Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högström, Sally - Högström-Löfberg, Elisabeth - Höijer, Ernst - Höijer, Leonard - Höjer, Höijer, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högström-Löf berg
609
Höjer
1923 (ord. 1909), varjämte lion
somrarna 1884—86 var
gymnastikin-struktris vid Vallekilde och Askovs
folkhögskolor i Danmark, där hon
införde sv. kvinnogymnastik. Hon var
sakkunnig i 1915 års
gymnastikkommitté. En betydande insats gjorde H.
för den sv. frivilliga
kvinnogymnastiken. Hon var med om att stifta
Stockholms kvinnliga gymnastikfören. 1S86,
var dess sekr. 1886—96 och tog jämte
C. Silow initiativet till Kvinnliga
gymnastiksällskapet, vars sekr. hon
var under hela dess verksamhet 1888
—1932. Hon utgav bl. a. "Per Henrik
Ling och gymnastiken" (1913) och
"Dagövningar för mindre barn" (1919)
samt publicerade
gymnastikpedagogiska, uppsatser. — Ogift. G. T.
Högström-Löfberg, Anna
Elisabeth, författarinna, f. 10 febr. 1894
i Göteborg, † 20 sept. 1940 i
Stockholm. Föräldrar: stationsinspektoren
Arvid Högström och Oline Gornitzka.
—- II. var som lantbrukarhustru
(familjen brukade 1928—36 Älggården i
Gustavsbergs skn på Värmdön,
Stockholms län) väl förtrogen med
landsbygdens problem. Hon hade som förf.
sin styrka i miljö- och
bondeskildringarna. Hon blev också av en viss
betydelse som stöd för flera inom den
yngre författargenerationen, vilka
hon samlade till sammankomster i sitt
hem. Hon debuterade 1927 med "Det
rätta ansiktet och andra noveller"
och fortsatte som novellist med bl. a.
"Studentkamrater" (1928) och "Se
men inte röra" (1932). Bland hennes
romaner, vilka ofta följa den äldre
familjekrönikestilen och av vilka de
senare röja hennes intryck av
oxfordrörelsen, märkas "Thomas
Lyckham-mers döttrar" (1929), "Två slags
kärlek" (1930), den prisbelönade "Nära
jorden" (1931), "Solkatten" (1933),
"Murarna falla" (1937) och "Att fa
leva" (1939). — Gift 1915 med
lantbrukaren Gösta Löfberg. B. A.
Höijer, Ernst Jonas,
ämbetsman, statistiker, f. 8 dec. 1884 i
Gamla Uppsala skn, Uppsala län.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan H. och
Hanna Amanda Weideman. ■— H.
avlade mogenhetsex. 1903 och blev fil.
kand. 1906 samt fil. lic. och fil. dr
1919, allt i Uppsala. År 1906
anställdes han som e. o. tjänsteman i
Statistiska centralbyrån, blev byråchef
därstädes 1918 samt överdir. och chef för
ämbetsverket 1941 efter att i mer än
fem år ha uppehållit denna befattning
som tf. Åren 1916—19 var han
föreståndare för
Folkhushållningskommis-sionens statistiska avd. H. har som
sakkunnig anlitats i flera kommittéer
och utredningar, var 1922—27 v. ordf.,
1928—30 ordf. och är från 1941
hedersled. i Statistiska fören. samt blev 1939
39 Svenska män och kvinnor III
led. av Institut international de
sta-tistique. II. har främst ägnat sig ät
jordbruksstatistiken, blev 1923 led.
av Lantbruksakad. och 1927 medl. av
internat. lantbruksinst:s i Bom
vetenskapliga råd. Han var Sveriges ombud
vid inst:s generalförsamling 1928 och
1936 samt vid statistiska
kongresserna i Aten 1936 och Prag 1938. Han
har tillhört statliga kommittéer för
utredning av fastighetstaxering,
statistikens organisation, folkbokföring
och dyrortsgrupperingar. Han har
utgivit flera värdefulla
jordbruksstatistiska arbeten och utredningar,
bl. a. "Undersökning av det större
och mindre jordbrukets produktion"
(1919, drsavli.), "Sveriges jordbruk"
(1924) och "Den animaliska
produk–tionens storlek" (1—2, 1925—31).
H. har dessutom utarbetat ett
flertal av Statistiska centralbyråns
publikationer samt författat talrika
tid-skr.-uppsatser. — Gift 1910 med Elsa
Hollström. B. B.
Höijer, Johan Leonard,
musiker, skriftställare, f. 1 febr. 1815 i
Stockholm, † 11 juli 1884 i Helgesta
skn, Södermani. län. Son till
städerskan Sophia H. -— Av sin
fosterfader, protokollssekr. Lars Cronholm,
var H. ursprungligen bestämd för
handelsyrket men tilläts dock, om än
motvilligt, studera musik vid Mus.
akad., där han 1834 avlade organist-,
kyrkosångar- och musiklärarex. Efter
fosterfaderns död 1834 uppehöll han
sig som privat musiklärare, kallades
1S41 till organist i Franska reformerta
kyrkan och valdes året därpå till
samma syssla i Katarina kyrka i
Stockholm. H. var dessutom
musikkritiker i Dagligt Allehanda 1848—
49, i Bore 1850—51 samt i Sv.
Tidningen 1853—59 och ständig medarb.
i Ny tidn. för musik. — H:s
"Musiklexikon" (1864; suppl. 1867) och
hans musikaliska medarbetarskap i
R. Bergströms och H:s nya uppl. av
Ernst Höijer.
Leonard Höijer. Träsnitt.
Geijers och Afzelius’ "Svenska
folkvisor" (1—3, 1880) framstå som hans
mest betydande arbeten. Det förra är
det första tryckta sv. musiklexikonet
med mera utförliga biografier. I
"Svenska folkvisor" tillfogade H. ej
mindre än 62 nya melodier och
varianter (A. Lindgren). Han
harmoniserade flera av R. Dybeck
upptecknade visor och låtar samt melodierna
i Stephens’ och Hyltén-Cavallius’
"Sveriges historiska och politiska
visor" (1853) och komponerade en rad
solosånger ss. "Guitarrspelerskan i
Salerno" (Atterbom) och "Sånger om
Jesu namn" (B. v. Beskow), ofta i en
tämligen sentimental av Mendelssohn
påverkad stil, pianostycken och ett
deklamatorium "Vargens dotter" m. m.
Han utgav vidare "Kort och
lättfattlig harmonilära för dilettanter . .."
(1846) samt "Italienska sångens
grunder" (1—3, 1853; efter N. Vaccaj).
— Gift 1845 med Julie Kristina
Westée. — Litt.: R. Bergström, "J.
L. H." (Nyare bidrag till
kännedomen om de sv. landsmålen, 7: 1, 1888).
G. M.
Höjer, Höijer, släkt, enligt
traditionen utgrenad från en tysk
adelssläkt och härstammande från
grevskapet Hoya i Westfalen, varav
namnet H. troligen kommit. Den äldste
kände stamfadern, Reinhold H. (†
1630), inkom under Johan III:g tid
till Sverige på grund av
religionsförföljelse. Han blev handlande i Arboga,
rådman 1598 och slutligen
borgmästare där. Hans söner Lorentz, Johan
Reinhold och Henrik H. blevo
stamfäder för släktens tre linjer, av vilka
den första, härstammande från
Lorentz H. (f. 1593, † 1651), som blev
borgmästare i Arboga, utslocknade i
Sverige omkr. 1900. Till denna linje
hörde Henrik H. (f. 1804, † 1860),
som på 1830-talet flyttade till
Finland; han blev stamfar för den där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
