Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hierta, Lars - 3. Hierta, Carl - 4. Hierta, Hans, friherre, politiker, se Järta - 5. Hierta, Gustaf Adolf - 6. Hierta, Johan Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hierta 449 Hierta
Lars Hierta. Målning (detalj) av J. Aureller
d. y. 1682.
efter i kurpfalzisk tjänst. År 1671
blev han löjtnant vid Västgöta
kaval-lerireg., vilket han kom att tillhöra
så gott som hela sitt liv. I slaget vid
Lund 1676 förde han som ryttmästare
livkompaniet och undsatte jämte
fadern Karl XI vid ett kritiskt tillfälle.
År 1695 blev han utnämnd till
överstelöjtnant vid reg. och förordnades 1703
till överste för det nyuppsatta
Upplands femmänningskavallerireg. År
1708 återgick H. till Västgöta
kaval-lerireg., denna gång som överste och
chef. Vid danskarnas angrepp på
Skåne 1709 var reg., som vid arméns
övergång till kontinenten kvarlämnats
i hemlandet, ett av de få gamla reg.,
som Stenbock hade att disponera för
försvaret. I slaget vid Hälsingborg
1710 tillhörde det första linjen av
vänstra flygeln och bidrog genom sitt
dödsföraktande anfall till den
slutliga segern. Kort därefter fick H.
generalmajors avsked. —- Gift 1) 1673
med Magdalena Uggla, † 1693; 2)
169S med Maria Christina Bonde.
T. H.
3. Hierta, Carl, friherre,
arméofficer, f. 2 jan. 1719 på Moholm, Mo
skn, Skarab. län, † 6 dec. 1793 på
Lagmansholm, Fullestads skn, Älvsb.
län. Föräldrar: översten Lars H. och
friherrinnan Emerentia Sparre.
Sonson till H. 2. —■ H. deltog som fänrik
i slaget vid Villmanstrand 1741, där
lian tillfångatogs. Efter återkomsten
ur fångenskapen avancerade han vid
Älvsborgs reg. efter hand till
överstelöjtnant (1759). Under pommerska
kriget blev han åter fången, då hans
bataljon vid försvaret av Pasewalk
blev tagen i flanken av preussarna
(1760). Han fick överstes fullmakt
1761, blev överste för Jämtlands reg.
1766 och för Dalreg. 1768. Under
frihetstidens sista år framträdde H. mer
29 Svenska män och kvinnor III
än iörut som politiker. Han räknades
som en av hattarnas mera
framstående krafter och var 1769 uppsatt på
rådsförslag. H., som 1771 blev
friherre, uppträdde under riksdagen 1771
—72 som ivrig anhängare av det
kungliga partiet och som försvarare av
adelns rättigheter. År 1773 blev han
generalmajor i armén, tog avsked från
regementet 1777 och blev 1778
generallöjtnant, Inför det hotande kriget 1788
utnämndes H. till överbefälhavare i
de västra gränstrakterna. Tyvärr hade
lian endast att disponera över ej fullt
3 700 man gentemot den dansk-norska
arméns 10 000. Mitt under de
förhandlingar mellan cheferna, som utmärkte
krigföringen på denna front, lät en av
H:s underbefälhavare, överste
Trane-felt, grundligt lura sig av den
fientlige överbefälhavaren, och i H:s
närvaro blev den sv. ställningen vid
Kvistrum uppriven (sept. 1788).
Tranefelt ställdes inför krigsrätt, ocli
H. fick avsked 1789. — Gift 1) 1746
med Fredrika Johanna Rosenhane,
† 1753; 2) 1756 med Maria Charlotta
Plomgren, adlad von Blomgren.
T. H.
4. Hierta, Hans, friherre,
politiker, se Järta.
5. Hierta, Gustaf Adolf,
friherre, arméofficer, f. 20 april 1781 på
Björnarbo, Jumkils skn, Uppsala län,
† 15 mars 1847 i Uppsala. Föräldrar:
överstelöjtnanten Lars Philip H. och
Wilhelmina Troil, adlad von Troil.
Sonsons son till H. 2. — H. blev
kornett i Livreg.-brigadens kyrassiärkår
1798. Under kriget 1808—09 gjorde
lian garnisonstjänst i Stockholm och
var en av Adlercreutz’ medhjälpare
vid arresteringen av Gustav IV Adolf.
Under en resa i Frankrike 1809
sammanträffade han med Bernadotte, som
nyss valts till sv. tronföljare. Denne
Gustaf Adolf Hierta. Gouaclie av P. Köhler
1813.
Johan Gustaf Hierta. Gravyr av L. H.
Roos 1823.
blev lionom sedan mycket bevågen och
han befordrades snabbt. År 1810 blev
han adjutant hos kronprinsen och
deltog i denna egenskap i 1913—14 års
fälttåg i Tyskland och Norge, varifrån
han återvände dekorerad med sv. och
preussisk tapperlietsmedalj, 1814 blev
han överstelöjtnant, 1818 överste i
armén, 1824 generaladjutant, 1826
sekundchef för Livreg :s dragonkår, 1827
generalmajor i armén och adjutant
hos konungen, 1843 generallöjtnant i
armén och 1845 generalbefälhavare i
Tredje militärdistriktet. Vid sidan av
sina militära befattningar
förordnades H. 1828 till chef för rikets
stuterier, på vilka lian nedlade mycket
arbete; bl. a. återupprättade han på
1S30-talet Ottenby stuteri på Öland. H.
var konungen varmt tillgiven. Han
blev 1827 hedersled, av Krigsvet.
akad. och upphöjdes 1832 i
frilierr-ligt stånd samt blev 1841 led1, av
Lantbruksakad. -—■ Gift 1811 med
friherrinnan Hedvig Ulrika
Ridder-stolpe. F. M., (B—z).
6. Hierta, Johan Gustaf,
arméofficer, publicist, f. 25 okt. 1791 i
Göteborg, † 16 dec. 1859 i Stockholm.
Föräldrar: överstelöjtnanten Carl
Johan H. och Anna Maria Rosén.
Kusins sonsons son till H. 2. — H. var
först militär, tjänstgjorde 1809 vid
v. armén och blev 1812 adjutant hos
C. H. Anckarsvärd, som i hög grad
påverkade lians politiska åskådning.
Han deltog sedan i fälttågen i
Tyskland och Norge 1813—14 samt blev
1816 kapten i Generalstaben och 1821
överstelöjtnant i armén. År 1827
blev lian led. av Krigsvet. akad. Hans
största intresse var dock politiken.
På lS20-talet var lian en av riddar
hus-oppositionens främste talare, valdes
1823 till bankofullmäktig och utgav
1828 "Om mynt, banker och riksgäld".
På grund av dåliga affärer till följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
