Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Huss, Magnus - 3. Huss, Gunnar - 4. Huss, Harald - 5. Huss, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huss
564
Huss
Gunnar Huss.
delsefullaste i medicinens historia.
Intuitivt begåvad som läkare,
varmhjärtad människovän, framsynt
sam-liällsnydanare, initiativrik ocli
arbetsam i allt han företog sig, blev lian
avhållen av envar och sörjdes vid sin
bortgång av liög och låg, från den
kungliga familjen till de "tusentals
aif Stockholms bästa arbetare", som
följde honom till graven. — Gift 1857
med friherrinnan Christina Maria
Charlotte (Lotten) Banér, f.
Bergenstråhle. — Litt.: biografi av A.
Al-mén i Vet. akad:s lefnadsteckn. (3,
1886—94), av P. J. Wising i Hygiea
1907 och av S. Ingvar i Nord.
medicin 1942; A. Wide, "M. H., en
frejdad son af Medelpad" (1907; i serien
Skrifter utg. av Medelpads
fornmin-nesfören.). P. H. T.
3. Huss, Erik Gunnar,
ämbetsman, f. 21 dec. 1871 i Lövångers skn
i Västerbotten, † 6 dec. 1939 i
Stockholm. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Erik Gustaf II. ocli Amalia
Kjellerstedt. — II. blev i Uppsala fil.
kand. 1893 samt fil. lic. och fil. dr
1902 (drsavh. "Undersökning öfver
folkmängd, åkerbruk och
boskapsskötsel i landskapet Västerbotten
åren 1540—71"). S. å. antogs han i
Kommerskollegium som e. o.
amanuens, blev e. o. aktuarie 1904 ocli
e. o. sekr. 1909. Han blev Henning
Elmqvists närmaste medarb. i den
arbetsstatistiska avd., som 1912
ut-bröts till Socialstyr., varvid H. blev
byråchef. År 1916 efterträdde han
Elmqvist som tf. chef, erhöll 1919
generaldir:s namn och var 1921—37
chef för Socialstyr. Tidigt togos H:s
stora insikter och arbetsförmåga i
anspråk för utredningsuppdrag, ss.
rörande strejken T902,
arbetslösheten 1908, lockouterna och strejken
1909. Han var ordf. i åtskilliga
förliknings- och skiljenämnder. Han blev
1911 Sveriges förste arbetsförmed-
lingsinspektör och var 1914—23 sekr.
och senare v. ordf. i Statens
arbetslös-hetskommission samt 1931—39 ordf.
därstädes. Han var led. av
arbetsfreds-delegationen 1926 och ordf. i
arbetslös-lietsutredningen 1927—35 samt blev
1924 styr.-ordf. i Socialpolitiska inst.
och 1927 i Delegationen för det
internat. socialpolitiska samarbetet. 11. var
vidare ordf. i Fören. för arbetarskydd,
i sällskapet Hem i Sverige och ab.
Svensk jordförmedling, i
försäkringsbolagen Framtiden och Land ocli Sjö
samt led. av Kikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Som sakkunnig i
arbetsmarknads-och arbetslöshetsfrågor representerade
han Sverige vid flera nordiska och
internat. konferenser. —- H:s
tjänstemannabana sammanföll med de
senaste decenniernas snabba utveckling
av den sv. socialpolitiken, på vars
praktiska utformning han som chef
för dess centrala ämbetsverk utövat
ett stort och välgörande inflytande.
Särskilt spelade han en ledande roll
i arbetslöshetspolitiken. Hans
utredningar voro gedigna och
formfulländade. — Gift 1910 med Alfhild
Poten-tia Nord. O. H.
4. Huss, II a r a l d Axel, apotekare,
biolog, bakteriolog, f. 13 sept. 1S75
i Umeå. Föräldrar: länsbokhållaren
Magnus II. och Fanny Emilia
Adolfina Grape. —- H. blev apotekselev
1892, avlade farmacie kand.-ex. 1895
och apotekarex. 1899 samt
tjänstgjorde vid olika apotek 1899—1902.
Han var därefter assistent vid
kemiska stationer i Tyskland och
studerade 1902^—03 vid Marburgs univ.
och 1903—05 vid Züriclis univ., där
ban 1905 blev Dr phil. på en avh. i
botanisk embryologi. Åren 1905—06
hade ban anställning som botanisk
assistent vid kemiska stationen i
Hildesheim och 1906—07 som
bakteriolog vid mejeriförsöksstationen i Kiel.
Återkommen till hemlandet var han
Harald Huss.
Ragnar Huss.
föreståndare 1907—40 för Stockholms
stads hälsovårdsnämnds botaniska,
från 1924 biologiska laboratorium och
1916—32 för biologiska avd. vid
Stockholms vattenledningsverks
laboratorium. Åren 1907—44 var han
därjämte lärare i bakteriologi (från 1943
farmaceutisk mikrobiologi) vid
Far-maeeutiska inst. För
livsmedelsbiologiska och vattenbakteriologiska
studier har han företagit flera resor inom
Mellaneuropa. Han var sakkunnig
hos livsmedelslagstiftningskommittén
1916—21, ocli i 10:e och 11 :e uppl. av
"Svenska farmakopén" (1925, 1946)
medverkade lian vid utarbetandet av
föreskrifter rörande beredning av
sterila läkemedel. H. liar publicerat
"Handledning i bakteriologisk teknik"
(1916), "Bakteriologiska
undersökningsmetoders användbarhet vid
bedömning av ett vattens renhetsgrad"
(Vet. akad:s handl. 1919),
"Livsmedelshandelns avigsidor" (1921) och
"Farmaceutisk mikrobiologi" (1944).
Därjämte har lian i in- och utländsk
fackpress samt i dagspressen skrivit
botaniska, biologiska och
bakteriologiska uppsatser. För sina arbeten
prisbelönades han 1940 av
Apotekar-societeten. Han var styr.-led. i
Farma-ceutiska fören. 1916—31 och
sakkunnig i Medicinalstyr. ang.
proviantartiklar för statens behov 1934—41.
I Fören. för vattenhygien är ban v.
ordf. sedan 1944. — Gift 1917 med
Lilian Ingrid Mossberg. S. L.
5. Huss, Ragnar Heimer, läkare,
f. 24 okt. 1S97 i Skellefteå.
Föräldrar: kaptenen och arkivarien Carl
Helmer H. och Lydia Bexelius.
Brorson till H. 3. — H. avlade studentex.
i Umeå 1916 ocli blev med. kand.
1919, med. lic. 1926 och med. dr 1933,
allt i Stockholm. Efter kortare
förordnanden var lian 1924—28 extra
assistent vid Statens bakteriologiska
laboratorium samt 1928—29 assistent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
