Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hägg, Erik - 6. Hägg, Arvid - 7. Hägg, Richard - 8. Hägg, Gunnar - Häggart, Carl Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hägg
591
Häggart
gare 1908—09, sekond pä
pansarskepp 1910, flaggadjutant på
kustflottan m. m. 1911—15, chef för
torpedberedskap och torpedbåtsflottiljer
1915—16 och chef på pansarskeppet
Oscar II 1916—17. Som
generallots-dir. nedlade H. ett stort och
intresserat arbete för främjandet av
personalens intressen och
utvecklingen av lots- och fyrväsendets
materiel. Det statliga
besparingsarbetet lade dock hinder i vägen för
genomförandet av många av hans
önskemål. Flitigt verksam i tal och skrift
för att främja insikterna om flottans
betydelse var han sjömilitär medarb.
i Sv. Dagbladet 1904—23, red. av
tid-skr. Vår flotta 1905—19 och ordf. i
Fören. Sveriges flottas överstyr. 1934
—38, varjämte han sedan 1934 är
ordf. i Allm. försvarsfören. och sedan
1924 hedersordf. i Sv. kryssarklubben.
H. har utövat en livlig
författarverksamhet och utom ett stort antal
broschyrer och småskrifter utgivit
"Handbok i praktisk navigation"
(1900; 3:e uppl. 1920), "Flottan och
dess vapen" (1904), "örlogsflottan"
(1910), "Sjömännens stad" (1915; 3:e
uppl. 1926), "Bland lotsar och
fyrmän" (1930), "Amiral Jacob Hägg"
(1934), "Under segel" (1935; 2:auppl.
1943), "Under tretungad flagga"
(1941), "örlogsliv" (1943) och "Bilder
från Gotland" (1945). H. blev medl.
av Congrès International de
Navigation 1920 och av Nationernas
Förbunds tekn. kommission för
utprick-ning och fyrbelysning 1924. Han
invaldes i Örlogsmannasällskapet 1904 och
i Krigsvet. akad. 1919. — Gift 1902
med Hertha (Lisa) Trägårdh.
F. M., A. G.
6. Hägg, Arvid, sjöofficer, f. 12
nov. 1875 i Stockholm. Bror till H. 5.
— H. blev underlöjtnant vid flottan
1896, genomgick Sjökrigshögskolan
1902—04, utnämndes till
kommendörkapten av andra graden 1917, av
Arvid Hägg.
första graden 1919 och till kommendör
i marinen 1926. Han tog avsked ur
aktiv tjänst 1930. H. tjänstgjorde i
Marinstaben 1913—19, var extra led.
av Lotsstyr. 1913—19 och lärare
i militär kustgeografi vid
Sjökrigshögskolan 1915—23. Han ledde
arbetet med flottans hemliga
farledssystem vid militära sjömätningar
under åren 190S—10 och 1915—16, var
fartygschef å pansarskeppet
Dristigheten 1919—20, å pansarskeppet
Drottning Victoria 1922—23, å
pansarkryssaren Fylgia under
expeditioner i Medelhavet och Svarta havet
1925—26 samt chef för
underofficersjämte sjömanskårerna och
bevärings-befälhavare vid flottans station i
Stockholm 1926—30. H. var
sakkunnig i kommittén för omarbetningen av
skolreglementet för flottans manskap
1906—07, led. av kommittén för
omarbetande av gällande lotsförfattning
1918—20 och red. för tidskr.
"Underrättelser för sjöfarande" 1932—41.
Han har utgivit "Lärobok i artilleri
för... underbefälsskolan" (1908),
"Beskrifningar å flottans afståndsmätare
och distanskikare" (1909) m. fi.
skrifter. H. blev led. av
Örlogsmannasällskapet 1915 och av Krigsvet. akad.
1923. — Gift 1) 1905 med Hedvig
Lotten Halling, † 1923; 2) 1925 med
Elsa Augusta Källström. F. M.
7. Hägg, Richard Johan,
pale-ontolog, f. 31 okt. 1877 i Stockholm.
Föräldrar: varumäklaren Anton
Richard Mathias H. och Hanna
Norrbom. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1897 blev H. fil. kand. vid
Uppsala univ. 1900 och fil. lic. där 1907.
Han var amanuens vid zoologiska
institutionen 1907—08, tjänstgjorde vid
Sveriges geologiska undersökning 1906
—OS samt var vetenskapligt biträde
vid Riksmus :s paleozoologiska avd.
1908—14 och assistent där 1915—45.
— H. har i ett trettiotal större och
smärre vetenskapliga skrifter
behandlat nutida, kvartära, tertiära och
kretacéiska mollusker och
bracliiopo-der med hänsyn till faunistik,
djurgeografi, stratigrafi,
nivåförändringar och klimatologi samt har
identifierat två för Sverige nya geologiska
etager (vvealden och gault). Han har
dessutom utfört synnerligen ingående
och betydelsefulla ehuru opublicerade
inventeringar av skalbanksfaunan i
Bohuslän och molluskfaunan i olika
skånska kritområden. — Ogift.
G. Tdn.
8. Hägg, Gunnar, kemist, f. 14
dec. 1903 i Stockholm. Son till H. 5.
— Efter studentex. i Stockholm 1922
studerade H. vid Stockholms högskola
och blev fil. kand. 1925, fil. lic. 1927
och fil. dr 1929 samt var docent i
allmän och oorganisk kemi där 1929—36.
Gunnar Hägg.
Han var amanuens i kemi 1924—25
och tf. prof. 1931 samt bedrev som
stipendiat studier i London 1926 och
i Jena 1930. År 1936 utnämndes han
till prof. i kemi (med
undervisningsskyldighet i allmän och oorganisk
kemi) vid Uppsala univ. — H. har i
sin forskning främst ägnat sig åt
röntgenografiska undersökningar. I
ett stort antal avh. har han behandlat
kristallstrukturen hos oorganiska
fasta ämnen, ss. föreningar av
metallkaraktär mellan metaller (järn,
mangan, volfram, molybden m. fi.) och
metalloider (väte, bor, kol, kväve m.
fi.). Han har i vissa kristalliserade
föreningar visat, att underskott av
en komponent kan orsaka luckor i
kristallgittret. För sina
röntgenografiska arbeten, bland vilka märkes
"X-ray studies ön the binary systems of
iron with nitrogen, phosphoros,
arse-nic, antimony and bismuth" (1929,
drsavh.), erhöll han 1944 Björkénska
priset av Uppsala univ. H. har även
publicerat undersökningar om
härdning av stål (i Jernkontorets annaler)
samt utgivit läroboken "Kemisk
reaktionslära" (1940; 2:a uppl. 1943).
Han tillhör styr. för
Lantbrukshögskolan sedan 1940 och blev led. av
Vet. akad. 1942. — Gift 1934 med
Gunnel Margareta Silfverbrand. S. L.
Häggart, CarlErik, farmaceut,
industriman, f. 1 april 1880 i
Stockholm, † 24 mars 1940 därstädes.
Son till Augusta Wilhelmina
Nyman. ■— Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1899 avlade H. farmacie
kand.-ex. 1903, reste s. å. utomlands
och tjänstgjorde på olika apotek i
Frankrike och Schweiz. Han
återvände till Sverige och arbetade på
apoteket Lejonet i Stockholm till
1904, då ban av sjukdom tvangs
uppsöka ett varmare klimat. Efter en tids
vistelse i Algeriet var han farmaceut
i Frankrike och Schweiz till 1914, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
