Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Holmberg, Olle - Holmberg de Beckfelt, Niklas (Nils) - Holmberger, Gunnar - 1. Holmbergson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmberg de Beckfelt
508
Holmbergsor»
Olle Holmberg.
har han utvidgat sin metod, dä detta
arbete också innehåller resultaten av
ingående biografiska forskningar. —
Mindre betydande än de vetenskapliga
arbetena äro H:s essäsamlingar, som
syssla med sv. och utländsk,
huvudsakligen modern litteratur. Dit höra
"Litterärt (1924), "Madonnan och
järn jungfrun’" (1927; den första bok i
vilken H. visar en personlig stil), "På
jakt efter en världsåskådning" (1932)
samt "Gud som haver och andra
uppsatser om svensk litteratur" (1939).
Kortare framställningar i litterära
ämnen ge "Thomas Mann ocli det
tredje riket" (1942) och "Thomas Manns
Josef och hans bröder" (1944), vilka
vittna om den djupa beundran H.
hyser för denne förf. "Den främmande
passageraren" (1937) är ett inlägg i
en pristävlan om moralfilosofiska
ämnen oeh visar spår av att H. en
gång tillhört Hans Larssons
lärjungekrets, även om lian utvecklats i mera
positivistisk riktning. "Sverige —
modell 1933" (1933) bör nämnas, då
den visar, att H. redan i nazismens
genombrottsår intog en starkt
avvisande hållning gentemot denna
företeelse. En originell broschyr är hans
under pseud. Docenten Anonymus utg.
"Hur man studerar vid universitetet"
(1929). På den skönlitterärt
turnerade aforistikens plan rör sig H. i
"Tankar om rådjursstek och annat" (1943).
— H. har sedan gymnasisttiden varit
verksam som recensent — han
undviker själv ordet kritiker ■— i olika tidn.,
sedan 1925 i Dagens Nyheter. Hans
anmälningar, präglade av kvickhet och
satirisk verve, bestå oftare av
relativistiskt hållna karakteristiker än
av direkt bedömande, vilket gör, att
hans eget litterära ställningstagande
stundom har tett sig oklart. Trots
detta intar H. som recensent en
ledande ställning. — Förutom de
nämnda verken har H. skrivit ett stort an-
tal vetenskapliga uppsatser (särskilt
bör nämnas "Das Motiv der Neugier
im Paradiesmythus", Humanistiska
vetenskapssamfundet i Lund,
årsberättelse 1932—33), översatt verk av
Chamisso och M. Goldschmidt och
utgivit delar av C. J. L. Almquists
samlade skrifter samt antologin
"Hundra dikter ur svensk, dansk,
norsk och finlands-svensk lyrik"
(1929; ny omarb. uppl. 1944). Hl blev
1936 led. av Samfundet De Nio ocli
redigerar sedan 1938 dess organ, Sv.
litteraturtidskr. Åren 1932—37 var
H. medl. av Sv. akad:s nobelinst. —
Gift 1) 1916—39 med Hilda Sofia
Nelander-, 2) 1939 med fil. lic. Elna
Maj Sandman. — Litt.: A. Werin,
"O. H. Kritiker och essayist" (Ord och
Bild 1925). E. T.
Holmberg de Beckfelt, Niklas
(Nils), ämbetsman, f. 9 sept. 1742 i
Uppsala, † 29 dec. 1818 i Culemborg
i Holland. Föräldrar: källarmästaren
och titulärborgmästaren i Uppsala
Nils Kyroniu-s och Maria Elisabeth
Holmberg. — H., som tidigt lämnade
Sverige, antogs 1759 i holländska
ostindiska kompaniets tjänst och
förflyttades 1761 till Surate i Indien, där
han 1769 blev intendent över
kompaniets handelsmagasin. År 1780 blev
han justitie- och regeringsråd i
prinsens av Oranien grevskap Culemborg,
1789 blev han på prinsens förord sv.
adelsman med namnet H. och
sedermera borgmästare i Culemborg och
domänråd lios prinsen. Åren 1777 och
1785 besökte lian Sverige. Ättlingar
till honom fortleva i Holland. — Gift
1775 med Josine Antoinette Adrienne
van der Gon. B—z.
Holmberger, Gunnar, ingenjör,
f. 11 sept. 1878 i Stockholm, † 16 jan.
1935 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Conrad Holmberg och Agneta
Charlotta (Lotten) Eichhorn. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1896
studerade H. vid Lunds univ. 1S97—98 och
utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för kemisk teknologi
1901. Han var red.-sekr. i Tekn.
tidskr. 1901—09 oeh huvudred, för
densamma 1912—13. Åren 1906—13 var
lian sekr. och 1909—12 kamrer i Sv.
teknologfören., och 1913 inträdde lian
som e. o. tjänsteman i
Kommerskollegium samt var där förste
byråingenjör vid industribyråns administrativa
sektion från 1919. Han tjänstgjorde
även vid Statens handels- och
industri-kommission 1915—18 samt var led.
av flera kommittéer för Sveriges
deltagande i utländska
världsutställningar. H. redigerade tidskr.
Ingenjören 1913—15. Som skriftställare på
det tekniska området publicerade han
ett flertal artiklar, framför allt som
medarb. och red. för den tekniska avd.
1923—34 i Nordisk familjeboks tredje
uppl., där han bl. a. skrev ett stort
antal biografier över uppfinnare,
industrimän m. fi. — Gift 1907 med
Alma Constance Andersson. S. E.
1. Holmbergson, Johan, jurist,
universitetslärare, f. 24 juni 1764 i
Härnösand, † 26 maj 1842 i Lund.
Föräldrar: kyrkoherden Olof
Holmberg och Christina Berlin. — H.
genomgick Härnösands gymnasium och
blev 1781 student samt 1788 fil. mag.
vid Uppsala univ. Efter att även ha
avlagt jur. kand.-ex. utnämndes lian
1790 till docent i kyrkolagfarenhet.
Åren 1792—99 var lian notarie vid
Svea hovrätt och uppehöll därefter
ett par terminer juris oeconomiæ et
commerciæ professuren. Efter jur.
lic.-ex. 1806 blev han adjunkt i
juridik. Av regeringen misstänkt för
frisinne var hans vidare befordran
stängd fram till 1809 års revolution.
Som sekr. i lagutskottet under
riksdagarna 1809 ocli 1810 utarbetade
han flera lagförslag i human och
frisinnad anda. Efter att 1810 ha blivit
jur. utr. dr i Uppsala kallades han
s. å. till prof. i juridik vid univ. i
Lund. Under trettio år bestred han
sedan ensam den juridiska
undervisningen vid Lunds univ., tills han två
år före sin död i C. J. Schlyter fick
en medhjälpare. Som lärare var H.
en föregångsman och nydanare inom
juridiken med klar blick för
ämbets-manna- och domarutbildningens krav.
Bland hans bidrag till den juridiska
litteraturen märkas: "In jus gentium
positivum prolegomena" (1803), "De
jure in re per contractus adquirendo"
(1806), "De connubiis inter cognatos
aut adfines prohibitis" (1813) samt
program och uppsatser i "Juridiskt
arkiv". Efter hans död utgåvos av C.
J. Nerman 1845 "Juridiska skrifter"
av H. I sitt skriftställarskap visar sig
Johan Holmbergson (1). Målning av N. J.
Blommér 1839 (Lunds universitet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
