Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Horn, Adam - 16. Horn, Catharina Ebba - 17. Horn, Fredrik - 18. Horn, Klas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horn
540
Horn
Catharina Ebba Horn. Målning (detalj) av
J. Stålbom 1749.
och partibröder avsattes han av de
segrande hattarna vid Norrköpings
riksdag 1769 men återkom snart i
samband med Gustav III:s försök att
överbrygga partimotsättningen i
början av riksdagen 1771—72. Efter
revolutionen 1772, då han störtades
med den övriga mössregeringen,
fogade han sig genast lojalt efter den
nya ordningen och var en av de fem
f. d. mössor, som av konungen
kallades till den nya rådskammaren.
Samtidigt utnämndes H. till
riksstallmästare. Han blev serafimerriddare 1760,
led. av Mus. akad. 1771 och
hedersled. av Konstakad. 1776. Huvuddelen
av hans bibi. köptes 1868 av K. bibi.
— Gift 1741 med grevinnan Anna
Catharina Meijerfeldt. G. B.
16. Horn, Catharina Ebba,
riksgrevinna, Fredrik I:s mätress, f.
27 maj 1720, † 12 sept. 17S1 på
Jakobsberg i Järfälla skn, Stockholms
län. Föräldrar: översten friherre
Krister H. och friherrinnan Anna
Regina Siöblad. Sonsons sondotter till
H. 4. •— Då den nära sjuttioårige
Fredrik I efter Hedvig Taubes död
såg sig om efter en ny mätress, föll
hans val på H., en välväxt, lång
blondin på tjugufem år. I sept. 1745
in-gicks en form av förlovning på
hennes fars gods Husbygård i
Söderman-laind, dä H. jämte rundligt tilltagna
presenter fick löfte om ett ansenligt
apanage, ett slags erkännande efter
franskt mönster och möjligen även
giftermål. H., som i själva verket var
en lantlig oskuld, skulle ha ställt sig
tvekande, medan hennes mor, som
skötte underhandlingarna, var nöjd.
H. flyttade till Stockholm, hade eget
hushåll i närheten av slottet och
presenterades efter långvariga
förhandlingar vid kronprinsessan Lovisa
Ulrikas hov. Någon politisk betydelse
fick H. aldrig, och efter tre år bröts
förbindelsen. Jämte hus i Stockholm
och flera lantegendomar erhöll hon
1746 titeln romersk riksgrevinna. —■
Gift 1762 med riksrådet greve Ulrich
Barck. B. L.
17. Horn, Fredrik, greve,
politiker, f. 29 mars 1725 på
Hwsby-gård i Husby-Oppunda skn,
Södermani. län, † 1 jan. 1796 i Stockholm.
Bror till H. 16. — H. blev 1740
volontär vid Livgardet men -gick redan
1743 i fransk tjänst, utmärkte sig
i österrikiska tronföljdskriget och
avancerade till överste vid infanteriet
1749. Kort därefter återvände han till
Sverige men blev redan 1751 överste
och generaladjutant hos den franske
fältmarskalken D’Estrées, senare hos
hertigen av Richelieu, ocli deltog
under sjuåriga kriget bl. a. i slaget vid
Hastenbeck 1757. H. återinträdde
1760 som överste i armén i sv. tjänst,
blev löjtnant vid Livdrabantkåren,
överste vid Ostgöta kavallerireg. 1763
och generalmajor 1770. Han kastade
sig även med iver in i politiken fr.
o. m. riksdagen 1760—62, i motsats
till sin övriga släkt som ivrig hatt.
H:s partiställning bestämdes främst
av hans giftermål med hattchefen
Thomas Plomgrens brorsdotter, som
han under uppseendeväckande former
enleverat. Vid 1765—66 års riksdag
övergick H. till hovpartiet, blev en av
kronprins Gustavs mest svärmiska
beundrare och spelade en viktig roll vid
statskuppen 1772. På revolutionsdagen
förordnades han till överbefälhavare
över trupperna i Stockholm,
utnämndes s. å. till generallöjtnant och
upphöjdes i grevligt stånd. Hans begäran
att få kalla sig "Gustafsvän" villfors
visserligen icke, men han erhöll
tillstånd att pryda sitt vapen med det
kungliga namnchiffret och en väse.
H. var 1774—80 överste för Livreg.
till häst och utnämndes 1778 till
general av kavalleriet. Hans tillgivenhet
Fredrik Horn. Målning (detalj) av J.
Stål-bom.
Klas Horn. Målning (detalj) av C. F. von
Breda.
för konungen övergick med åren till
ett bittert hat, och han hörde vid
1789 års riksdag till de nitton
aristokrater, som arresterades på konungens
befallning. •— H. blev 1772 led. av
Mus. akad. och 1778 serafimerriddare.
— Gift 1) 1758 med Anna Margareta
Plomgren, adlad Plommenfelt, † 1782;
2) 1783 med Ragnhild Ulrica vern
Flygarell. G. U.
18. Horn, Klas Fredrik, greve,
arméofficer, f. 18 maj 1763 i
Stockholm, † 23 maj 1823 i Köpenhamn.
Son till H. 17. — H. blev löjtnant vid
östgöta infanterireg. 1781 och major
i fortifikationen 1783; s. å. blev han
kammarjunkare. Ytterst mångsidigt
estetiskt begåvad, om än dilettant,
blev han i slutet av 1780-taiet känd
som skald i Youngs stil och var 1790
t. o. m. ifrågasatt som kandidat till
Sv. akad. Avgörande för hans öde
blevo 1789 års händelser, då, hans
tidigare kungatrogne fader som en
av de häftigaste oppositionsmännen
blev arresterad på konungens
befallning. H. greps då av ett ursinnigt
hat mot Gustav III, begärde
avsked och visade sig ej mer vid hovet.
Mot slutet av 1791 blev han bekant
med J. J. Anckarström. På nyåret
1792 sökte dessa båda förverkliga sin
avsikt att mörda konungen på Haga
men utan att få något tillfälle. Den
slutliga planen utarbetades tills, med
A. L. Ribbing på H:s gård Huvudsta.
H. var med om laddningen av
pistolerna och var närvarande vid
operamaskeraden, tydligen i ett mycket
exalterat tillstånd. Han var en av de
första, som grepos, och avlade snart
fullständig bekännelse. Den 24 maj
1792 dömdes han av Svea hovrätt att
mista liv, ära och gods, men domen
mildrades längre fram s. å. till
ständig landsflykt jämte förlust av
adelskap. H. begav sig till Danmark och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
