Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hylmö, Gunnar - Hülphers, Abraham, topograf, genealog, musikhistoriker, se nedan - Hülphers, Gustav - Hülphers, släkt - 1. Hülphers, Abraham - 2. Hülphers, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hülphers
572
Hulphers
Gustav Hulphers.
H. utgav "Kompositionen av Mikas
bok" (1919, drsavh.), "De s. k.
vallfartssångerna i Psaltaren" (1925),
"Studier över stilen i de
gammaltestamentliga profetböckerna" (1, 1929),
"De s. k. profetiska liturgiernas rytm,
stil och komposition" (1, 1929) och
"Gamla testamentets
litteraturhistoria" (193S). — Gift 1908 med Emilie
Charlotte Gertrud Beekmann. T. D.
Hulphers, Abraham, topograf,
genealog, musikhistoriker, se nedan.
Hulphers, Gustav Bernhard,
veterinär, f. 12 febr. 1884 i Vadstena.
Föräldrar: länsveterinären Carl
Ema-ntiel Lindström-Hülphers och Augusta
Evangelina Brandberg. — H. blev
student i Karlstad 1902, tjänstgjorde vid
apotek 1902—04 och inskrevs sistn.
år vid Veterinärinst., där ban avlade
veterinärex. 190S. Han var 1910—11
assistent vid Veterinärinst: s
patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avd., blev 1912 assistentveterinär vid
Stockholms slakthus och uppehöll
under en följd av år olika befattningar
vid slakthuset, där han 1918 blev förste
besiktningsveterinär. År 1923
utnämndes han till prof. i födoämneshygien,
helmintologi (från 1940 parasitologi)
och bakteriologi vid
Veterinärhögskolan. Under en del av åren 1912—13
studerade lian bakteriologi och
mikrobiologi vid 1’Institut Pasteur i Paris.
H. har i olika facktidskr., i
Stockholms stads slakthus och saluhallars
årsberättelser oeh i andra
publikationer offentliggjort ett mycket stort
antal uppsatser inom patologi,
patologisk anatomi, bakteriologi,
födoämneshygien och närliggande områden.
År 1930 blev ban medl. av
Medicinal-styr:s vetenskapliga råd, 1931 led. av
Lantbruksakad., 1938 led. av styr. för
Statens inst. för folkhälsan och 1945
medl. av Statens medicinska
forskningsråd. —- Gift 1918 med Brita
Maria Johnson. Hdt.
Hulphers, släkt, vars äldste kände
stamfar, Hans H., var född i
Schmal-kalden i Tyskland och antog
släktnamnet H. efter orten Hilper&hausen
i Sachsen-Coburg. Han överflyttade
omkr. 1630 till Sverige och var
slutligen stålsmed i Hedemora. Hans äldre
son, borgmästaren i Hedemora Johan
H. (f. 1638, † 1682), blev farfar till
handlanden och rådmannen i Västerås
Abraham H. (f. 1704, † 1770).
Dennes äldste son var skriftställaren och
släktforskaren Abraham H. (H. 1).
En yngre bror till honom, handlanden
och rådmannen i Västerås Lars
Petter IL (f. 1746, † 1S13), blev farfars
far till f. d. pastorn i
Trefaldighets-förs. i Stockholm Ernst Walter
Abraham H. (f. 1875), som intagit en
framskjuten ställning inom
Metodistkyrkan och bl. a. varit ordf. i dess
konferensstyr. En kusin till honom är
förf. Walter H. (H. 3). — En yngre
son till borgmästaren Johan H.,
handlanden i Stockholm Abraham H. (f.
1673, † 1737), blev farfars farfar till
läkaren Herman H. (H. 2).
1. Hulphers, Abraham
Abrahamsson, topograf, genealog,
musik-historiker, f. 27 nov. 1734 i Västerås,
† 24 febr. 1798 därstädes. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Abraham
Danielsson II. och Christina
Westdahl. — Efter att ha fått en gedigen
privatundervisning började H. som
fjortonåring arbeta i faderns affär
och blev 1752 hans kompanjon.
Genom sitt äktenskap 1761 blev lian
ägare till Fredriksbergs bruk i
Dalarna. År 1775 utträdde han ur
den Hülpherska firman och ägnade
sig sedan helt åt Fredriksberg. H:s
insatser som affärsman synas, av
samtida vittnesbörd och av det
ekonomiska resultatet att döma, lia varit
betydande, och han belönades 1763
med en direktörstitel med assessors
rang av Kommerskollegium. — Vid
sidan av sin borgerliga näring
utförde H. som forskare och förf. på flera
områden ett arbete, som än i dag har
största värde. Från 1757 företog han
en rad resor, som förde honom genom
de flesta av Sveriges landskap samt
till Danmark och Ryssland. Hans
redogörelser för färderna inom vårt land
utgöra en för senare tiders topografi
mycket värdefull serie. Den består av
"Dagbok öfwer en Resa igenom de
under Stora Kopparbergs Höfdingedöme
lydande Lähn och Dalarne" (1762;
nytryckt 1921 som bilaga till
Falu-Kuriren) och "Samlingar til en
Beskrifning öfwer Norrland" (1—6,
1771—97); de tre första delarna,
behandlande Medelpad, Jämtland och
Härjedalen, nytrycktes 1910—12,
varjämte en förut opublicerad del om
Lappmarken utkom 1922. Vidare ut-
Abraham Hülphers. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Västerås läroverk).
gav H. "Samling til korta
Beskrifningar öfwer Swenska Städer" (1—3,
1778—97), vari ett tiotal städer
behandlas; några av dessa ha även
nytryckts (Trosa 1923, Umeå s. å.). H.
utgav även ett par mindre skrifter
om biskop O. S. Bellinus’ ättlingar
samt om släkten Wallwik och
"Historisk Afhandling om Musik och
Instrumenter .. ." (1773), som bl. a. redogör
för landets bestånd av orglar. Sin
boksamling samt sina handskrivna
manuskript och anteckningar, vilka senare
omfatta 54 band och fördela sig på
genealogi, topografi och musikhistoria
("Hülpherska samlingen")
testamenterade H. till Västerås
gymnasiebibi. — Gift 1761 med Anna
Christina Grave. — Litt.: biografi av
M. Boheman i Sv. turistfören:s
års-skr. 1898 och av I. Nilsson i dennes
uppl. av H:s beskrivning över Trosa
(1923); T. Norlind, "A. A. H. och
frihetstidens musikliv" (Sv. tidskr. för
musikforskning 1937). S. N.
2. Hülphers, Herman Wilhelm,
läkare, f. 6 maj 1822 på Älwik i
Gillberga skn, Värml. län, † 21 mars
1905 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Pehr Abraham II. och Louise
Lennartson. — H. blev student 1840,
med. kand. 1845, med. lic. 1S47 och
efter disp. s. å. med. dr 1856, allt i
Uppsala. Efter förordnanden bl. a.
vid Serafimerlasarettets kirurgiska
klinik 1849 och vid dess medicinska
klinik 1853—54 öppnade H. privat
praktik i Stockholm. Militärläkare
sedan 1845 blev han 1856 tf.
regementsläkare vid Livbeväringsreg. och
1859 bataljonsläkare vid
Sappörkom-paniet samt var 1879—97
regementsläkare vid Andra livgardet (sedermera
Göta livgarde). Han utnämndes
redan 1850 till hovmedikus hos
änkedrottning Desideria ooli blev 1857
hennes tjänstgörande livmedikus. Åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
