Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hesselman, Bengt - 3. Hesselman, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hesselius
441
Hesselman
lerna i och y i svenskan" (1909—10).
Dessa arbeten beteckna ett metodiskt
framsteg i sv. språkhistoria genom sin
konsekvent genomförda kollationering
av bokspråkstraditionen med det
nutida folkliga talspråket. De utgöra
viktiga bidrag till kännedomen om det
sv. riksspråkets historia. H:s
forskningar lia även sträckt sig till de
väst-nordiska språken med avh.
"Västnor-diska studier" (1—2, 1912—13) och
till det fornsv. bibelspråket. "Omljud
och brytning i de nordiska språken"
(1945) utgör en förstudie till en
planerad allmän nordisk språkhistoria. ■—
Med förkärlek har H. sysselsatt sig
med ortnamn, särskilt naturnamn och
växtnamn. Sålunda liar lian som
med-arb. i den pågående stora
undersökningen av de sv. ortnamnen deltagit i
utgivningen av ortnamnen i Älvsb. och
Värml. län. En del av sina
ortnamnsstudier liar han samlat i "Från
Marathon till Långheden" (1935). Sedan
1926 är han ordf. i
Ortnamnskommissionen. — Om H:s filologiska
intresse vittna bl. a. hans förtjänstfulla
editioner av flera av den äldre nvsv.
litteraturens märkligare verk: "En
swensk orde-skötsel, af Samuel
Columbus, med anmärkningar och ordlista
utgifven" (1908), densammes
"Mål-roo eller roo-mål" (1935), "Olavus
Petri. Samlade skrifter" (1—1914
-—17) och "Then Swänska Argus"
(1—3, 1910—19), det sistnämnda
verket i samarbete med Martin Lamm.
—■ H:s skrift "Ortografiska reformer
i språkhistorisk belysning" (Språk
och stil, 1919) är en tungt vägande
kritik mot vissa av de
språkvetenskapliga argumenten för 1906 års
stavningsreform. •—- Åren 1901—20
var han en av utgivarna av tidskr.
"Språk och stil" och utger sedan 1921
tills, med O. östergren och (till 1939)
N. Svanberg "Nysvenska studier"
samt sedan 1934 "Nordiska texter ocli
undersökningar". H. är medl. av Vet.
akad. sedan 1931 ocli Vitt. akad. sedan
1933 samt av Sv. akad. sedan 1935. —
Gift 1907 med Märta Charlotta von
Post. A. L—t.
3. Hesselman, Knut J o na s Elias,
ingenjör, uppfinnare, f. 9 april 1877
i Stockholm. Bror till H. 1 och H. 2.
— H. genomgick 1895—99 Tekn.
högskolans avd. för mekanik och
maskinbyggnadskonst samt
skeppsbyggnadskonst. Han anställdes 1900 vid det ett
par år tidigare grundade ab. Diesels
motorer i Sickla utanför Stockholm
och var där konstruktionschef 1901—
06 samt överingenjör 1906—17. Under
H:s tekniska ledning utvecklades
företaget snabbt till ett av de ledande på
området; därtill bidrogo i hög grad
såväl H:s allmänna tekniska
begåvning och vetenskapliga arbetsmetoder
Bengt Hesselman.
som en rad banbrytande
konstruktioner av hans hand. Dessa resulterade
främst i en minskning av motorernas
bränsleförbrukning till en nivå
betydligt under den dittills uppnådda och
en ökning av medeltrycket, vilket
tillsammans gav dieselmotorn stor
konkurrenskraft gentemot andra
värme-motorer. Vidare märkes ett system
för direkt omkastning (backslagning)
av fartygsdieselmotorer, vilket torde
ha varit det första praktiskt
användbara i världen och i hög grad
utvidgade dieselmotorns dåtida
användningsområde. Åren 1917—22 utarbetade H.
på egen byrå ett komplex av
uppfinningar och patent, i fackkretsar
benämnt "Hesselmans system för direkt
insprutning av bränsle", som
ytterligare befäste hans internationella
anseende som dieselmotorkonstruktör.
Därefter vidtog exploatering av dessa
patent genom licensgivning till ett
stort antal ledande motorfabriker i
olika länder •— Förenta staterna,
England, Tyskland, Italien, Holland, Ös-
terrike, Tjeckoslovakien, Japan. —
Dessa "hesselmanmotorer" ha
huvudsakligen byggts i större enheter ocli
funnit användning för bl. a.
oceangående linjefartyg, motorlokomotiv
och kraftstationer. För att
administrera sina licensaffärer bildade H.
1925 Hesselmans patent ab. — År 1925
påbörjade H. experiment med en lätt
och snabbgående motor för råoljedrift
och följde därvid helt nya linjer; bl. a.
använde han ungefär samma
kompressionstryck som vid normala
förgasaremotorer samt elektrisk tändning för
det direkt i cylindern insprutade
bränslet. Då det grundläggande
experimentarbetet 1930 slutförts samt
världspatentering inletts, började
exploateringen av denna motortyp, som
även den blivit allmänt känd som
"hesselmanmotorn", genom ett
särskilt exploateringsbolag, Hesselman
motor Corporation ab., till vilket H.
var knuten som delägare, teknisk
rådgivare och styr.-led. Under de följ.
åren utvecklades hesselmanmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
