Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herulf, Gustaf - Herweghr, Daniel - Herzog, Peder - Hesse, Davida, operasångerska, se Hesse-Lilienberg - Hesselblad, Elisabet - Hesselbom, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herweghr 437 Hesselbom
Peder Herzog.
innehade 1921—39 samma tjänst
vid Gålö uppfostringsinrättning,
varjämte han var tandläkare vid Sv.
röda korset 1925—32. Efter kallelse
av univ. i Helsingfors har lian där
undervisat i dental röntgendiagnostik,
och han har på inbjudan av
tandläkar-organisationerna i Finland, Danmark
och Norge givit fortsättningskurser
för tandläkarna i dessa länder. Han
har utgivit flera arbeten om
röntgen-diagnostiken inom tandläkekonsten.
Åren 1921—32 var han skattmästare
i Sveriges tandläkareförb. —Gift 1919
med tandläkaren Hanna Kristina
(Nina) Fahlén. S. L.
Herweghr, Daniel, biskop, f. 28
april 1720 i Nedre Ulleruds skn,
Värml. län, † 28 sept, 1787 på
Forsbacka bruk i Dalsland. Föräldrar:
lektorn vid Karlstads gymnasium
Gustaf H. och Sara Elisabeth Tilas. —
H. härstammade på fädernet från en
engelsk släkt Hervey. Han blev
magister i Uppsala 1746, teol. dr i Lund
1768, adjunkt vid Västerås’
gymnasium 1750, lektor i grekiska och
teologi där 1758, domprost i Västerås
1765, pastor primarius i Stockholm
1770 samt biskop i Karlstad 1773.
Han deltog i riksdagarna 1769—86
och tillhörde, själv föga betydande
som politiker, under Gustav III
oppositionen i samarbete med sin svärson
Johan von Engeström. H. var en
framstående predikant och skicklig filolog
och gjorde en god insats i
bibelkommissionen från 1773 som översättare
av Nya Testamentet. Som domprost i
Västerås samlade han energiskt
material till en historia över Västerås
stift. En del av detta har blivit
räddat till eftervärlden och utnyttjats av
Muncktell för "Westerås stifts
Herdaminne". H. författade filologiska
skrifter och några biografier, bland dem
en skildring av Johannes Rudbeckius’
liv (1794) samt en översättning av
Lukianus (1761). H. blev 1773 led. av
Mus. akad. — Gift 1755 med Hedvig
Johanna von Unge. O. H.
Herzog, Peder, industriman, f.
21 juni 183S i Darmstadt i
Rhenprovinsen, Tyskland, † 15 nov. 1920 i
Saltsjöbaden; han blev sv.
medborgare 1863. — Efter studier inom
bok-binderifacket i olika länder kom H.
1859 till Stockholm, där han fortsatte
sin utbildning. År 1862 etablerade
han sig som bokbinderiidkare i en
liten lokal vid Skinnarviksgatan på
Söder. Redan 1865 hade rörelsen tack
vare H:s duglighet växt ur den första
verkstaden och flyttade över till
större lokaler vid
Malmskillnadsgatan. Snart nog hade han utvecklat sitt
företag till ett av de större inom
facket. Omkr. 1887 inköpte han Frans
Svanströms psalmboksförlag ocli 1888
ombildades firman till bolag under
namn av P. Herzogs bokbinderi &
bokförlags ab. med H. som verkst. dir.
Verksamheten utökades med
tillverkning av kontorsböcker, album,
portföljer m. m. och eget tryckeri
inrättades. På 1890-talet inträdde sönerna
James August Frost H. (f. 1869, †
1909) och Allan Eduard Johann H.
(f. 1872, † 1921) i firman, som 1906
ändrades till ab. P. Herzog & söner
och 1910 flyttade till nyuppförda
lokaler vid Regeringsgatan. De sista
åren av sitt liv var H. styr.-ordf. i
bolaget, som 1918 uppgick i ab.
Sveriges litografiska tryckerier. — H.,
som var en man med mångsidiga
intressen, liar betecknats som en
banbrytare av stora mått inom sin
bransch. Han förstod att på ett
föredömligt sätt i sitt fack förena den
värdefulla hantverksskickligheten med
ett klokt utnyttjande av den
maskintekniska utvecklingen på området. —
Från 1891 var H. generalkonsul i
Sverige för republiken Liberia. —
Gift 1863 med Bernhardina
Wilhelmina Linmansson. H. N—m.
Elisabet Hesselblad.
Otto Hesselbom.
Hesse, Davida, operasångerska,
se Hesse-Lilienberg.
Hesselblad, Maria Elisabet,
generalabbedissa, f. 4 juni 1870 i
Södra Björke skn, Älvsb. län.
Föräldrar: köpmannen August Robert H.
och Catharina Dag. -— H. gick i skola
i Falun och emigrerade 1888 till
Förenta staterna, där hon ägnade sig åt
sjukvård och 1892 utexaminerades
som sjuksköterska. Alltifrån
barndomen starkt religiös övergick H. på
1890-talet i Washington till
katolicismen. Några år senare, 1903, blev
lion svårt sjuk och vallfärdade då
till Rom, där lion blev botad, sedan
hon i Birgittas hus avlagt
klosterlöftet. Efter att ha företagit en
treårig studieresa till birgittinklostren
i Europa, varunder lion i klostret i
Weert i Holland sammanträffade med
den sv. birgittasystern Charlotte
Sofie Ehrenpohl, återvände hon till Rom
och grundade där ett nytt
nunnekloster 1911, vars regel tillåter nunnorna
att utöva socialt arbete, samtidigt
med att bön och meditation utgör en
väsentlig del av dagordningen. De av
H. stiftade birgittaklostren äro en
yngre gren av den gamla
birgittin-orden, och stiftelsen bär namnet "Ordo
Sanctissimi Salvatoris". År 1924
grundade hon Casa S:ta Brigitta i Lugano
i Schweiz samt senare ett flertal andra
ordenshus, däribland ett i Kalkutta.
Numera är H. abbedissa för klostret
i Rom samt modergeneral för
birgittinklostren. År 1923 stiftade lion
S:ta Birgittas vilohem i Djursholm
och 1935 ett liknande hem i Vadstena.
— Ogift. T. M.
Hesselbom, Johan Otto, målare,
f. 13 juli 1848 i Ånimskogs skn,
Dalsland, † 20 juni 1913 i Säffle, Värml.
län. Föräldrar: hemmansägaren
Johannes H. och Stina Jonasdotter. —
Är 1868 kom H. till Stockholm, där
lian utbildade sig till yrkesmålare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
