Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjorth, Bror - Hjorth, Erik - 1. Hjorth, Hjalmar - 2. Hjorth, Ragnar - Hjort-Karström, Brita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjorth 476 Hjort-Karström
Erik Hjorth.
Nasjonalgalleriet i Oslo, Statens
Museum for Kunst i Köpenhamn, hos
Fören. för nutida konst och i prins
Eugens samlingar pä Valdemarsudde.
— Gift 1938 med Tove Friis. — Litt.:
Erik Blomberg, "B.H." (1942; i serien
Nutida konst). Th. N.
Hjorth, Johan Erik, industriman,
kommunalman, f. 23 febr. 1871 i
Stockholm. Föräldrar: sjökaptenen
Johan Christian E. och Fredrika
Amalia Holmgren. — H. anställdes
vid ab. Skånska cementgjuteriets
ingenjörskontor 1891 och var extra
elev vid Tekn. högskolan 1897—98.
Han blev disponent vid ab. Skånska
cementgjuteriets stockholmsavd. 1903
och var v. verkst. dir i bolaget 1914
—16. Från denna tid var H. verkst.
dir. i ett par av Stockholms största
företag inom byggnadsmaterial- och
husbyggnadsbranschen, bl. a. i
Be-tongbyggnadsab. Tre kronor 1916—30
och i Fastighetsab. Hufvudstaden
1918—28. Åren 1923—28 var han
verkst. dir. i ab. Lidingöstaden, ab.
Lidingö villastad och Lidingö
trafik-ab. — H. liar även gjort sig känd
inom olika arbetsgivarorganisationer
och medverkat vid
avtalsförhandlingar. Han tillhörde Centrala
arbets-givareförb. som dess v. ordf. 1903—
11 och ordf. 1911—18, var ordf. i
Ce-mentarbetsgivarefören. 1902—18 samt
blev led. av Sv. arbetsgivarefören: s
förtroenderåd och Nordiska
arbetsgivarefören: s permanenta utskott
1912. Invald av högern tillhörde H.
Stockholms stadsfullmäktige 1909—•
17 oeh 1927—33. Han har medverkat
i styr. för olika kommunala företag i
Stockholm och tillhört ledningen för
kyrkliga m. fi. stiftelser ocli
organisationer därstädes. Dessutom var
H. ordf. i Stockholms luftvärnsfören.
1926—34 och i Lidingö skyttefören.
1920—44. — Gift 1) 1898 med Clara
Waldenström, † 1928; 2) 1930 med
sin första hustrus syster Catharina
Charlotta Waldenström. T. D.
1. Hjorth, Johan Hjalmar,
skolman, läroboksförfattare, f. 10 nov.
1S52 i östhammar. Föräldrar:
handlanden Johan Christoffer H. och
Carolina Didrikson. — Efter
mogenhets-ex. i Uppsala 1874 blev H. vid
Uppsala univ. fil. kand. 1881 och fil. lic.
1885. Efter tjänst i Beskowska skolan
i Stockholm 1887—1903 var H. 1903—
19 adjunkt i modersmålet, tyska och
engelska vid Kungsholms realskola.
—• H. utgav "Tysk grammatik"
(1S97), vilken tidigare utkommit i en
tysk uppl., "Deutsche Grammatik"
(1894). H. har även utgivit en mindre
uppl., "Förkortad tysk grammatik"
(1915). I ett läroverksprogram med
titeln "Den imitativa språkmetoden"
(i Beskowska skolans årsberättelse
1891—93) hade H. dessförinnan tagit
till orda för den "nya", "imitativa",
Hjalmar Hjorth.
"naturliga" metod i
språkundervisningen, som på 1880-talet funnit så
ivriga förespråkare i utlandet oeh som
H. studerat ho3 en av
"reformmetodens" tyska förkämpar, H.
Kling-hardt. Genom sin tyska språklära, som
gått ut i många upplagor (Tysk
grammatik, 26:e uppl. 193S och
Förkortad tysk grammatik, 15 :e uppl.
1938, båda omarb. av S. Lide) ocli
ännu är mycket nyttjad vid
läroverken, liksom genom sina tyska
skol-texter och övningsböcker av olika slag
har H. övat ett stort inflytande på
undervisningen i tyska språket i våra
skolor och avsevärt främjat
omläggningen av det förut ensidigt
gram-matiserande undervisningssättet. —
Gift 18S6 med Ester Sofia Constance
Rosenlöf. A. L—t.
2. Hjorth, Ragnar, arkitekt, f.
2 maj 1887 i Stockholm. Son till H.
I. — Efter mogenhetsex. 1906
genomgick H. Tekn. högskolan 1906—10
oeh Konstakad. 1912—14. Han blev
arkitekt i Byggnadsstyr. 1917,
byggnadsråd och chef för dess
kulturhistoriska byrå 1923, var bitr. lärare i
byggnadskonst vid Konstakad. 1917—
19 ocli v. lärare där i sv.
arkitekturhistoria samt i dekorativ konst 1920
—21. År 1932 blev han led. av
Konstakad. och 1940 v. ordf. i Statens
konstråd. Han är även led. av Liciums styr.
oeh sedan 1927 slottsarkitekt vid
Haga, där lian lett restaureringen av
slottet, Gustav III:s paviljong m. fi.
byggnader. Vid sidan av sin
ämbetsmannagärning, som även omfattar en
rad kyrkorestaureringar, har H.
utövat en vidsträckt och skiftande
verksamhet som arkitekt. Bland hans
arbeten kunna nämnas ombyggnaden av
Idunliallen på Skansen (1915) med sin
lätta sommararkitektur och
Nobelstiftelsens hus vid Sturegatan i
Stockholm, där han närmast ansluter sig
till 1920-talets klassicerande riktning,
medan Tekniska museets stora
anläggning på Djurgården (1934—36)
utgör en tillämpning av
funktionalistiska principer. Halmstads nya mus.
(1933) och omdaningen av Karlaplan
i Stockholm äro verk av H. Bland icke
realiserade planer må nämnas H:s
med första pris belönade förslag till
ordnande av Götaplatsen i Göteborg
samt ritningar till nybyggnad för
Livrustkammaren. — Gift 1928 med
Märta Sofia Friestedt. Th. N.
Hjort-Karström, Dagmar Brita
Maria, pianist, f. 1 dec. 1907 i Skeinge,
Verums skn, Kristianst. län.
Föräldrar: godsförvaltaren Verner Otto
Hjort och Dagmar Fugl. — H.
avlade musikpedagogisk ex. i
Köpenhamn 1927, där hon även bedrev
studier i pianospelning för J. Stoekmarr
1926—30. Dessa har hon senare
fullföljt för A. Cortot, Lili Krauss och
Ignaz Friednian. År 1931 debuterade
H. i Stockholm och har sedan
konser-terat såväl solo som med orkester i
Ragnar Hjorth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
