Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunterus, Jacob - Hurtig, John - Husberg, släkt - 1. Husberg, Carl Gustaf - 2. Husberg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hurtig
560
Husberg
Carl Gustaf Husberg. Träsnitt.
skitet av 1500-talet, † i utlandet,
obekant när. Föräldrar:
kronobefall-ningsmantnen Peder Thomasson II
on-tlier, som inflyttat frän Skottland,
och Christina Johansdotter. — H.
studerade i Uppsala, där han 1617 blev
fil. mag., och reste följ. år till Holland
och sedan till England, varunder han
dels bedrev egna studier, dels var
guvernör för unga sv. ädlingar. År 1623
var lian i Paris, överallt trädde han
i förbindelse med tidens lärde, bl. a.
Hugo Grotius och Lucas Holstenius.
Under denna tid övergick han till
katolicismen. År 1627 kom han till
Wien, där han tycks ha skaffat sig sitt
uppehälle som sekr. och informator
i furstliga hus. Han utnämndes senare
till sekr. vid rikskonventet i
Regensburg, men kejsaren återkallade snart
sin utnämning på grund av H:s sv.
härkomst. Han publicerade 1631 en
samling kvicka och satiriska latinska
brev, "Epistoke miscellanæ", ställda
bl. a. till forna uppsalakamrater.
T. M.
Hurtig, John Adolf, frikyrkonian,
publicist, f. 22 dec. 1868 i Åbo,
Finland, † 28 okt. 194-1 i Stocksund.
Föräldrar: pan’nmästiaren Adolf II., av
soldatsläkt från Motalatrakten, och
Carolina Ulrika Wasander. — Efter
några ungdomisår som mekaniker i
Oskarshamn genomgick H.
Metodistkyrkans teologiska skola i Uppsala
1895—98 och var sedan pastor i olika
förs. i Småland till 1903. Under dessa
år företog han även vidsträckta
studieresor i Europa. H., som mera var
en pennans än det talade ordets man,
gjorde sin främsta livsinsats som red.
för flera av Metodistkyrkans tidn.
ären 1903—37, bl. a. Sv. Sändebudet.
Samtidigt ledde han Metodistkyrkans
centralmission i Stockholm, var medl.
av olika styr. och kommittéer inom
kyrkan och biträdde i arbetet vid
Tre-faldiglietsförs. där. — Ogift. G. W.
Husberg, släkt från Östergötland,
härstammande från torparen i
Färjestaden i Östra Husby skn Olof
Persson, som levde i början av 1700-talet.
Släktnamnet H. antogs efter
födelsesocknen av lians son, trädgårdsdir.
Nils H. (f. 1712, † 1761), som blev
far till rådmannen och skomakaren
Fredrik H. (f. 1751, † 1836) och
sko-makaråldermannen Hans IL (f. 1754,
† 1832). Den sistnämnde hade sönerna
gruvmekanikern och uppfinnaren Carl
Gustaf H. (H. 1), godsägaren Nils
Fredrik H. (f. 1796, † 18S6) och
bruksägaren Johan Daniel H. (f. 179S, †
1860). En son till godsägaren Nils
Fredrik H., bvråchefen i
Generalpost-styr. Carl Axel II. (f. 1S44, † 1919),
blev far till ingenjören Töre H. (H. 3).
Bruksägaren Johan Daniel H:s äldste
son, kassadir. i Reimersholms nya
spritförädlings-ab.,
riksgäldskommis-sarien Johan Fredrik Herman II. (f.
1825, † 1897), hade sönerna ägaren av
Arboga margarinfabrik,
grosshandlaren, dir. Herman Albert H. (f. 1853,
† 1918), far till dir. för ab. Arboga
margarinfabrik Karl Gillis H. (f.
1894), samt disponenten vid Arboga
margarinfabrik Nils Herman Carl
Daniel H. (f. 1860, † 1928). Yngre
söner till bruksägaren Johan Daniel H.
voro grosshandlaren i Stockholm Bror
Anton Daniel H. (f. 1841, † 1881)
samt landshövdingen och politikern
Karl H. (H. 2). Utredningen om
släkten H. i Sv. släktkalendern 1930, utg.
av G. Elgenstierna, är riktig, medan
däremot den motsvarande genealogien
i Sv. släktkalendern 1943 är oriktig.
B. H—d.
1. Husberg, Carl Gustaf,
gruv-mekaniker, uppfinnare, f. 25 febr.
1794 i Nyköping, † 20 nov. 1S86 på
Löt i Breds skn, Uppsala län.
Föräldrar: skomakaråldermannen Hans II.
och Christina Brita Palmgren. — H.
erhöll på 1810-talet praktisk
utbildning vid Finspångs styckebruks verk-
stad och studerade vid Bergsskolan i
Falun 1822—23. År 1820 anställdes
han som konststigare, d. v. s.
gruv-arbetsförman, vid Falu koppargruva
och var 1839—50 konstmästare där,
d. v. s. teknisk chef för
gruvbyggna-derna. ■— H. var en föregångsman
inom gruvtransporttekniken och
skapare av en mängd nykonstruktioner.
Till dessa hörde "Husbergs slaggspel",
en utfraktsbana för slaggtransporten
vid hyttor ooh masugnar, sedermera
använd vid hundratals sv. masugnar,
och en lavkärra, använd i gruvlavarna
fram till våra dagar, en
hissinrättning, en "pivot" eller vändbrott och
några stora vattenhjul samt framför
allt Sveriges första linbana, som
utfördes av järntrådslinor 1S45 för
gråbergstransporten vid Adolf Fredriks
schakt och nu i modell finnes i Stora
Kopparbergs bergslags mus. H.
beskrev sina viktigaste uppfinningar i
Jernkontorets annaler 1846 och 1847.
— Gift 1824 med Agnes Augusta
Theel. S. R.
2. Husberg, Karl Sigfrid,
ämbetsman, politiker, f. 21 sept. 1854 i
Växjö, † 20 maj 1928 i Stockholm.
Föräldrar: bruksägaren Johan Daniel
H. och Sofie Elise Munter. —- Efter
mogenhetsex. i Växjö 1S72 inskrevsH.
s. å. som student vid Uppsala univ., där
han 1879 avlade jur. utr. kand.-ex.,
1881 jur. lic.-ex. och 1882 blev jur. dr
på avh. "Om domens materiella
rättsskydd". Han var sekr. i den s. k.
lappkommittén 1882—83 och i
konstitutionsutskottet 1884. S. å.
utnämndes han till landssekr. i Norrb. län, där
han efter att 1889—93 ha varit tf.
expeditionschef i Ecklesiastikdep.
var landshövding 1S93—1900. Som
främste man i det i stark utveckling
stadda länet visade H. prov på
framstående ämbetsmannaegenskaper. -—
H:s snabba karriär torde delvis vara
en följd av hans insatser i riksdagen,
där han 1S88—90 representerade
Norrbottens städer i Andra K. och
1891—-93 Västerbotten i Första K. Som
allmänt moderat och frihandelsvänlig
gjorde han sig snart uppmärksammad
genom sina logiskt övertygande ocli
personligen vinnande anföranden. Åren
1897—1902 var lian ånyo led. av
Andra K., varvid han bl. a. 1898—
1900 var v. ordf. i lagutskottet. Sistn.
år inträdde han som konsultativt
statsråd i von Otters ministär och
kvarstod som sådan i Boströms andra
ministär (1902—05). Han deltog i den
statsrådsdelegation, vars
underhandlingar med norska regeringsledamöter
ledde till utsändandet av den s. k.
kommunikén av den 24 mars 1903. H.,
som vid krisens tillspetsning motsatte
sig Boströms politik, kvarstod även i
den kortvariga Ramstedtska ministä-
Karl Husberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
