Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Holmdahl, David - Holmér, Gösta - Holmerz, Conrad Georg - Holmger - Holmgren, Albert, fysiker, se s. 513 - Holmgren, Anders, skogsman, se s. 518 - Holmgren, Ann Margret, skriftställarinna, se s. 515 - Holmgren, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmér
511
Holmgren
David Holmdahl.
ocli H. 2. —• Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1907 blev H. med. kand. 1911,
med. lic. 1916 och med. dr 1918, allt
i Lund. Hans utbildning och
verksamhet faller inom såväl
praktisk-medi-cinska som teoretiska fack. Sålunda
hade lian i Lund förordnanden i
oftal-miatrik 1915, i medicin 1916—17, i
pediatrik under ären 1918—24 och
vid tuberkuloskliniken under åren
1919—26; vid sistn. klinik var lian
överläkare 1926—30, varjämte lian
hade praktik i Lund 1920—30. Han
hade vidare förordnanden i patologi
1913—14, blev docent i anatomi 1918,
var tf. prosektor i anatomi 1922—28,
alltjämt i Lund, och blev prof. i
anatomi vid Uppsala univ. 1930.
Militärläkare sedan 1912 blev han reg.-läkare
i Fältläkarkåren 1927 och vid Södra
skånska infanterireg. 1928; lian
övergick i kårens reserv 1930. Sedan 1930
är lian överläkare och intendent vid
Sätra brunn. Han liar utgivit ett
sjuttiotal tryckta skrifter främst inom
embryologi (särskilt den tidiga
kroppsutvecklingen, kärlutvecklingen och
nervsystemets utveckling), anatomi,
tuberkulosvård, militärmedicin m. m.
— Sedan 1935 är H. ordf. i Sveriges
akademiska idrottsförb. — Gift 1916
med Elin (Ea) Maria Gullberg.
P. H. T.
Holmér, Gustaf (Gösta) Richard
Mikael, idrottsman, idrottsinstruktör,
f. 23 sept. 1891 i Djursdala skn,
Kalmar län. Föräldrar: komministern
Carl Johan H. och Moria Ahlberg. —
H. avlade studentex. i Linköping 1912
och studerade vid Uppsala univ. samt
genomgick reservofficersutbildning.
Han utnämndes till löjtnant i Göta
livgardes reserv 1916, varifrån han
avgick 1924. År 1912 vann han
bronsmedalj oeh 1920 blev han fjärde man
i tiokamp vid Olympiska spelen i
Stockholm resp. Antwerpen, varjämte
han 1912—20 vann tio sv. mästerskap,
fem i femkamp, fyra i tiokamp och ett
i häcklöpning 110 m. Framgångsrikt
deltog han också i landskamper och
andra tävlingar samt var god
bandyspelare. — H. var medarb. i Nordiskt
idrottslif 1913—15 och är skribent i
Idrottsbladet sedan 1915. Han var
intendent för Uppsala studenters
idrottsplats 1916—20, sekr. i Upplands
idrottsförb. 1917—18 och i Sveriges
akademiska idrottsförb. 1918—21.
Åren 1921—25 var lian i Helsingfors
sportred. i Hufvudstadsbladet och
red.-sekr. i finländska Idrottsbladet
samt 1922—24 sekr. i Sv. Finlands
skidförb. Han är sedan 1925 Sv.
idrottsförbis riksinstruktör i fri
idrott. Bland H:s utgivna arbeten
märkas "Holmérs idrottsbok" (1929),
"Träningsråd åt skidåkare" (s. å.),
"Träning" (1936) och "Vägen till
rekorden" (1942). — Gift 1921 med
Aslög Roos. G. T.
Holmerz, C onradGeor g
Gottfrid, skogsman, f. 1 juli 1839 i
Konungsunds skn, östergötl. län, † 31
jan. 1907 i Uppsala. Föräldrar:
fanjunkaren Carl Gustaf H. och
Elisabeth Helena Eugenia (Jenny) Häger.
— H. blev student i Uppsala 1861 ocli
utexaminerades från Skogsinst. 1863.
Han blev sistn. år extra över jägare i
Östergötlands län, 1866 tf. över jägare
i Norrb. län och 1867 överjägare där
samt 1869 jägmästare i Kalix revir.
År 1872 blev han tf. dir. och förste
lektor vid Skogsinst., och 1892—1904
var han inst:s dir. Han företog
studieresor till Norge och mell. och v.
Europa. — H. inlade under sin långa
dir.-tid stor förtjänst om höjandet av
skogsundervisningen. Han utgav
läroböckerna "Studier i skogstaxation"
(1, 1876; 2, 1S78) och "Vägledning i
skogshushållning" (1S79; 2:a uppl.
1894). På statligt uppdrag undersökte
han jämte Th. örtenblad tillväxten i
skogarna i Norrbotten, och resultatet
därav återfinnes i det av dem båda
gemensamt skrivna arbetet "Om
Norrbottens skogar" (bihang till
Domänstyr :s berättelse för 1895). Deias
uppdrag utsträcktes senare till att
omfatta skogarna även i det övriga
Norrland ocli i Dalarna. Bland H:s arbeten
märkas ytterligare den av Skogsstyr.
prisbelönade tävlingsskriften
"Handledning för skogsskötseln i Norrland"
(1877; på norska 1878) samt talrika
uppsatser främst i skogs- och
jakt-tidskr. Åren 1895—1903 redigerade
han Tidskr. för skogshushållning.
-—-H. blev led. av Lantbruksakad. 1883
och av kommittén för omarbetning av
jaktstadgan 1898 samt tillhörde flera
jaktsammanslutningar. Bl. a. var han
styr.-led. i Sv. jägareförb. från 1884
och v. ordf. i dess stockholmsavd. från
1902. Han var även intresserad ento-
Conrad Georg Holmerz.
molog. — Gift 1S70 med Anna
Gertrud Odén. S. L.
Holmger, storman, † 1248. Son
till konung Knut Långe. — Sedan
konung Erik Eriksson efter sin
landsflykt ånyo uppstigit på tronen,
organiserade H. ett uppror i Uppland.
Konungen hade Birger jarls stöd, de
upproriska blevo slagna vid Sparrsätra,
och H. själv tillfångatogs och
avrättades 1248. Han begrovs i Sko
klosterkyrka, och underverk sades ske vid
hans grav. I Stat. hist. mus. förvaras
hans gravtäcke (från 1400-talet). H.N.
Holmgren, Albert, fysiker, se s.
513.
Holmgren, Anders, skogsman,
se s. 518.
Holmgren, Ann Margret,
skriftställarinna, se s. 515.
Holmgren, Arvid Viktor
Abraham, ingenjör, ämbetsman, f. 25 jan.
1885 i Umeå landsförs. Föräldrar:
lantbrukaren Jakob Abraham H. och
Kristina Katarina Olofsdotter. — H.
avlade mogenhetsex. i Umeå 1905 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1908. Han blev ingenjörselev vid
Telegrafverket s. å., linjeingenjör vid
Telegrafstyr:s linjebyrå 1917 och
byrådir. 1920. År 1934 utnämndes han
till förste byrådir. och 1941 till
överingenjör. — H. tog aktiv del i det
pionjärarbete rörande elektrifierade
järnvägars inverkan på
svagströmsledningar, som 1916—18 utfördes vid
elektrifieringen av Riksgränsbanan.
Därvid gjorde ban en betydande
insats med en omfattande teoretisk
behandling av störningsproblemen, som
publicerades i samlingsverket
"Undersökningar rörande
svagströms-störningar vid med enfasström drivna
elektriska banor" (1919). Han var led.
av 1920 års
järnvägselektrifierings-kommitté och svagströmskommitté
samt av
starkströms-svagströmskom-mittén. — Som föreståndare 1920—34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
