i Lund 1853 och fil. dr
där 1859. Efter studier vid utländska
univ. övertog han ledningen av
Göteborgs lyceum. År 1865 utnämndes han
till lektor i modersmålet och moderna
språk vid Högre elementarläroverket
i Malmö. Efter att 1870 ha startat
tidn. Sydsv. Dagbladet, med vilken
tidn. Snällposten följ. år sammanslogs,
tog H. 1874 avsked från sin
lektorstjänst för att helt ägna sig åt
tidningsarbetet. Han kvarstod som red.
till 1907, och tidn. förvärvade främst
tack vare hans skickliga ledning och
välskrivna och auktoritativa artiklar
en mycket aktad ställning inom sv.
press." Åren 1877—86 och 1888—93
tillhörde H. Andra K. Han blev bl. a.
ordf. i bevillningsutskottet 1891 och
var talman vid riksdagarna 1892
och 1893. Såsom skicklig debattör kom
II. mycket snart att inta en bemärkt
ställning i riksdagen, där han
företrädde de moderat-liberala åsikter
som han redan tidigare utvecklat i sin
tidn., och blev den frihandelsvänliga
centerns ledare. Han var varm
försvarsvän och anhängare av
värnpliktsidén. Det härordningsförslag, som
regeringen framlade 1891, betraktade H.
såsom otillräckligt men likväl ägnat
att låsa fast tullsystemet, varför han
intog en avvisande hållning, som blev
avgörande för propositionens fall i
Andra K. Som talman höll H. mycket
uppmärksammade tal inför tronen,
särskilt vid urtima riksdagen 1S92,
där han framförde det demokratiska
kravet, att en ny
försvarsorganisations bördor borde "avpassas efter
bärkraften hos de skuldror, på vilka de
skola vila" och uttalade en
förhoppning, att "vi med väl afvägda men
Carl Herslow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
