Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hårleman, Carl - 3. Hårleman, Gustaf - Håstad, Elis - Häckner, Yngve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hårleman
5S5
Häckner
hörande områden. Under hans
överinseende stodo alla kungliga slott och
gårdar i landet, och han ledde
reparationer samt om- och tillbyggnader på
flera av dem. Viktigast bland dessa
arbeten äro de nya våningar och
längor, som tillkommo vid
Drottningholm under 1740-talet. Svartsjö slott
— det nuvarande mittpartiet —
tillkom på 1730-talet och är ett typiskt
"maison de plaisance" efter franska
förebilder med sitt brutna tak, sina
två våningar, varav den nedre är
huvudvåning — en i vårt klimat mindre
lämplig anordning, som också snart
föll ur bruk — sina rusticerade
lise-ner på de förkroppade hörn- och
mittpartierna och sin ovala salong och
vestibul mellan de symmetriskt
placerade boningsrummen. Liknande
anordningar i såväl planer som
exteriörer återfinnas med variationer efter
storlek och ändamål i flertalet av de
herrgårdar och boställen, som med
större eller mindre säkerhet
tillskrivas H., ss. Svindersvik utanför
Stockholm, Sätuna i Uppland ocli Tessins
Åkerö i Södermanland. Införandet av
denna herrgårdstyp är kanske H:s
främsta insats i sv. arkitektur. Bland
de byggnader i Stockholm, som ritats
av H., äro främst att nämna
förutvarande Observatoriet på
Observatorie-kullen, tillbyggnaden till det tessinska
Biksbankshuset vid Järntorget och det
forna Strömsborg. Även i
landsortsstäderna satte den hårlemanska
arkitekturen sin prägel på många
offentliga byggnadsverk. Utom
restaureringsförslag till slotten i bl. a.
Örebro, Västerås, Gävle och Åbo utförde
han ritningar till residensen i Växjö,
Vänersborg, Helsingfors,
presidentshuset i Jönköping, ärkebiskopshuset,
konsistoriehuset, katedralskolan m.
m. i Uppsala samt till fasaden på
Ostindiska kompaniets hus i Göteborg.
Även Lund, Kristianstad och det nya
Landskrona buro spår av den nitiske
överintendentens intresse. Sofia
Albertinakyrkan i sistnämnda stad kan
i stort sett betraktas som ett verk av
H., likaså öveds kyrka i Malmöh. län
och Hallingebergs kyrka i Kalmar
län. I Stockholm uppfördes Franska
reformerta kyrkan efter H:s
ritningar men i en stil, som närmast ansluter
sig till profanarkitekturen.
Karolinska gravkoret i Biddarholmskyrkan
är också i huvudsak H:s verk. Inom
den kyrkliga arkitekturen gjorde han
sin främsta insats som tornbyggare;
lian utbildade den av italiensk barock
inspirerade låga torntyp, som i sä hög
grad kom att bli karakteristisk för
1700-talets senare hälft i Sverige.
Bland H:s arbeten av detta slag må
främst nämnas Uppsala domkyrkas
tornhuvar, som föllo offer för den
Gustaf Hårleman.
zettervallska ombyggnaden. F. ö.
utförde II. ritningar till orgelfasader,
altaren, predikstolar, sarkofager,
epitafier samt till
konsthantverksföremål av skilda slag och till
dekorationerna vid de kungliga
festligheterna och slutligen till broar, fyrar
och magasinshus. Ilan hugnades med
många utmärkelser, blev led. av Vet.
akad. 1744 och upphöjdes i
friherr-ligt stånd 1747. — Gift 174S med
TIenrica Juliana von Liewen. — Litt.:
Å. Stavenow, "C. H." (1927). Th. N.
3. Hårleman, Gustaf Rudolf,
ämbetsman, f. 16 aug. 186S i Essunga
skn, Skarab. län, † 3 jan. 1937 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Johan Gustaf Rudolf H. och Mathilda
Elisabeth Mattsson. — H. avlade
mogenhetsex. i Skara 1SS7 och i
Uppsala hovrättsex. 1892 och kansliex.
1897. Efter tingstjänstgöring blev lian
1898 polismästare och rådman i
Eskilstuna och 1904 polismästare i
Malmö samt var 1916 polis- och
ordningsinspektör i Tornedalen med
särskilt uppdrag att övervaka den
brokiga resandeströmmen österifrån. Åren
1918—30 var H. polismästare i
Stockholm. Han skötte sin tjänst med både
fasthet och humanitet, något som
bidrog att göra förhållandet mellan
polisen och allmänheten bättre. Vid
sidan av sitt ämbete togs H. i anspråk
för åtskilliga sakkunniguppdrag ss.
utarbetande av förslag till allmän
polisförfattning för riket (1913) och
revision av automobilförordningen
(1919—20) samt var från 1915 led.
av kontrollrådet. — Gift 1896 med
Elisabeth (Elsbeth) Karolina
Wilhelmina Wilke. Hj. B—d.
Håstad, Elis Wilhelm,
statsvetenskapsman, publicist, politiker, f. 18
jan. 1900 i Odensala skn, Stockholms
län. Föräldrar: hemmansägaren
Johan Wilhelm Andersson och Augusta
Karolina Jansson. — H. avlade stu-
dentex. 191S ocli blev fil. kand. 1926,
fil. lic. 1931 samt fil. dr och docent
i statskunskap 1936, allt i Uppsala.
Vid sidan av studierna var lian 1918
—23 medarb. i tidn. Upsala och
deltog i de politiska strävandena bl. a.
som ordf. 1926—2S i studentfören.
Heimdal, för vars artikelserie han var
red. 1925—2S. Sistn. år anställdes
lian i Allm. valmansförb., och han har
för högerns räkning publicerat
valhandböcker (1928, 1930, 1932),
broschyrer och tidn.- och tidskr.-uppsatser
samt var 1920—37
riksdagskorrespondent för högerpressen i landsorten.
H. blev 1936 red. för Sv. tidskr., var
1940—41 red. för publikationen "Från
departement och nämnder" samt har
från 1930-talets senare del tillhört en
rad offentliga kommittéer ocli
utredningar. Sedan 1941 tillhör han Andra
K., och 1942 blev han led. av andra
lagutskottet. I Stockholms-högerns
förb. valdes han till ordf. 1945. Han är
sedan 1941 lärare vid
Sjökrigshögskolan och sedan 1942 led. av
Försvarsväsendets personalvårdsnämnd. — H.
har i riksdagen särskilt framträtt som
talesman i sociala frågor och
tjänstemannafrågor. I sin forskning har lian
behandlat schweiziskt och sv.
statsliv i nutiden, och lian har utom sina
partipolitiska skrifter utgivit "Den
schweiziske generalen" (1935),
"Bege-ringssättet i den schweiziska
demokratien (1936, drsavh.), "Det moderna
partiväsendets organisation" (193S),
"Partierna i regering och riksdag"
(s. å.) och "Vad Sverige har gjort
för sina inkallade" (1942). — Gift
1935 med Karin Vilhelmina
Hultman. T. D.
Häckner, Klas Jonas Yngve,
jurist, idrottsman, f. 9 aug. 1895 i Gnesta,
Södermani. län. Föräldrar:
jägmästaren Claes Erasmus H. och Hulda
Charlotta Carolina Garström. —• H.
avlade studentex. i Linköping 1914
och jur. kand.-ex. vid Stockholms hög-
Elis Håstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
