Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Holtermann, Reinhold - Holzhausen, Axel - Hood, Robin, pseud. för Idestam-Almquist, Bengt - Hoof, se även Hof - Hoof, Jacob Otto - Hoogland, Hermanus - Hoorn, Johan von, läkare, se s. 543 - Hoppe, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holzhausen
530
Hoppe
Axel Holzhausen,
med knappa medel en träffsäker
karakteristik av modellerna. Han har
deltagit i flera utställningar, bl. a.
192S i Liljevalclis konsthall med
konstnärsgruppen "De tretton", samt
utställt flera gånger separat sedan 1938.
— Gift 1) 1924—30 med Maja Bergh;
2) 193S med Doris (Dolly) Norma
Frances. Th. N., (O. G. C.).
Holzhausen, Herman Axel
Wilhelm, trädgårdsman, f. 12 sept. 1S71
i Göteborg, † 15 mars 1940 därstädes.
Föräldrar: skräddarmästaren Fredrik
H. och Louise Wilgren. — H.
genomgick Alnarps trädgårdsskola 1887—89,
var förman vid Göteborgs
trädgårds-fören. 1S89—92 och studerade
horti-kultur i Danmark, Tyskland, England,
Frankrike, Holland ocli Belgien 1893
—98. Hemkommen sistn. år startade
lian i Norrtälje Sv. pilodlings- och
trädgårdsab., vars dir. han även var; i
Norrtälje anlade han bl. a. en
betydande orkidéodling. Åren 1905—16 var
han överträdgårdsmästare vid
Göteborgs trädgårdsfören., och därefter
var han föreståndare, med titeln
disponent, för Nordiska kompaniets
trädgårdar vid Haga i Solna till 1921, då
han återvände till Göteborg. Där var
lian först verksam som
trädgårdsarkitekt, och 1924 kom lian in på
försäkringsbanan som generalagent för Sv.
livförsäkringsanstalten Odén (efter
fusion Allm. livförsäkringsbolaget
Odén). — H. var en förgrundsman
inom sv. blomsterodling, en
lidelsefull blomstervän ocli en outtröttlig och
uppslagsrik rådgivare och nydanare
inom trädgårdskonsten. I flera år var
han sekr. och verkst. led. i Ch. F.
Lindbergs donationsfonds
premierings-nämnd för enskilda planteringar i
Göteborg; han tog 1908 initiativ till
denna premiering, som sedan ägt rum
i ökad utsträckning. Han tillhörde
stiftarna av Sveriges pomologiska
fören. 1900, var ordf. i Sällskapet
Hortikulturens vänner i Göteborg
1932—39 och organiserade sällskapets
stora trädgårdsutställning i Göteborg
1933. Mest känd har ban blivit genom
sina talrika, uppskattade
trädgårds-böcker, främst över prydnadsväxter.
Bland dem märkas "Svenskt
träd-gårdslexikon" (1—3, 1938) och
"Odlade växter skildrade familjevis" (1—
2, 1940; 3—4 postumt 1941—44).
— Gift 1) 1899—1906 med förf. Elna
Gerda Gunilla (Gunnel) H., f.
Lundholm; 2) 1916 med Magda Jebsen från
Norge. S. L.
Hood, Robin, pseud. för
Idestam-Almquist, Bengt.
Hoof, se även Hof.
Hoof, Jacob Otto,
väckelsepredikant, f. 22 okt. 1768 i Sätila skn,
Älvsb. län, † 10 jan. 1839 i
Hols-Ijunga skn, samma län. Föräldrar:
fältväbeln Abraham H. och Anna
Håkansdotter. •— Efter en
försakelse-fylld barndom blev H. 1790 student i
Lund, där han studerade teologi och
1795 prästvigdes. År 1799 erhöll han
magistergraden i Greifswald.
Återkommen till Sverige blev han 1S04 v.
komminister i Svenljunga och 1821
komminister där. Efter en
omvändelsekris 1808 blev H. en vida berömd
botpredikant, hos vilken
gammalpietis-mens allvarstunga, lagiska
helgelsesträvan förenades med
herrnhutis-mens blods- och försoningsmysticism.
Han gav även med tiden uttryck för
ett försakelsepatos som inspirerats
av den katolske mystikern Louvigny.
H. talade alltid efter omedelbar
ingivelse utan koncept, men några av
lians predikningar ha upptecknats av
åhörare och översedda av honom själv
utgivits i tryck. Dessa
"Högmässopredikningar" ha i många uppl. blivit
en mycket spridd andaktsbok. H:s
anhängare, de s. k. hoofianerna, skilde
sig från omgivningen genom
intensivare fromhet, flitig läsning av
religiösa skrifter och största enkelhet i
klädedräkt. Lekmannapredikanter
verkade inom rörelsen, som några
årtionden var livaktig i Göteborgs stift och
en del av Västergötland, där senare
den schartauanska väckelsen tog vid.
—• Gift 1802 med Beata Laurentia
Ödman. —- Litt.: N. Johanssen, "J. O. H.
och hoofianismen" (1942). O. H.
Hoogland, H er manus,
skeppsredare, f. 2 nov. 1887 i Amsterdam.
Föräldrar: veterinären Court Hendrik
II. och Willemina Jacoba
Hoogland. —• Efter studentex. i Amsterdam
1905 flyttade H. efter kontorspraktik
vid Nederlandsche Zuidafrikaansche
Spoorweg Maatscliappij i hemstaden
till Sverige. Han var 1907—11 anställd
hos skeppsmäklarfirman Lindegren &
Waern (sedan ab. Lindegren & Bae)
först i Stockholm, därefter i dess häl-
singborgsfilial. Åren 1911—34 var lian
anställd i skeppsmäklarfirman
Blidberg, Metcalfe & co. i Göteborg; först
var han prokurist och från 1920
delägare. Där kom H. huvudsakligast
att syssla med tankbåtsbefraktningar
och transocean sjöfart. Han blev
sv. medborgare 1913. År 1934 blev
H. dir. i Trafik-ab. Grängesberg—
Oxelösund och chef för dess rederi med
huvudsaklig uppgift att disponera
tonnage i samband med bolagets
malmtransporter samt ha överinseende över
nybyggnader och modernisering av
dess" flotta. Vid krigsutbrottet 1939
utnämndes H. till sektionschef i
Statens sjöfartsnämnd, vilken 1940
uppgick i Statens trafikkommission,
varvid H. blev sektionschef för utrikes
sjöfart, med uppgift att handlägga
ärenden om licenser för fraktfart och
export av fartygsförnödenheter samt
utförsel av sv. tonnage till utlandet.
H. är även medl. i
Fartygsuttagnings-kommissionen sedan 1935 och i
Statens isbrytarnämnd sedan 1942, —
Gift 1914 med Astri Dahlgren. B—z.
Hoorn, J oli an v o n, läkare, se s.
543.
Hoppe, Ernst Otto Liebegott,
skolman, lexikograf, f. 13 febr. 1857 i
Ljungs skn, östergötl. län, † 5 aug.
1919 i Stockholm. Föräldrar:
jägmästaren och skogsförvaltaren Ernst Otto
Lorenz H. och Maria Elisabeth Lunér.
■— Efter skolgång i Tyskland ocli
mogenhetsex. i Linköping 1877 avlade H.
fil. kand.-ex. i Uppsala 1882. Åren
1890—97 var han huvudlärare i tyska
språket vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. Hans namn är
framför allt knutet till de bekanta tyska
ordböckerna, "Tysk-svensk ordbok"
(1886), och "Svensk-tysk ordbok"
(1892). Sin största insats fick H.
emellertid göra som medarb. i Sv.
akad:s ordibok. I red. för denna var
han verksam från 1897, sedan 1903
som en av souscheferna och som förste
Otto Hoppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
