Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Humbla, Philibert - Humble, Gustaf Adolf - Humble, Sixten - Humerus, Bonde - Hummel, släkt - 1. Hummel, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Humble
558
Hummel
Gustaf Adolf Humble. Målning (detalj) av
J. J. Streng (Växjö domkapitel).
intendent i Gävleb. län sedan 1933.
Han liar företrädesvis ägnat sig
åt forskningar rörande äldre
fartygstyper oeh båtbyggeri och har bl. a.
publicerat "Galtabäcksbåten och
tidigt båtbyggeri i Norden" (1937, tills,
med L. von Post) samt konst- och
kulturhistoriska artiklar i fackpress
och i tidn. och verket "Nutida konst i
Gästrikland och Hälsingland" (1943).
— Gift 1929 med Dagmar Gille. Th. N.
Humble, GustafAdolf, biskop,
f. 20 febr. 1674 i Jönköping, † 2S
nov. 1741 på Ivråkenäs i Gårdsby skn,
Kronob. län. Föräldrar: assessorn i
Göta hovrätt Peter H. och Elisabeth
Brunsberg. — Efter studier i Uppsala
och Dorpat, där han endast tjuguårig
vann magistergraden 1694, fick H.
genom frikostigt understöd av Karl XI
möjlighet att företaga en vidsträckt
studieresa i Tyskland 1695—97. Det
skall ha varit konungens avsikt, att
han skulle utbilda sig för att kunna
vederlägga pietismen, och H.
studerade företrädesvis för ortodoxins
förkämpar i Rostock och Wittenberg
men trädde även i direkt kontakt med
de pietistiska teologerna i Halle,
främst prof. A. H. Francke. Efter
hemkomsten utnämndes han tack vare
änkedrottning Hedvig Eleonoras
förord till kyrkoherde i Eskilstuna,
Klosters och Fors församlingar år 1700
och blev 1709 hovpredikant hos
änkedrottningen. Vid Ulrika Eleonoras
kröning 1719 förlänades H. teol.
drs-grad och utnämndes s. å. till
amiralitetssuperintendent i Karlskrona samt
blev 1730 biskop i Växjö. H. var en
av de främsta motståndarna till
pietismen i Sverige, yrkade i inlagor och
predikningar på dess fullständiga
utrotande och sökte i skriften "Novator
ataktos eller Om några nygirigas
oordenteliga privata conventicler och
enskylta sammankomster" (1728) med
stor lärdomsapparat bevisa
konventik-larnas oförenlighet med bibeln. Hans
agitation eggade myndigheterna till
den hårda undertryckningspolitik med
mötesförbud och bokkonfiskationer
m. m., som kulminerade med
antagandet av konventikelplakatet (1726).
H. ansågs som en av sin tids bästa
predikanter och efter hans död
utgavs hans "Förklaring öfver the
ärlige sön- och högtidsdags
evangelier ..." (1745). — Gift 1) omkr. 1700
med Kristina Lundberg, † 1730; 2)
1730 med Kristina Elirenlund. O. H.
Humble, Erik Arnold Sixten,
historiker, f. 13 maj 1895 i
Norrtälje. Föräldrar: bagarmästaren Carl
August Abraham II. och Lydia
Carolina Sandgren. — H. blev student
i Uppsala 1913, fil. kand. därstädes
1917, fil. mag. 1918 och fil. lic. i
Stockholm 1922. Sisfcn. år anställdes
han i Riksarkivet oeh blev förste
amanuens där 1923. Han blev 1927
sekr. i Sv. stadsförb. och har sedan
ägnat sin verksamhet åt detta. Är
1945 blev han dir. där. H. har
författat tredje delen (perioden 1803
—62) av "Sundsvalls historia" (1921)
och "Släkten Kempe från Pommern"
(jämte E. Kempe, 1937) samt
personhistoriska och kommunalrättsliga
uppsatser. Som sekr. i Personhist.
samfundet redigerade han 1925—27
Personhist. tidskr. — Gift 1923 med Signe
Hedvig Sundgren. H. B—n.
Humerus, Bonde, teolog,
orientalist, f. 25 febr. 1659 i Lekaryds skn,
Kronob. län, † 7 aug. 1727 i Lund.
Föräldrar: kyrkoherden Johannes
Laurentii H. och Gunilda
Bondesdotter. — H. studerade vid Uppsala
univ. 1680—90 och reste därefter
utomlands, där han i Jena blev fil.
mag. sistn. år, varefter han uppehöll
sig ett år i Wittenberg. Efter sin
hemkomst 1695 blev han
kommunitets-präst i Lund samt univ.-bibliotekarie
1696. Följ. år blev han e. o. prof. och
1702 prof. i matematik vid Lunds
univ. Han lät prästviga sig 1711 och
tilldelades då Stävie prebendeförs. S. å.
blev han prost i Torna och året därpå
utnämndes han till prof. i
österländska språk. Fyra år senare övertog han
andra teologiska professuren med
Upp-åkra som prebende, varjämte han 1717
blev prost i Bara. Följ. år blev han
förste teol. prof. och domprost samt
1719 teol. dr. S. å. var lian
riksdagsman. —• H. skildras som en mycket
lärd och dugande lärare. Han är en
av de orientaliska studiernas
grundläggare i Lund, instiftade ett
stipendium vid univ. och gjorde en
betydelsefull insats som univ.-bibliotekarie. -—
Gift 1699 med Anna Steuch. T. M.
Hummel, präst- ocli
ämbetsmanna-släkt, enligt traditionen härstamman-
de från en adelsätt Hommel van Zijpp,
som var bosatt i de s. k. spanska
Nederländerna, nuv. Belgien. Därifrån
flydde äldste med visshet kände
stamfadern Peter Hommel (f. antagligen
omkr. 1600, † efter 1662) antingen
över Danmark eller direkt till
Sverige och bosatte sig i Varberg, där
han 1651 nämnes som rådman. Från
hans sonson, prosten och kyrkoherden
i Halmstad, riksdagsmannen Jacob H.
(f. 1667, † 1739), härstamma alla nu
levande medl. av släkten. Bland Jacob
H:s söner märkas Hans H. (f. 1694,
† 1772), som slutligen blev
landshövding i Halland och 1743 adlades med
namnet Hummelhjelm, samt
kyrkoherden i Stora Lundby, Älvsb. län,
David II. (f. 1702, † 1761), stamfar
för släkten® nu levande äldre
huvudgren, ocli kyrkoherden i Eldsberga,
Hall. län, senare i Fjärås därstädes,
prosten Carl H. (f. 1706, ‡ 1775),
stamfar för släktens yngre huvudgren.
Sonsöner till David H. voro
tjänstemannen och förf. Arvid H. (H. 1) och
fabrikören i Göteborg Hans Vilhelm
H. (f. 1786, † 1845), farfars far till
läkaren och forskningsresanden David
H. (H. 4). — Till släktens yngre
huvudgren hörde ovannämnde prosten
Carl H:s sonsons son, geologen
David H. (II. 2), far till
industrimannen Torsten H.-Gumælius (H. 3).
Bland dennes söner märkas
innehavaren av Fahlcrantz & Gumælius
bokförlag i Stockholm, bokförläggaren Alrik
Karl Arvid H.-Gumælius (f. 1903),
samt arkitekten i Uppsala,
stadsarkitekten i Enköping och Sala Sten
David Torsten H.-Gumælius (f. 1906).
—• Litt.: H. Söderstéen, "Släkten H.
1600—1918" (1918).
1. Hummel, Arvid David,
tjänsteman, författare, f. 30 april 1778 i
Göteborg, † 20 okt. 1836 i Ekenäs,
Finland. Föräldrar: lagmannen Hans
H. och Wilhelmina Carolina Möller.
— II. blev student vid Uppsala univ.
1792 och avlade två år senare
liov-rättsex., varefter han 1796 blev
auditör vid Stedingska reg. oeh s. å.
stads-notarie i Göteborg. År 1802 blev han
protokollssekr. i
hovkanslersexpeditionen men rymde på grund av sin dåliga
ekonomi till Ryssland 1807. Där skall
lian till att börja med ha försörjt sig
som informator men fick senare
anställning som sekr. i
inrikesministeriets censurkommitté och lär ha
erhållit statsråds titel. Han lämnade
S:t Petersburg omkr. 1831 och
bosatte sig i Ekenäs. ■— Som ung
uppträdde H. som vitter förf. med ett par
komedier samt med en mängd lyriska
dikter i tidens franskklassiska stil,
åtskilliga ganska kvicka. Hans
"Samlade skaldeförsök" utgåvos 1800.
Under sin ryska tid publicerade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
