Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Högbom, Bertil - 3. Högbom, Ivar - 4. Högbom, Alvar - Högdahl, Thor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högbom
603
Högdahl
get, från 1925 som dess repr. i Berlin
oeh dir. för Schwedenerz G. m. b. H.
— H:s skrifter behandla
huvudsakligen geologiska, geografiska oeh
ekonomiska ämnen. Som ung student
deltog lian i G. De Geers
Spetsbergsexpedition 190S. År 1909 ledde han en
expedition till Spetsbergen för
insamling av fossil oeh 1910 och 1911
expeditioner för undersökning av samma
ögrupps kolförekomster. Åren 1911—
12 färdades H. i Siam med såväl
vetenskaplig som praktisk geologi på
programmet ("Färder i Siam", 1914),
och 1912 undersökte lian
kolförekomster i Ural. År 1913 kompletterade
han i de skandinaviska högfjällen det
material av iakttagelser rörande
frostens verkningar och
flytjordsfenome-nen, som han tidigare samlat i de
arktiska trakterna, ocli 1914 framlade
han i drsavh. "Ober die geologische
Bedeutung des Frostes" sina resultat
på detta .viktiga forskningsområde.
Under sina arbeten i Lappland
upptäckte H. 1914 hiivudtillgångarna av
järnmalm inom Masugnsbyfälten och
den likaledes betydande
järnmalmsförekomsten Vieto, v. om Kiruna. -—■
Gift 1913 med Lilly Gunhild (Gulli)
Elisabeth Malmberg. N. Zn.
3. Högbom, Ivar, geolog,
ekonomisk geograf, f. 26 sept. 1S92 i
Stockholm. Bror till H. 2. — Efter
student-ex. i Uppsala 1911 blev H. vid univ.
där fil. kand. 1917, fil. lic. 1920 samt
fil. dr och docent i geologi 1923. Han
deltog i prospekteringsarbeten i
Mellanamerika 1917 oeh i Sydamerika
1920—21 samt utförde i enskild
tjänst praktiskt geologiska
undersökningar i Norrland och Bergslagen
1918—20. År 1925 utnämndes han till
prof. i geologi vid statsuniv. i Kairo
med uppdrag att samtidigt som
dekanus leda organiserandet av den
nyupprättade naturvetenskapliga
fakulteten. Han var i Egypten även
medl. av en del ministeriella kommit-
Ivar Högrbom.
téer, bl. a. rörande
undervisningsfrågor inom läroverk och seminarier. H.
företog geologiska resor i Egypten,
Balkan och Främre Asien 1926—27,
återvände sistn. år till Sverige oeh var
till 1930 verkst. dir. i Inst. för sv.
utlandstjänst, Stockholm. Han
kallades 1929 till docent i ekonomisk
geografi vid Handelshögskolan i
Stockholm och var 1933—35 tf. prof. i
geografi och etnografi vid Göteborgs
högskola och samtidigt även huvudlärare
i ekonomisk geografi vid
Handelshögskolan i Göteborg. År 1935
utnämndes han till prof. i ekonomisk geografi
vid Handelshögskolan i Stockholm,
och sedan 1936 är lian därjämte
högskolans rektor. — H. har anlitats för
olika utrednings- och
kommittéuppdrag. År 1937 blev han led. av
Nationernas Förbunds råvarukommitté, och
i Industriens norrlandsutredning är
han ordf. sedan 1941. I Ing. vet. akad.
invaldes han 1942. — Av H:s
geologiska skrifter märkes främst drsavh.
"Ancient Inland Dunes of Northern
and Middle Europé" (1923). På det
ekonomisk-geografiska området har
lian bl. a. publicerat "Mineral
producten" (1932, belönad med Vet. akad:s
Arnbergska pris), "Järnmalmernas
framtid" (1933), "Världssjöfarten.
Dess geografiska ocli ekonomiska
betingelser" (1934) och "Development
of World Baw Material Production"
(1937) samt uppsatser i fackpressen.
— H. var 1925 ordf. i Sveriges
förenade studentkårer. — Gift 1925 med
Birgit Ki~use. J. E. B.
4. Högbom, Alvar, geolog, f. 10
juni 1894 i Örebro, † 23 aug. 1939 i
Östersund. Föräldrar: assistenten
Johannes Emanuel II. och Hilda Maria
nuss. Brorson till H. 1. — Efter
stu-dentex. i Örebro 1912 blev H. i
Uppsala fil. kand. 1917, fil. lic. 1921 och
fil. dr 1925. Till en början
praktiserade han som kemist vid Statens
kemiska stationer i Örebro och Västerås,
men 1918 kom han till Sveriges
geologiska undersökning, där lian 1919
blev bitr. statsgeolog och 1933
statsgeolog. — Redan på ett tidigt stadium
ställdes H:s håg till fjällens
geologiska problem, och i sin drsavh. 1925
undersöker han de s.-v.
Västerbottensfjällens berggrund och malmer.
Undersökningen ledde till
upptäckten av de två
sulfidmalmsfyndig-heterna Remdalen och Stekenjokk.
Vid den av staten 1920 påbörjade
malmletningen i Skelleftefältet
deltog H. från 1921 under många år,
varjämte han geologiskt kartlade
vidsträckta, förut okända områden. Sina
rön framlade han i arbetet
"Skelleftefältet med angränsande delar av
Västerbottens ocli Norrbottens län"
(1935). Även andra delar av Norrbot-
Thor Högdahl.
tens län blevo föremål för geologiska
arbeten av H., så t. ex. Jokkmokks
socken och Kalixtrakten. Han
publicerade sina erfarenheter som
malm-letare och geolog i "Nutida
malmletning, 20 års erfarenhet från
Västerbottens län" (Oslo 1938). H. var på
sin tid en av våra främsta kännare
av-Övre Norrlands geologi och utförde
även viktiga arbeten på geologiska
kartblad i mell. Sverige. För enskilda
företag undersökte lian
nickelfyndig-heter i Alaska 1936 oeh
kromfyndig-heter i Grekland 1938. Han var ordf.
i Geologiska fören. i Stockholm 1939
och i Västerbottens gille i Stockholm
från 1938. — Gift 1924 med Ebba
Josefina Westerlund. ■— Litt.:
biografi av N. H. Magnusson i Geol.
fören :s förhandl. 1939. O. ö.
Högdahl, Thor Axel,
tidningsman, naturskyddsman, f. 31 juli 1879
i Svenljunga skn, Älvsb. län, † 17 maj
1931 i Stockholm. Föräldrar:
apotekaren Anders Ferdinand H. och Anna
Sofia Nyström. — Efter skolgång i
Borås och Norrköping medarbetade
H. i olika tidn., bl. a. i Dagen 1901—■
06. Lidelsefull naturälskare inriktade
han sig från början på
naturskyddsfrågor, och i Dagen publicerade lian
1904 i anslutning till en
riksdagsmotion av Karl Starbäck en serie
artiklar och intervjuer om naturskydd.
Vid Sv. naturskyddsfören:s stiftande
1909 blev han styr.-led. och sekr. ocli
utgivare av fören:s årsskrift,
Sveriges natur, där han själv stod för en
god del av innehållet. De båda
förstnämnda befattningarna innehade han
till 1927, årsskriften redigerade han
till sin död. Han var led. av 1916 års
jaktsakkunniga och arbetade hela sitt
liv med talang och outtröttlig energi
för att göra naturskyddstanken känd
och populär bland en större
allmänhet, främst genom artiklar i
dagspressen. Som förf. debuterade lian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
